Tjugofyra läsledare redo att använda Shared Reading

Idag är det underhållning med Bo Krister på Vågens äldreboende, och aktiveraren Ida Nilsson tar en svängom med Britt Velén. Andra dagar står högläsning på schemat, och Ida Nilsson ser fram emot att få använda sina kunskaper som utbildad läsledare i Shared Reading. Foto: Ayhec Mahmoud.

Tjugofyra läsledare redo att använda Shared Reading

Bry dig om texten, och bry dig ännu mer om människorna i gruppen. Det är ett par lärdomar från kursen Shared Reading. Tjugofyra värmlänningar har via Region Värmland utbildats i metoden. Nu är läsledarna redo att använda kunskaperna i grupper, till exempel i äldreomsorgen, för läsovana tonåringar och tillsammans med nyanlända.

Att samtala om en bok eller en dikt vidgar läsupplevelsen, det vet alla som varit med i en bokcirkel. Men den brittiska metoden Shared Reading är något annat än en vanlig bokcirkel.

Läsledaren är den enda som har läst texten i förväg inför mötena. Hon eller han läser texten högt och välkomnar efterhand deltagarna att läsa högt, men pressar ingen. I samtalen om texten är det likadant. Läsledaren uppmuntrar deltagarna att dela med sig av sina reflektioner, men den som inte vill eller vågar säga något kan sitta tyst.

Inom ramen för projektet Värmland läser upphandlade Region Värmland en digital kurs av den brittiska organisationen The Reader. Under mars och april träffades 24 värmlänningar, fördelade på två grupper, sex intensiva gånger via Zoom.

En av de nyutbildade läsledarna är Ida Nilsson, aktiverare på äldreboendena Vågen och Västängsgården i Arvika. Högläsning ingår redan i det hon gör tillsammans med de gamla, och kursen har gett henne nya insikter.

– Kanske framförallt att låta det ta tid. Att läsa lugnt och långsamt, och göra flera pauser så att alla hinner reflektera, ”get friends with silence and pause”, som kursledarna sa, säger Ida Nilsson.

– Och att inte tvinga nån att prata, men ändå engagera dem mer än jag gjort hittills. Jag ska inte lägga mig i så mycket, men ändå hela tiden kunna gå tillbaka till själva texten.

Den främsta ledstjärnan är: Var snäll.

Metoden kan passa i många sammanhang, men används oftast i grupper med människor som av olika skäl behöver stärkas. Läsledaren behöver bry sig om var och en av dem.

En annat motto är: Bry dig om det du läser. Ledaren ska känna sig personligt engagerad av den utvalda texten, och noga ha tänkt igenom intonation och var de naturliga pauserna finns. Och även om det är meningen att texten ska låta deltagarna reflektera utifrån sina egna erfarenheter så ska mötena inte flyta ut i allmänt småprat. Litteraturen ska stå i centrum.

Ännu en princip är: Var modig. Till den som finner det elitistiskt att hala fram Shakespeare eller Emily Dickinson, kontrar organisationen att det är mer elitistiskt att undanhålla god litteratur för att man tror att de man läser för inte skulle klara av den.

Nu tänker de nyutbildade läsledarna använda metoden på bland annat språkcaféer för nyanlända, för långtidsarbetslösa, inom omsorgen, på folkhögskolor och för läsovana tonårskillar.  

Exakt hur Region Värmland går vidare är inte klart.

– Vi vet att vi skapar en digital mötesplats för läsledarna och bjuder in till en träff i höst, och så hoppas jag att Region Värmland kan fortsätta utveckla och hålla i det så att många värmlänningar i olika sektorer får nytta av metoden, säger Åsa Ranung, avgående projektledare för Värmland läser.

 

Text: Annika Lindqvist (frilansjournalist, och en av de entusiastiska kursdeltagarna)