Staffan Tevell

Avhandlingens titel: 

Ledprotesinfektioner orsakade av koagulasnegativa stafylokocker

Forskare: Staffan Tevell

Överläkare vid infektionskliniken Centralsjukhuset Karlstad och doktorand vid Örebro universitet.

Vad handlar din forskning om?

– Ledproteskirurgi blir allt vanligare och erbjuds i allt högre utsträckning patienter som löper större risk för komplikationer (inkluderande patienter med nedsatt immunförsvar, övervikt, äldre patienter samt som behandling av höftfrakturer). Närmare 30.000 ingrepp utfördes 2014 i Sverige.

En fruktad komplikation som, enligt internationella uppskattningar, inträffar i 1-3 procent av operationerna, är djupa postoperativa infektioner involverande ledprotesen. Dessa infektion kräver både ytterligare kirurgi och avancerad antibiotikabehandling under lång tid för att läka ut. Oavsett när den djupa ledprotesinfektionen inträffar, leder det till stora kostnader för samhället och stort lidande för patienten.

Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) hör till de vanligaste bakterierna som orsakar ledprotesinfektion, och behandlingen kompliceras av att multiresistens mot antibiotika är vanlig hos dessa bakterier. I detta avhandlingsarbete har jag valt att undersöka två typer av KNS; S. epidermidis och S. capitis i anslutning till ledprotesinfektioner. Målsättningen är att i avhandlingsarbetet kunna beskriva både kolonisationsmönster, resistensepidemiologi, potentiella vägar till antibiotikaresistens samt släktskap mellan infekterande stammar i relation till stammar som förekommer i normalfloran.

Varför har du valt att forska om detta?

– Behandling av ledprotesinfektioner är ett komplext område som kräver samarbete mellan ortopeder och infektionsläkare. Samtidigt är det spännande eftersom det inkorporerar många aspekter av infektionsläkarens specifika kompetens: Hantering av infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, samspelet värd/patogen, mikrobiell patogenes/virulens samt prevention/vårdhygien. Även om kunskapsfältet expanderat kraftigt efter att dagens behandlingsstrategier lanserades i slutet av 1990-talet kvarstår många kunskapsluckor, samtidigt som moderna mikrobiologiska metoder, inkluderande helgenomsekvensering och MALDI-TOF, öppnar nya möjligheter till djupare förståelse avseende resistensmekanismer, virulens och släktskap.

Hur kommer det patienten till gagn?

– Genom ökande kunskaper om epidemiologi, kolonisationsmönster, virulens och antibiotikaresistens kan det framöver finnas bättre möjligheter att individualisera preventiva åtgärder för att minska risken för protesinfektion. Ökad kunskap om den kliniska bilden som olika KNS uppvisar förbättrar möjligheterna att ställa en korrekt diagnos. Slutligen är kunskap om resistensmekanismer och resistensepidemiologi avgörande för att patienten skall erhålla bästa möjliga behandling när infektionen väl är manifest.