Kommissionen föreslår omfattande åtgärder för att stärka EU:s energiinfrastruktur

Den 10 december 2025 presenterade EU-kommissionen ett nytt lagstiftningspaket, European Grids Package, för att modernisera och stärka Unionens gemensamma energiinfrastruktur. Paketet består av lagförslag och initiativ som syftar till att stärka EU:s energioberoende, sänka energipriserna och påskynda minskade koldioxidutsläpp.

Energifrågan har varit en av EU:s allra viktigaste frågor sedan grundandet av det som idag är Europeiska unionen. Från kol till kärnenergi till den gröna omställningen – energifrågan har alltid varit central.

Idag står EU inför flera tuffa utmaningar kopplat till energifrågan. De senaste årens energikris har blottlagt unionens sårbarhet i form av ett långvarigt beroende av importerade fossila bränslen, inte minst rysk gas, vilket har lett till kraftiga prisökningar, hög volatilitet och påfrestningar på både hushåll och industri. Samtidigt kvarstår strukturella problem såsom otillräcklig nätkapacitet, flaskhalsar i överföringssystemen och en energiinfrastruktur som inte är anpassad för den snabba expansionen av förnybar energi.

Utöver bristande försörjningstrygghet och prisstabilitet står EU även inför utmaningen att kombinera energiomställningen med bibehållen konkurrenskraft och industriell styrka. Den gröna omställningen kräver massiva investeringar i elnät, lagring och flexibilitetslösningar, samtidigt som energimarknaden måste reformeras för att hantera prisvolatilitet och stärka motståndskraften mot framtida kriser.

European Grids Package

Det nya paketet som EU-kommissionen presenterade i december 2025 är ett försök att svara på de strukturella brister och flaskhalsar i EU:s energiinfrastruktur som har blivit allt tydligare under den pågående energiomställningen, med ett uttalat mål att samtidigt stärka Europas konkurrenskraft. Kommissionen lyfter fem övergripande åtgärdsområden för att modernisera och framtidssäkra Europas elnät:

• Bättre samordning på EU-nivå för att kartlägga och planera nödvändig elnätsinfrastruktur snarare än att allt sker på medlemsstatsnivå.
• Effektivare verktyg för kostnadsdelning så att finansiering av stora nätprojekt blir mer rättvis och risker delas mer transparent. Denna process beskrivs av Kommissionen som projektbundling. Det innebär att närbesläktade projekt samlas i ett paket för att sprida risker, minska kostnader och underlätta finansiering.
• Förenklade och snabbare tillståndsprocesser för elnät, förnybar energi, lagring och laddinfrastruktur. Genom denna reform av tillståndsprocesser vill Kommissionen minska risken för att projekt fastnar mellan olika aktörer samt införa tydligare tidsgränser. Förhoppningen är att göra det lättare för stora, samhällsviktiga projekt att få klartecken.
• Effektivare användning av befintlig infrastruktur genom teknik, flexibilitet och lagringskapacitet.
• Ökad resiliens och säkerhet för gränsöverskridande energiinfrastruktur.

Kommissionen lyfter också fram strategiska överföringskorridorer, så kallade Energy Highways, för att minska flaskhalsar och möjliggöra en effektiv integration av förnybar energi. Dessa geografiska “motorvägar” är åtta strategiskt utvalda infrastrukturprojekt med fokus på de mest akuta behoven för att färdigställa Energiunionen, som är en långsiktig strategi inom EU med syfte att skapa en hållbar och integrerad energimarknad i Europa. Projekten i Energy Highways har valts ut utifrån både strategisk betydelse och behovet av förstärkt politiskt stöd på EU-nivå. Ambitionen är att gå från ett fragmenterat, nationellt präglat nät till ett mer integrerat europeiskt system. Ett av dessa åtta projekt, som omfattas av initiativet, är “Bornholm Energy Island” som är ett energiprojekt i Östersjön där Danmark och Tyskland gemensamt bygger ett energi-nav baserat på havsbaserad vindkraft.

Varken Värmland eller Sverige är en del av dessa åtta projekt. Däremot deltar Sverige i andra gränsöverskridande energiprojekt inom EU:s infrastrukturpolitik, men dessa omfattas inte av de särskilt prioriterade Energy Highways.

Sveriges ställning till European Grids Package

Sveriges energi- och näringsminister, samt vice statsminister, Ebba Busch uttalade sig i Sveriges Radio att lagförslaget ”är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda för att bygga ut nät i andra EU-länder”. Svenskt Näringsliv ställer sig också kritiskt till förslaget och finner det problematiskt, likt Busch, att outnyttjade nationella flaskhalsintäkter ska gå till EU-gemensamma projekt för att stärka elnätsintegrationen. Eftersom Sverige har flera elprisområden uppstår relativt stora flaskhalsintäkter vid interna kapacitetsbegränsningar, och om en del av dessa enligt förslaget ska omfördelas till EU-gemensamma nätprojekt menar Svenskt Näringsliv att Sverige riskerar att bidra mer än många andra länder och därmed missgynnas ekonomiskt.

Vad händer härnäst?

I skrivande stund behandlas förslagspaketet av Europeiska unionens råd (ministerrådet) och Europaparlamentet, som kommer att lämna synpunkter och ändringsförslag innan institutionerna, var för sig, röstar om sina positioner. Efter att institutionerna antagit sin position inleds gemensamma förhandlingar mellan EU:s lagstiftare. Fram till dess att förhandlingarna är klara och en överenskommelse är på plats finns möjlighet för intressenter att göra sin röst hörd.

Vi på Brysselkontoret kommer aktivt att följa utvecklingen under hela processen.

Värmländsk påverkan

För Värmland och värmländska företag kan European Grids Package innebära en möjlig förbättring av de strukturer som idag begränsar regionens utveckling. Med ett växande elbehov och kända flaskhalsar i nätkapaciteten kan EU:s initiativ för snabbare nätutbyggnad, bättre samordning och ökad investeringstakt på sikt bidra till ökad förutsägbarhet och bättre elnätkapacitet. Samtidigt finns det från svenskt håll kritiska röster som menar att förslaget kan slå hårt mot svenska och därmed värmländska företag och hushåll.

Det är dock svårt att bedöma de faktiska effekterna i detta skede. Mycket kommer att bero på hur förslaget implementeras nationellt och hur väl regionala behov tas tillvara i den fortsatta planeringen.