Psykisk hälsa i siffror

Sammanställd statistik om psykisk hälsa och ohälsa i Värmland. Här finns också länkar till fördjupande rapporter, nationell statistik och siffror om suicid och suicidprevention.

Utvalda siffror i korthet

  • Drygt sju av tio vuxna i Värmlands län har gott psykiskt välbefinnande. Bland ungdomar bedöms cirka åtta av tio ha god psykisk hälsa.
  • Psykisk ohälsa är vanligt i Värmlands län och ger stora konsekvenser för både individen och hälso- och sjukvården.
  • Psykiska besvär såsom ängslan, oro eller ångest samt sömnbesvär drabbar ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen. Värmland ligger ungefär på samma nivå som riket i helhet vad gäller förekomsten av psykiska besvär och depression.
  • Kvinnor drabbas i större utsträckning än män av psykisk ohälsa. Män har högre risk för självmord än kvinnor.
  • Läkemedelsanvändning för psykisk ohälsa är frekvent. Totalt 15 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Värmland använder antidepressiva läkemedel.
  • Åren 2014–2018 orsakade psykiska sjukdomar totalt nästan 30 000 vårddagar per år i sluten vård i Värmland.
  • Psykiatriska diagnoser utgör 27 procent av de startade sjukskrivningarna i Sverige och är därmed den vanligaste diagnosgruppen. Psykiatriska diagnoser leder också i genomsnitt till längre sjukfall jämfört med andra sjukskrivningsdiagnoser.

Rapporter och andra statiskkällor

Rapporten ”Psykisk hälsa och ohälsa i Värmland” från 2020 ger en samlad bild av den psykiska hälsan och ohälsan i den värmländska befolkningen. Den belyser de många faktorer som är kopplade till psykisk hälsa och ohälsa.

Rapporten baseras på enkätundersökningar och befintlig statistik. En del av materialet har visats i andra sammanhang, men dessa har varit spridda i olika publikationer och presentationer. En del av analyserna är nya och syftar till att fördjupa bilden av den psykiska hälsan i den värmländska befolkningen.

Det är framför allt hos vuxna som materialet möjliggjort fördjupade analyser. Även uppgifter om vårdbesök och läkemedelsanvändning redovisas.

I slutet av rapporten presenteras hälsoekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa i befolkningen i Värmland. De möjligheter som finns i ökade satsningar på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder reflekteras i diskussionen.

Rapporten ”Psykisk hälsa och ohälsa i Värmland” (pdf) pdf, 922 kB.

Rapporten ”Om värmlänningarna” ger kortfattad information om demografi, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa som baseras på statistik från olika datakällor. Rapporten lyfter ett urval av indikatorer och områden som kan vara ett stöd i planerings- och prioriteringsarbete för olika aktörer och verksamheter som arbetar för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Om värmlänningarna

Folkhälsomyndigheten sammanfattar den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor. Det finns även statistik för olika län och kommuner.

Varje år är det ungefär 1 200 personer i Sverige som tar sitt liv. I Värmland dör i genomsnitt 43 personer per år genom suicid. Siffrorna gäller antal säkra självmord, det vill säga fall där man med säkerhet kan säga att självmord var avsikten.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor och män i åldrarna 15–44 år här i Sverige. Bland kvinnor i samma åldersgrupp är självmord den näst vanligaste dödsorsaken efter cancer.

I Värmland är män en identifierad riskgrupp för fullbordat självmord. Yngre kvinnor är en riskgrupp för självmordsförsök.

Självmord i siffror

Sidan uppdaterad 6 maj 2026