Så blir arbetsmarknaden i Värmland | Region Värmland

Så blir arbetsmarknaden i Värmland

[PRESSMEDDELANDE] Nu släpper Region Värmland en prognos som visar hur den värmländska arbetsmarknaden kommer att utvecklas fram till år 2035, om man utgår från de förutsättningar som är kända idag. Prognosen omfattar hela 50 olika utbildningsgrupper.  

Ladda ner Arbetskraftsprognos till år 2035

Vilken utbildning ska du välja för att ha god chans att få jobb? Vilka branscher och sektorer i Värmland riskerar att få brist på personal med rätt utbildning? Det är några av de saker man kan utläsa av den prognos som Region Värmland har tagit fram utifrån statistik från SCB.  

– Jag vill skicka budskapet till föräldrar och ungdomar att det är avgörande att de sätter sig in i utvecklingen på arbetsmarknaden, så att de vet vilka utbildningsvägar som är värda att satsa på, säger regionråd Tomas Riste. 

Lovande framtid för yrkesprogrammen 

Prognosen visar att efterfrågan på utbildade från gymnasieskolans yrkesprogram väntas förbli oförändrad eller större än idag. Generellt kommer alltså yrkesprogrammen ge goda möjligheter till jobb även i framtiden. 

Prognosen visar också tydligt att det kommer bli stor brist på vissa yrkesgrupper, inte minst gäller det offentlig sektor. Ett exempel är gymnasieutbildade inom vård- och omsorg, som ofta arbetar som undersköterskor. Fram till 2035 förväntas antalet personer med den utbildningen ha minskat med hela 60 procent. Orsaken är stora pensionsavgångar som inte täcks av antalet nyutbildade. Samtidigt ökar behovet av undersköterskor i takt med att befolkningen växer och andelen äldre blir högre. 

Andra exempel på utbildningar inom vårdsektorn där det väntas bli stor brist är tandsköterskeutbildning, biomedicinsk analytikerutbildning, tandläkarutbildning och specialistsjuksköterskeutbildning.  

– Det är avgörande att arbetsgivarna satsar på att göra de här jobben och andra bristyrken ännu mer attraktiva. Det gäller såväl privat som offentlig sektor, säger regionråd Stina Höök.  

Även inom området pedagogik och lärarutbildning finns flera exempel på yrken med tydlig risk för underskott framöver. Till exempel beräknas tillgången på förskollärare minska med omkring 35 procent, på grund av att det väntas vara fler som går i pension än som utbildas och tar examen. Att det blir fler barn kommer troligen leda till brist även på grundskollärare, yrkeslärare och fritidspedagoger.  

Inom teknik och tillverkning finns också exempel på utbildningar med risk för brist enligt prognosen. För industriutbildning väntas det bli ett underskott på sikt på grund av stora pensionsavgångar i kombination med för få examinerade. Fram till 2035 förväntas tillgången på industriutbildade halveras. Även bland civilingenjörer förväntas det bli brist enligt prognosen. 

Överskott 

När det gäller utbildningsgrupper där det väntas bli ett överskott så finns inga tydliga mönster. En av de utbildningsgrupper som väntas få ett ännu större överskott än idag är dock utbildade inom journalistik och medievetenskaplig utbildning.  

En annan utbildningsgrupp med ett tydligt överskott är personal- och beteendevetarutbildning.  

Om prognosen 

Prognosen utgår dels från näringslivsstrukturen i Värmland, dels från hur befolkningen väntas utvecklas. Förutsättningarna kan komma att ändras, till exempel genom politiska beslut och ändringar inom utbildningsväsendet. Då ändras även utfallet.  

Prognosen bygger på en beräkning av utbud och efterfrågan på arbetskraft utifrån senast tillgängliga statistik. Prognosen har tagits fram av Sweco Society på uppdrag av Region Värmland.  

Mer information om hur prognosen är gjord finns i kapitlet ”Metod” i rapporten. 

Kontakt:  

Jenny Höög, tel 070-220 56 10, jenny.hoog@regionvarmland.se 

Tomas Riste, tel 070-618 77 70, tomas.riste@regionvarmland.se 

Stina Höök, tel 0702-73 70 50, stina.hook@regionvarmland.se