Karin Ängeby

Avhandlingens titel:

Förlängd latensfas av förlossning: förekomst, förlossningsutfall, vårdens kvalitet, kvinnors upplevelse och preferenser om vård samt psykometrisk test av ett frågeformulär

Forskare: Karin Ängeby

Barnmorska inom kvinnosjukvården och doktorand vid Karlstads universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Mitt forskningsprojekt gäller förlängd latensfas, kvinnors upplevelse, önskemål samt prevalens och förlossningsutfall.

Varför har du valt att forska om detta?

– Mitt intresse för forskningsområdet väcktes i ett arbete kring ett vårdprogram om barnmorskans handläggning vid normal förlossning. Där förstod jag vad lite som är forskat om latensfas och vilken vård som är evidensbaserad i jämförelse med vården under den aktiva fasen av förlossningen.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Förhoppningsvis kommer min forskning kunna bidra till att även den tidiga fasen av förlossningsarbetet blir bättre undersökt och därigenom kunna leda till att vården förbättras för kvinnor som har en utdragen latensfas. Dels genom att visa på hur vanligt problemet är idag, dels undersöka hur en lång latensfas påverkar kvinnans förlossningsupplevelse i stort och identifiera vilka önskemål kvinnorna själva har. 

 

Om Karins avhandling


 

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka förekomst och förlossningsutfall efter en förlängd latensfas av förlossningen, men också vårdkvalitet, kvinnors upplevelse och preferenser om vård samt psykometrisk test av ett frågeformulär.

Kvalitativ och kvantitativ metod

Sexton förstföderskors önskemål om stöd under förlängd latensfas studerades. Data från fokusgrupper och individuella intervjuer analyserades med innehållsanalys.

1554 kvinnor med spontan förlossningsstart bjöds in till deltagande och 1389 kvinnor accepterade att medverka (ur en årskohort av 2660 kvinnor). Data från 1343 kvinnors förlossningsjournaler analyserades med beskrivande och analytisk statistik.

Totalt 758 kvinnor (svarsfrekvens 64 procent), varav 343 förstföderskor och 415 omföderskor besvarade frågeformulären:

  • Intrapartal Kvalitet från Patientens Perspektiv, KUPP-I
  • Upplevelser i tidigt värkarbete, ELEQ
  • Ytterligare frågor relaterade till förlossningen

Data analyserades med deskriptiv, analytisk och psykometrisk statistik.

Kvinnor med förlängd latensfas skattade vårdens kvalitet lägre

För kvinnor med spontan start av förlossningen, hade 23 procent en förlängd latensfas (längre än 18 timmar), vilket baserades på kvinnans uppgift och var associerat med fler obstetriska interventioner och instrumentella förlossningar. Kvinnor med förlängd latensfas

  • önskade en individualiserad vård
  • samt skattade vårdens kvalitet lägre,
  • var mindre nöjda med förlossningsupplevelsen
  • och hade fler negativa känslor under förlossningen, jämfört med kvinnor med kortare latensfas.

Frågeformuläret ELEQ anpassades till svenska och resulterade i två frågeformulär, ett för förstföderskor och ett för omföderskor, vilka kan användas för att utvärdera vård under tidigt värkarbete i Sverige.

En förlängd latensfas kan ses som en riskfaktor

En slutsats som kan dras är att en förlängd latensfas kan ses som en riskfaktor, eftersom det leder till

  • fler obstetriska interventioner,
  • fler instrumentella förlossningar,
  • en sämre upplevd vårdkvalitet
  • och en mer negativ förlossningsupplevelse för både förstföderskor och omföderskor.

Skillnader mellan förstföderskor eller omföderskor måste beaktas när vården under tidigt förlossningsarbete ska utvärderas och förbättras, med särskilt fokus på förstföderskor.