Hälso- och sjukvårdsnämnden i korthet 6 oktober 2026

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i samband med tisdagens sammanträde bland annat om nämndens delårsrapport samt om flera uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören.

Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport för 2026 godkändes

Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände nämndens delårsrapport för 2026, som redovisar verksamhetens resultat fram till augusti samt prognoser för helåret.

Efter åtta månader ligger hälso- och sjukvårdsnämnden 175 miljoner kronor bättre än budget. Överskottet beror främst på lägre kostnader för läkemedel och högre återbäringar från nationella läkemedelsavtal. Kostnaderna för köpt vård har också varit lägre än väntat. Samtidigt har kostnaderna för inhyrd personal ökat och ligger 28 miljoner kronor över budget. För helåret räknar nämnden med ett överskott på 64 miljoner kronor.

Av nämndens elva mål för 2026 bedöms tre uppnås, sju uppnås delvis och ett, tillgänglig vård på lika villkor, uppnås inte. Man konstaterar dock att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden.

Andelen patienter som får ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar har ökat till 66,6 procent och andelen som opereras inom 90 dagar har ökat till 54,6 procent. Antalet patienter som väntar på operation har minskat med drygt 1 200 sedan augusti förra året. Inom vuxenpsykiatrin har andelen som får ett första besök inom 90 dagar ökat från 44,6 till 72,1 procent och barn- och ungdomspsykiatrin når samtliga sina mål för väntetider.

Förbättringspotentialen finns vad gäller kontakten med vården. Endast 41,7 procent av samtalen till 1177 besvarades inom 15 minuter jämfört med målet på 60 procent och 55,1 procent i hela Sverige. Inom Första linjen för barn och unga fick 44,7 procent ett första besök inom tre dagar, en minskning från drygt 60 procent förra året. Inom den specialiserade psykiatrin får endast 17,2 procent av de väntande sin behandling inom 90 dagar. Även överbeläggningarna på sjukhusen ligger kvar över målnivån trots att antalet vårdplatser har ökat.

Sjukfrånvaron bland medarbetarna har minskat jämfört med förra året, från 6,9 till 6,5 procent. Antalet tillsvidareanställda har ökat och då särskilt vad gäller sjuksköterskor och undersköterskor.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att godkänna delårsrapporten.

Nya uppdrag för hälso- och sjukvården i hela länet

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören flera nya uppdrag som rör allt från lokaler och utrustning till nya arbetssätt.

Barn- och vuxenpsykiatrin ska skiljas åt

Barn- och ungdomspsykiatrin delar i dag lokaler med vuxenpsykiatrins akutmottagning, vårdavdelningar och beroendevård. Patienter, närstående och medarbetare har påtalat att miljön är olämplig för barn och unga och att verksamheterna bör skiljas åt. Samtidigt behöver vuxenpsykiatrin mer utrymme. Beroendevården väntas också växa när en ny lag om samsjuklighet träder i kraft 2028. En genomförandeplan ska presenteras för nämnden i december och målet är att verksamheterna ska vara åtskilda under 2027.

Starkare vårdkedja i norra Värmland

Sjukhuset Torsby har en central roll i vården i norra Värmland. För att minska onödiga inläggningar och förbättra flödet av patienter ska en plan tas fram tillsammans med kommunerna och primärvården. Planen omfattar fler så kallade mellanvårdsplatser i samarbete med Torsby kommun. Det handlar också om rutiner som gör det möjligt att skriva ut patienter från sjukhuset alla dagar i veckan och bättre möjligheter att ställa diagnos i primärvården.

Röntgen vid Vårdcentralen Likenäs

Den växande skidturismen i Branäs innebär periodvis många patienter med misstänkta frakturer och andra skador. I dag måste de flesta till Sjukhuset Torsby för röntgen. Med röntgenverksamhet vid Vårdcentralen Likenäs kan fler få en bedömning lokalt och snabbare. Det kan också minska belastningen på sjukhusets akutmottagning och regionens ambulanser.

Operationsrobot till Sjukhuset Torsby

Sjukhuset Torsby bedriver både planerad och akut ortopedi. Nu ska man investera i en ortopedisk operationsrobot som ska öka precisionen och kapaciteten vid operationer. Förhoppningen är också att satsningen ska stärka sjukhusets attraktivitet som arbetsplats.

Medarbetardriven schemaläggning

På vårdavdelningarna vid Sjukhuset Torsby ska också ett pilotprojekt prövas där medarbetarna får större inflytande över sin schemaläggning. Syftet är att göra det lättare att rekrytera och behålla personal och förbättra arbetsmiljön. Projektet ska genomföras i dialog med medarbetare, chefer och fackliga organisationer och ska sedan utvärderas.

Fler operationssalar för ledprotesoperationer i Arvika

Arvika sjukhus har i dag en väl fungerande verksamhet för planerad kirurgi. För att kunna operera fler patienter som behöver implantat, exempelvis höft- och knäleder, behövs fler salar som kan användas för den typen av ingrepp. Därför ska ytterligare två operationssalar utrustas med så kallade LAF-tak, som är en sorts ventilationssystem som ger extra ren luft och minskar risken för infektioner.

Mer vård i hemmet i västra Värmland

Specialiserad sjukvård i hemmet, SSIH, gör det möjligt för patienter att få kvalificerad vård hemma i stället för på sjukhus när det är medicinskt lämpligt. Verksamheten i västra Värmland har vuxit under senare år och efterfrågan fortsätter att öka. Nu ska en plan tas fram för att bygga ut den ytterligare under 2027.

Daniel Schützer
Regionråd (S) och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden
070-289 85 55
daniel.schutzer@regionvarmland.se

Sidan uppdaterad