Schyst! – webbversion

– En inspirationskälla till jämlik kommunikation.

 Startbild med Schyst-logo

En grupp människor som blickar framåt.

Till oss alla.

De allra flesta jobbar på något sätt med kommunikation – många av oss utan att vi ens tänker på oss själva som kommunikatörer. Vi möter invånare och kunder som behöver vår service, skriver e-post och brev, inbjudningar, rapporter, handlägger ärenden, förbereder digitala presentationer, deltar i diskussioner, producerar innehåll till hemsidor och trycksaker, programblad och annonser.

Medvetna val

Den här handboken finns för att inspirera till en mer jämlik kommunikation. Samhället styrs till stor del av invanda normer. Därför krävs medvetna ordval och bildkompositioner.

Varje läsare, lyssnare och mottagare har rätt att känna sig inkluderad, värdefull och sedd.

Man i rullstol.

Ord och bilder spelar roll.

Vanans makt är stor. Vi gör som vi brukar och reflekterar sällan över våra exakta ordval och uttryck. Omedvetet förstärker och vidmakthåller vi myter och stereotypa föreställningar. Det betyder samtidigt att många av dem vi vänder oss till inte känner igen sig.

  • Det spelar roll vad som sägs och visas.
  • Det har betydelse att det sägs och visas.
  • Det är viktigt hur det sägs och visas.

Det finns en mångfald i samhället. Därför behöver vi vara medvetna och jämlika i vår kommunikation, så att varje läsare, lyssnare eller person som vi möter känner sig inkluderad – oavsett klass, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och sexuell läggning.

Öppna upp världen

I Värmlandsstrategin, som antogs hösten 2013, slås det fast att Värmland ska vara öppet och välkomnande. Med jämlik kommunikation kan vi bidra till att göra världen större, till att fler upplever Värmland som en attraktiv plats.

Ordmoln av könsspecifika uttryck.

Du väljer orden.

Du som skriver eller kommunicerar på annat sätt har stor makt att bidra till förändring. Det är enkelt att kommunicera jämlikt. Men det kräver att vi gör nya medvetna ordval – eller helt stryker bort onödiga värdeord och könsspecifika uttryck.

Schysta tips!

  • Undvik att förstärka stereotypa föreställningar genom att inte skriva till exempel kvinnlig polis, manlig sjuksköterska, kvinnlig brandman, manlig sminkös. Uttrycken ”manlig” och ”kvinnlig” markerar då något som kan anses vara avvikande.
  • Fundera över varför, i vilket sammanhang och för vem du använder värdeladdade ord som till exempel stark, söt, kraftfull, gullig, pondus, offensiv, visa musklerna. Uttryck som ”hon är en stark kvinna”, ”hon har skinn på näsan” och ”hon står upp för sig själv” används sällan om personen istället är en man.
  • Tänk på hur du uttrycker dig till en större folksamling så att varje deltagare inkluderas. ”Bensträckare” är till exempel en dålig synonym för ”paus” på en konferens.
  • Oavsett vad du själv har för avsikt så förstärks uppfattningen att det är skillnad på mäns och kvinnors umgänge, idrottsutövande, hobbyer eller företagande genom att använda ord som till exempel grabbkväll, tjejkväll, damfotboll, tjejband, herrmiddag, kvinnligt företagande.

Man och tre barn

Hitta alternativ.

Välj ord med ambitionen att uttrycka dig så jämlikt som möjligt. Här är några exempel på synonymer du kan använda. Med dessa som bas är det enkelt att själv se fler möjligheter.

Skriv/säg…

Förskollärare …istället för Dagisfröken

Riksdagsledamot…istället för Riksdagsman

Forskare…istället för Vetenskapsman

Justerare…istället för Justeringsman

Kassabiträde…istället för Kassörska

Legofigur…istället för Legogubbe

Talesperson…istället för Talesman

Invånare…istället för Medborgare

Person med ett plåster i pannan

Jämlika och ojämlika upplevelser.

Kommunikation sker på fler sätt. Några erfarenheter.

Färg

Ordet hudfärg är inte en specifik färg i färgskalan. Hudens färg varierar ju från person till person. Därför blir det alltid fel när vi säger till exempel ”hudfärgad krita” eller ”hudfärgade strumpbyxor”.

Tonläge

Tänk på inbjudningar till konferenser, temadagar eller arrangemang. Om deltagarna främst väntas vara kvinnor innehåller programmet ofta lättare inslag och det lockas med till exempel chokladprovning. Om den utvalda målgruppen istället är män, präglas både inbjudan och innehåll av affärsmässighet, seriositet och lockbetet kan vara en föreläsning om whiskey.

Attityd

Det var startdags i ett motionslopp för kvinnor. Speakern önskade cyklisterna en trevlig dag och uppmanade dem att se sig om i naturen. När startfälten består av män är attityden ofta en annan – idrottslig prestation står i fokus.

Kvinna tittar på man som arbetar

Bildens språk.

Visst kan en bild säga mer än (tusen) ord. Den skickar blixtsnabbt sitt budskap till mottagaren vars första reaktion sker utan reflektion. Vi ser det vi ser. Vad vi känner beror på faktorer som till exempel bildens komposition, motiv, beskärning, storlek och samverkan med eventuell rubrik eller text. Dessutom bidrar våra egna uppfattningar och erfarenheter till vad vi tolkar in i bilden.

Många organisationer har också en bildbank. Ta för vana att regelbundet gå igenom detta arkiv. Lyft ur bilder som du inte tycker lever upp till dina ambitioner om jämlikhet och komplettera när det behövs.

Var observant på vart kvinnor respektive män riktar sina blickar och hur maktbalansen mellan personerna på bilden upplevs. Media och reklam har en tendens att framställa män som aktiva (till exempel de arbetar, diskuterar, idrottar och är i rörelse) medan kvinnor skildras som passiva, poserande och tagna ur sin miljö eller professionella sammanhang.

Leende kvinnor med huvudet på sned och män med rättfram självsäker kroppshållning är vanligare än tvärtom. För att få till en förändring behöver vi alla bli medvetna om den obalans som ofta finns. Regissera för mer jämlikhet.

Kvinna och man samarbetar

Man som sitter på skrivbord

Dags för fotografering.

Ju mer noggrant du planerar en fotografering, desto större är chansen att resultatet blir som du vill. Liksom skribenten behöver bli mer medveten om sina ordval, behöver fotografen tänka på jämlikhet i fotograferingsögonblicket.

  • Tänk efter vad eller vem som visas i bild och varför.
  • Tänk efter vad eller vem bilden utelämnar och varför.

Schysta tips!

  • Var konsekvent med val av bildmanér när både män och kvinnor ska vara med på bild i liknande sammanhang – antingen ligger både män och kvinnor på sina skrivbord, eller så gör ingen av dem det.
  • Om det är du själv som ska fotograferas – tänk på hur du vill uppfattas. Är du kvinna händer det oftare att du ombeds att ”göra något roligt” eller att fotografen vill arrangera en bild som inte har något med budskapet att göra. Är du däremot man handlar kanske fotografens regi istället om att få dig att framstå som stark, beslutsam eller i en maktposition. Ställ aldrig upp på något du inte själv vill.
  • Fotografera personer i en miljö som är relevant för budskapet. Om en person intervjuats med anledning av sitt yrke eller sin profession ska hen också fotograferas i jobbmiljö. Alltför ofta fotograferas kvinnor istället hemma i soffan eller på promenad med hunden. Män däremot får vara kvar i sitt yrkesmässiga sammanhang – vid konferensbordet eller på verkstadsgolvet. Har intervjun karaktären av ett personporträtt kan det naturligtvis vara helt rätt med fotografering i miljöer utanför jobbet – det gäller såklart både kvinnor och män.
  • Fundera över ur vilket perspektiv bilden tas. En person som fotograferas uppifrån kan upplevas som förminskad. Tar du bilden ur grodperspektiv kan du istället få en person på bilden som signalerar makt och överlägsenhet.

Kvinna som svetsar

Tre personer framför en lastbil

Jämlik kommunikation i en ojämlik verklighet.

Vi vill se förändringar som bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Det betyder att det ibland kan vara viktigare att visa en önskad situation än dagens verklighet.

Ett konkret exempel får förklara hur vi menar:
Till gymnasieprogrammen Fordon och transport, El och energi samt Bygg och anläggning söker än så länge många fler killar än tjejer. För att få fler tjejer att satsa på en framtid inom dessa branscher väljer vi att lyfta fram dem som redan har valt dessa utbildningar. Vi tror att det då blir enklare för andra tjejer att se sig själva i samma situation och miljö. Omvänt resonemang gäller till exempel när det handlar om killar som vill bli förskollärare, barnskötare eller sjuksköterska.

Goda exempel och förebilder visar vägen för fler och uppmuntrar till att bryta normer.

Kvinna poserar på olika sätt

Beställa och köpa kommunikation.

En del av oss är även beställare av kommunikation. För att resultatet ska bli som du vill, är det viktigt att du ger den skribent, fotograf eller formgivare som du anlitar ett bra underlag. Din brief ska inte bara ge information om budskap, målgrupper och önskat resultat, utan bör även innehålla tydliga instruktioner om vad du inte vill ha.

  • Be anbudsgivarna i en upphandling berätta hur de kan bidra till jämlik kommunikation.
  • Klargör att jämlik kommunikation är viktigt för dig och din organisation.
  • Ge gärna bort ett exemplar av den här handboken.
  • Visa exempel på bilder du inte vill se (till exempel passiva kvinnor och aktiva män).
  • Be skribenten att använda könsneutrala uttryck (till exempel musiker istället för tjejband) och att undvika värdeladdade stereotypa ord (till exempel pojkarna flabbade, flickorna fnittrade).

Olika typer av familjer

Fler schysta tips.

Ju mer vi blir medvetna om att kommunicera jämlikt, desto mer självklart kommer det att vara. Tipsen i den här handboken vill fungera som vägledning. Snart hittar var och en av oss vårt eget arbetssätt.

  • Namnge kvinnor och män på samma sätt – alltid med både för- och efternamn första gången, därefter med antingen båda namnen eller bara förnamn.
  • ”Familj” är inte ett homogent begrepp. I en förskolegrupp finns till exempel barn som lever med vårdnadshavare som inte är hens förälder, det finns de som har två mammor, en ensamstående pappa, eller både en mamma och en pappa. Familjer kan alltså se ut på väldigt många olika sätt.
  • Gå utanför traditionella nätverk för att skapa en jämlik mix av deltagare/föreläsare till till exempel konferenser, seminarier och paneldebatter, eller när du behöver experter som uttalar sig i olika frågor. Bestäm dig för att mångfald och jämlikhet är viktigt.
  • Ge konsekvent likvärdig information om män och kvinnor i faktarutor eller andra personbeskrivningar, till exempel civilstånd och antal barn. Fundera över vilka frågor du ställer till en man respektive till en kvinna –
    Hur klarar du av så hög arbetsbelastning samtidigt som du har små barn?
    Vad gör du helst på fritiden?
    Hur är det att vara en kvinnlig chef?
    Vad tycker dina kollegor om att ha en manlig chef?
  • Var förberedd inför en intervju. Tänk på hur du formulerar frågorna – finns det en risk för att den du samtalar med ska uppleva dem som exkluderande eller kränkande?
  • Tänk tvärtom! Kolla till exempel vad som händer med kommunikationen och budskapet om du i tanken byter kön på intervjupersonen eller personer i olika positioner i bilden. Skulle du ställa samma frågor? Uttrycka dig med samma värdeladdade ord? Regissera bilden på samma sätt?
  • Vilket perspektiv har du på din frågeställning – till exempel är det kvinnor som tjänar mindre än män, eller är det män som tjänar mer än kvinnor?
  • Använd hellre ordet partner än till exempel make, pojkvän, fru eller tjej. Se över blanketter och frågeformulär så att det finns rutor att kryssa för alla.
  • Olika målgrupper kräver att vi anpassar vår språkliga nivå. Det viktiga är inte att vi som kommunicerar får visa hur svåra ord vi kan – det viktiga är att mottagaren förstår budskapet.
  • Undvik att utgå från att män är på ett vis och kvinnor på ett annat. Våra egenskaper, önskemål och förmågor varierar mer mellan olika personer än mellan könen.
  • Gör det till en vana att se på den färdiga texten, presentationen, bilden, webbsidan eller trycksaken med normkritiska ögon. Behöver du förändra något för att skapa jämlikhet? Räkna antalet kvinnor och män som syns i bild. Vem är aktiv, vem är passiv? Återspeglas den mångfald som finns i samhället?
  • Är du osäker – ta hjälp av en kollega eller någon som har bra kunskaper om jämlik kommunikation.

Man med borr

Kvinna med köksredskap

Ord i debatten.

Genus

Med genus menas det sociala och kulturella könet – de uppfattningar och föreställningar som finns i vårt samhälle om vad som är kvinnligt och manligt. Genus konstrueras hela tiden och skapas utifrån våra värderingar, attityder och erfarenheter. Dessa föreställningar ändrar sig över tid och är beroende på var vi befinner oss.

Kön

Kön är i dagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna ”män” och ”kvinnor”. Kön har flera olika delar som könsidentitet, könsuttryck, biologiskt kön och juridiskt kön. En person kan ha ett biologiskt kön, till exempel man, men inte identifiera sig eller uttrycka sig som en man. Könskategorierna man och kvinna används bland annat för att dela upp statistik och kunna jämföra likheter och skillnader i människors livsvillkor.

Genusperspektiv

Innebär exempelvis att med hjälp av könsuppdelad statistik beskriva vilka konsekvenser beslut och handlingar får för kvinnor respektive män.

Normer

Outtalade regler som anses självklara och försvaras med förutfattade meningar och gamla strukturer. Det som avviker från normen ifrågasätts oftare än normen själv.

Normkritiskt perspektiv

Innebär att ifrågasätta själva normen (och inte det som avviker) och de maktstrukturer som den omges av. Att synliggöra normen och aktivt jobba för en förändring skapar en mer inkluderande miljö. Med ett normkritiskt perspektiv ställer man frågor som till exempel ”Ska kvinnor få ta ut föräldraledighet?”, ”Är det rätt att heterosexuella får adoptera barn?” och ”Behövs män i ledande positioner?”

Hen

Ett könsneutralt pronomen som används på främst två sätt – som alternativ till hon, han, vederbörande eller den när könstillhörigheten är okänd eller irrelevant, samt för att omtala personer som inte vill kategoriseras som man eller kvinna.

Jämställdhet

Innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i livet. I Sverige är jämställdhet ett politiskt mål och betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet handlar endast om förhållanden som rör kvinnor och män.

Jämlikhet

Alla människor har lika värde och samma rättigheter oavsett till exempel funktionsnedsättning, kön, trosuppfattning, kultur och sexuell läggning.

Mångfald

Det handlar om att skapa attraktiva arbetsplatser och verksamheter med öppenhet och ett tillåtande klimat. Varje medarbetares och invånares individuella förutsättningar och kompetens tas tillvara – det är bra att vi är olika.

Schyst!

Schyst betyder rättvis, bra, hygglig, ärlig, reko och snäll. Ordet kan se ut på väldigt många sätt. Den stavning vi valt rekommenderas i Svenska Akademins ordlista, men sjyst, schysst, sjysst, just, juste är också vanliga.

Några bra länkar.

Startbild med Schyst-logo

Schyst! är producerad av Region Värmland.
Kommunikationschef: Hedvig Bergenheim
Genusutvecklare: Marianne Nilsson
Grafisk formgivare: Lars Falkman
Bilder: Øyvind Lund (frilans, www.fotografiska.com), vector designed by freepik.com 
Texter: Katarina Averås (frilans, www.averas.se)
Granskad av: Tomas Gunnarsson (genusvetare, www.genusfotografen.se) och Hannah Lemoine (expert på jämställdhet och kommunikation, www.addgender.se)

Tack till alla våra fotomodeller som med sina personligheter och yrken bidragit till jämställdhet, mångfald och jämlikhet i den här handboken.

Delfinansierad av Tillväxtverket.

med finansiering från Tillväxtverket

Sidan uppdaterades den 24 november, 2016