En ny strategi för Värmland

[PRESSMEDDELANDE] Värmland har nu en gemensam strategi för hur länet ska utvecklas fram till år 2020. Fredagens regionfullmäktige antog Värmlandsstrategin, som över 1000 värmlänningar och över 60 organisationer och myndigheter har bidragit med synpunkter till. Nu börjar det gemensamma arbetet med att omsätta strategin i praktiskt arbete.

Det var ett så gott som enigt regionfullmäktige som under fredagen sade ja till den nya Värmlandsstrategin. Ett mål lades till och Miljöpartiet valde att reservera sig, men från övriga partier fick förslaget stort stöd.
– Det känns jättebra. Nu kan vi i Värmland börja göra verkstad av strategin. Riktningen är utpekad och vi har 33 mål att arbeta mot. Det har varit en fantastisk process och jag vill tacka alla som har varit inblandade, säger en nöjd Tomas Riste, regionråd.
– En av de viktigaste frågorna att arbeta med för att strategin ska bli verklighet är att jobba för ökad öppenhet och mångfald i Värmland, för lyckas vi inte där lyckas vi inte med de andra delarna i strategin, och det är ett ansvar som vi alla har som värmlänningar, menar Catarina Segersten Larsson.
Syftet med Värmlandsstrategin är att ha gemensamma mål för att på sikt stärka hela Värmland så att vi klarar den hårda konkurrensen från andra regioner i Sverige och Europa, som tävlar om samma kompetens, företag och arbetstillfällen.

33 mätbara mål
Värmlandsstrategin lyfter fram fyra viktiga utvecklingsområden: Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens på alla nivåer och Bättre kommunikationer. Inom varje område finns förslag på åtgärder som tillsammans ska göra att Värmland utvecklas och lever upp till de mätbara målen. Exempel på mål i strategin är att en ökad andel unga ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att restiderna med tåg och buss ska bli kortare till Oslo, Göteborg och Stockholm.

Från ord till handling
Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi, och det krävs att många bidrar för att den ska kunna omsättas i verklighet. Delar av ansvaret ligger främst på kommunerna, landstinget, länsstyrelsen och Region Värmland, medan andra delar ligger på Karlstads Universitet, på näringslivet eller föreningslivet.
– Det kommer att finnas en Värmlands att-göra-lista på webben, där olika parter – både offentliga och privata, små och stora aktörer, kan anmäla vad just de planerar att göra för att uppfylla Värmlandsstrategins mål.
– Region Värmland kommer regelbundet att följa upp mätningarna av de 32 konkreta målen i strategin, för att se om åtgärderna får önskat resultat.
– Region Värmland kommer också ta fram en användarguide till Värmlandsstrategin för att göra det lättare för de organisationer som vill ansluta sig till arbetet.
– Förslaget till Värmlandsstrategin innehåller en ny så kallad varumärkesplattform för Värmland. Den kan ses som ett gemensamt verktyg för alla som jobbar med marknadsföring och profilering av Värmland. Nu när det sista politiska beslutet är taget kommer Region Värmland att formge den och erbjuda den som ett praktiskt verktyg för alla som arbetar med marknadsföring och profilering av Värmland, både i offentlig och privat sektor.

Kontakter:
Tomas Riste, regionråd tel 054-701 10 11, 070-618 77 70
Catarina Segersten Larsson, regionråd tel 054-701 10 12, 070-349 41 32
Hedvig Bergenheim, kommunikationschef 054-701 10 19, 070-297 15 80

Alla regioner i Sverige har i uppdrag från regeringen att ta fram en så kallad regional utvecklingsstrategi.
Värmlandsstrategin ersätter den gamla regionala utvecklingsplanen Värmland växer – och känner inga gränser.
Strategin utgår från EU:s utvecklingsstrategi Europa 2020.
Den utgår också från åtta av Värmlands styrkor som behöver utvecklas och lyftas fram: välkomnande och öppet, skog, berättartraditionen, Karlstad, internationellt näringsliv, länken till Oslo, Vänern och Karlstads universitet.
Strategins vision är Värmland – ett skönare liv. Den bygger på inkomna åsikter om att vi i Värmland ska arbeta för ökade möjligheter till hög livskvalitet för alla, oavsett var i länet man bor och vad man har för bakgrund. Det innebär bland annat möjligheter till utbildning, arbete, kommunikationer och vård och omsorg, men också kultur och idrott.