Region Värmland lämnar stabsläge

Från den 1 september lämnar Region Värmland stabsläge och återgår till ordinarie linjeorganisation.
– Vi återgår till en mer normal styrning och ledning av hälso- och sjukvården som anpassas till covid-19, säger Lena Gjevert, hälso- och sjukvårdsdirektör.

– Det innebär att vi anpassar våra strukturer och integrerar covid-19-frågorna i den ordinarie verksamheten. Det handlar om att hitta långsiktiga lösningar då vi inser att vi kommer vara i den här situationen länge.

Efter att ha varit i förstärkningsläge sedan mitten av mars och senare i stabsläge sedan mitten av juli återgår Region Värmland till sin linjeorganisation från den 1 september.

– Pandemin är långt ifrån över, men vi har haft förhöjd beredskap i snart sex månader och en särskild styrning av verksamheten. Nu måste vi ge våra verksamheter förutsättningar att hantera både pandemin och den uppskjutna vården på kort och lång sikt, säger Lena Gjevert.

Lång tid i beredskapsläge

Inom hälso- och sjukvården finns tre så kallade beredskapslägen:

  • Stabsläge innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.
  • Förstärkningsläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.
  • Katastrofläge innebär att den särskilda sjukvårdsledningen vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

– Det är inte ovanligt att vi går upp i stabsläge, som är det lägsta beredskapsläget, under normala förhållanden. Oftast handlar det om några timmar eller möjligen dagar beroende på vad som inträffat. Det som är unikt i det här fallet är att vi varit i beredskapsläge under så lång tid, säger Carina Björk, säkerhets- och beredskapschef.

Pandemin har ställt stora krav på organisationen

Ingemar Hallén, smittskyddsläkare betonar att pandemin inte är över och att det behövs en långsiktighet och uthållighet i pandemiarbetet:

– Vi kommer få att hantera covid-19 länge till, därför är det viktigt att vi har hållbara strukturer som både kan skalas upp och ner när det behövs, säger Ingemar Hallén, smittskyddsläkare.

– Att vi befunnit oss i detta under så lång tid har ställt stora krav på hela organisationen och inte minst medarbetarna i hälso- och sjukvården som mött och tagit hand om våra patienter. Jag vill ta tillfället i akt och uttrycka min beundran för hur väl medarbetarna har hanterat den här unika och stundtals extrema situationen. Utan deras insats hade läget i Värmland inte sett ut som det gör i dag. Samtidigt vill jag tacka länets kommuner, organisationer och myndigheter för det goda samarbetet så här långt, säger Lena Gjevert.