Smarta steg i Värmland: IUC Värmland (Industriellt Utvecklings Centrum)

Vad är det som döljer sig bakom verksamhetsområdet Avancerad tillverkning och komplexa system, som Region Värmland lyfter fram och stärker genom arbetet med Smart Specialisering? Möt Mattias Säfström, vd IUC Värmland.

Hallå där Mattias Säfström, vd för IUC Värmland

Om du skulle beskriva området avancerad tillverkning och komplexa system för någon som aldrig hört begreppet tidigare, vad handlar det egentligen om?

– Det handlar om Värmlands tillverkande industri och stålindustri. Många av företagen har en mycket lång historia och har varit med om flera industriella omställningar, från den tidiga industrialiseringen till dagens digitaliserade och automatiserade produktion.
– Traditionen har format robusta företag med starka varumärken och en hög grad av specialisering. De utvecklar och tillverkar avancerade produkter och tekniskt komplexa system som ofta säljs på en global marknad.

Varför är det här området så viktigt för Värmlands framtida konkurrenskraft?

– De värmländska företagen inom specialiseringen är några av länets största arbetsgivare och spelar en viktig roll för både sysselsättning och skatteintäkter. De skapar kvalificerade arbetstillfällen för bland annat ingenjörer och andra akademiker, vilket gör Värmland mer attraktivt att bo och arbeta i.
– Den kunskap och innovationsförmåga som byggts upp i företagen har också lett till många avknoppningar som utvecklats till framgångsrika företag i egen regi. Samtidigt har specialiseringen skapat ett stort nätverk av underleverantörer och industrinära verksamheter runt om i länet. På så sätt bidrar den till att stärka hela det värmländska näringslivet.

När du tittar tillbaka på de senaste åren, vilka är de tydligaste förändringarna du ser i den värmländska industrin?

– Tempot i förändringarna har ökat. Samtidigt har omvärlden blivit mer oförutsägbar och den globala konkurrensen hårdare.

AI, automation och digitalisering nämns ofta som framtidsfrågor. Hur långt har värmländska industriföretag kommit i den utvecklingen?

– Det varierar mycket mellan olika företag. Det finns företag som byggt egna modeller med AI stöd för styrning av viktiga processer i verksamheten – exempelvis styrning av elintensiv produktion utifrån beräkningsmodeller som tar höjd för tillgång till och pris på el. Det finns företag som knappt har digitaliserat sina processer och har lång väg kvar till AI implementation. Och så finns det allt däremellan. Det vi ser just nu är att intresset är stort och att det främst rör hur man kan nyttja de modeller som finns på öppna marknaden för att effektivisera och förenkla vardagen.

Finns det något exempel där ett mindre företag tagit ett stort kliv framåt tack vare ny teknik?

– Absolut. Värmland har företag som överlevt och utvecklats genom samtliga industriella revolutioner, från den första mekaniseringen till dagens AI-drivna utveckling. Det har förändrat verksamheterna i grunden över tid.
– Samtidigt är större teknikskiften sällan något som sker över en natt. I teknikintensiva verksamheter vill man ofta testa, utvärdera och verifiera ny teknik steg för steg innan den införs fullt ut. Investeringarna är dessutom ofta kostsamma och måste anpassas efter vad företagets plånbok medger.
– Summerat – radikala större kliv är därför mer sällsynta, men över tid så har stora kliv alltid präglat industrin. Eftersom detta krävs för konkurrenskraft mot omvärlden så kommer det att fortsätta på det sättet med.

Hur ser framtidens industrijobb ut jämfört med för tio år sedan?

Framtidens industrijobb kommer generellt att vara mer komplexa och kräva större förståelse för hela processer och system. Det hänger samman med den ökande automatiseringen och den tekniska utvecklingen.
– Arbetsuppgifterna kommer också att förändras i snabbare takt än tidigare och kompetensutveckling blir allt viktigare. För den som arbetar inom industrin innebär det större möjligheter att utvecklas, lära nytt och få mer varierande arbetsuppgifter.

Vilka missuppfattningar finns om modern industri?

– ”Man brukar säga” att en stor missuppfattning om industrin är att den är mörk, siktig och enformig. Med tunga lyft och dåliga villkor.
– Jag tror inte riktigt på detta – jag tror att bristen ligger i att det inte finns någon uppfattning om industrin alls. Industrin dyker inte upp i flödena på sociala plattformar. Industriföretagen marknadsför sig begränsat på hemmaplan, marknadsföringen sker mot kunderna som finns globalt. Här har vi fortfarande ett jobb att göra som individer och föräldrar, som industriföretag och som organisationer i det system som jobbar för regional utveckling och konkurrenskraft.

Vad tänker du om hållbarhet som en affärsmöjlighet?

– Det finns absolut affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet, till exempel genom produkter och lösningar som kan ersätta fossilbaserade alternativ. Jämfört med för några år sedan har hållbarhetsfrågorna i allt högre grad gått från att vara en konkurrensfördel till att bli ett grundkrav. Dokumenterat hållbarhetsarbete och klimatberäkningar är i dag ofta standardkrav i upphandlingar och affärsrelationer.

Hur kan ny teknik minska klimatpåverkan?

– Ny teknik gör det möjligt att ersätta äldre fossilberoende lösningar i energiintensiva processer, exempelvis inom stålproduktion. Samtidigt effektiviseras processer, transporter och energianvändning i industrin.
– Men omställningen innebär också utmaningar. Ökad elektrifiering kräver mer fossilfri energi, och AI-lösningar ställer stora krav på energiförsörjningen. Dessutom leder ny teknik ofta till högre investeringskostnader och ibland dyrare produkter och det är inte självklart att alla kunder är beredda på att betala för det. Därför blir politiska styrmedel viktiga för att underlätta omställningen, exempelvis genom utsläppshandel och stöd till elektrifiering.

Kompetensförsörjning beskrivs som en av de största utmaningarna. Vilken kompetens är svårast att hitta i dag?

– Det är framför allt en “volymfråga”. Många medarbetare närmar sig pension samtidigt som behovet av ny kompetens är stort.
– Automatisering kan täcka en del av behovet, men inte allt. Under lång tid framöver kommer det att finnas stor efterfrågan på yrkesroller som konstruktionsingenjörer, automationsingenjörer, el- och automationstekniker, processoperatörer och CNC-operatörer.

En röd tråd i rapporten Resultat och effekter av smart specialisering 2022–2024 är samarbete. Varför blir samverkan mellan företag, universitet och offentliga aktörer allt viktigare?

– Det har alltid varit viktigt, men ska jag peka på en sak som gör det än viktigare nu än tidigare så är det den snabba förändringstakten som gör att alla behöver hålla sig ajour och på tå i större utsträckning än tidigare. Detta ställer ökade krav på omvärldsbevakning, dialog och samarbete.

Om du blickar fem till tio år framåt, vad hoppas du att människor ska säga om Värmlands industri?

– En industri som är på tå och tar vara på de möjligheter som de stora omställningarna innebär.