EU:s medlemsländer eniga: Vill uppgradera stråket Oslo-Stockholm

I EU pågår just nu arbetet med att förändra TEN-T-förordningen, som handlar om att skapa ett sammanhängande transport­system i EU.

Region Värmland har länge arbetat för att hela stråket mellan Stockholm och Oslo ska ingå i den europeiska transport­korridoren Skandinavien-Medelhavet, där de flesta andra nordiska huvudstäder kopplas ihop. Det skulle innebära högsta prioritet i transport­systemet, eftersom korridorerna är de delar som ska vara slutförda tidigast. Möjligheterna att söka EU-medel till förbättrad infrastruktur på stråket skulle också öka.

Tydlig markering

Nu har rådet, EU:s transport- och infrastrukturministrar, kommit överens om att hela stråket bör ingå i europeiska transport­korridoren ScanMed.

– Att det finns en enighet bland medlemsländerna i den här frågan ser vi som väldigt positivt. Det är en tydlig markering om att stråket är viktigt och bör prioriteras, säger Åsa Johansson (S), region­styrelsens ordförande.

Att hela sträckan mellan Stockholm och Oslo ska ingå i ScanMed-korridoren är ingen självklarhet ur ett EU-perspektiv. I ett tidigt förslag fanns inte sträckan med, men nu när rådet har antagit sin gemensamma ståndpunkt är den inritad på kartorna över EU:s transportkorridorer.

Arbete på flera nivåer

Under arbetet med revideringen av förordningen har Region Värmland bland annat framhållit hur en förstärkt järnvägs­förbindelse mellan Stockholm och Oslo skulle bidra till att minska klimat­påverkan från transport­sektorn. Arbetet har skett på flera nivåer, men till stor del vid Region Värmland European Office i Bryssel. Även den svenska och norska regeringen har ställt sig bakom önskemålen om att stråket ska ingå i transport­­­korridoren och nu är alltså frågan ett steg närmare beslut.

– Det finns säkert flera anledningar till att rådet nu vill inkludera sträckan, men det här visar att engagerat och enträget arbete ger resultat. Vi behöver fortsätta att vara aktiva och belysa frågor som är viktiga för oss här i Värmland, även när de avgörs på EU-nivå, säger regionstyrelsens vice ordförande Fredrik Larsson (M).

Rådets ställnings­tagande är en så kallad allmän riktlinje. Frågan ska också tas upp i Europaparlamentet, det förväntas ske under 2023.