Regionalt Hackaton 2025 Värmland

Den 29 oktober 2025 arrangerades Värmlands första regionala hackathon – en samskapande workshop där värmländska ungdomar mötte regionala beslutsfattare såsom politiker, tjänstepersoner och andra vuxna i maktpositioner.

Unga och vuxna utforskade tillsammans hur ungas trygghet, trivsel och framtidstro kan stärkas. Workshoppen anordnades av Youth Hub Värmland tillsammans med de unga regionutvecklarna.

Insamling och analys av ungas perspektiv

Underlaget från idéverkstäderna och påverkansväggen sammanställdes i rapporter som därefter analyserades genom både kvantitativa och kvalitativa metoder.

Analysen omfattade dels en kvantitativ innehållsanalys genom att mäta förekomsten av ord, teman eller inslag i det material som idéverkstäderna och påverkansväggen samlande in. Dels en kvalitativ innehållsanalys gjord av Youth Hub Värmlands unga engagemangsutvecklare (värmländska ungdomar i åldrarna 16-18 år) som fick ta del av innehållet och ta fram mönster och teman, snarare än att räkna ord.

De ämnen som bedömdes vara mest angelägna valdes ut som fokusområden för hackathonet. De fem frågor som värmländska ungdomar prioriterade högst var:

• Skola
• Fritid och nöjen
• Trygghet
• Arbetstillfällen och jobb
• Kollektivtrafik

Deltagande och representation på hackathonet

Totalt deltog 42 personer fördelat på nio grupper i det regionala hackathonet, varav 20 var ungdomar och 22 var beslutsfattare. Den yngsta deltagaren var född 2011, vilket visar på en bred åldersspridning bland de engagerade deltagarna. För att ett hackathon ska fungera väl och uppnå önskad effekt är det viktigt att ungdomar utgör majoriteten i varje grupp. Därför valde vi att skapa en grupp med enbart vuxna deltagare, så att övriga grupper kunde bestå av fler ungdomar än vuxna.

Det tema som flest grupper valde att hacka var skola (5 av 9).

Det regionala hackathonet visade att trygghet, elevinflytande och tillgång till stöd är viktiga frågor bland ungdomar i Värmland. Psykisk hälsa, stress och bristande relationer mellan elever och vuxna framträder som återkommande problem. Läs mer om resultaten nedan.

Youth 2030 Movement

Youth 2030 Movement är en rörelse av demokratiaktivister, unga ledare, barnrättskämpar och allierade vuxna. Organisationen driver olika frågor fokuserade på att ge unga mer inflytande i samhället. Tillsammans med Region Värmland driver Youth 2030 Movement Youth Hub Värmland som är en plattform för kompetensutveckling och processtöd inom arbetet med ungas delaktighet och inflytande i Värmland.

Om hackathon som metod

Hackathon som metod är en samskapande strukturerad workshop. Inom Youth 2030´s modell för demokratiutveckling utgör hackathon steg två i processen. Under ett hackathon arbetar ungdomar och beslutsfattare tillsammans i en guidad process för att ta fram konkreta förändringsförslag. Arbetet utgår från de hinder och utmaningar som ungdomar tidigare har identifierat och prioriterat inom ramen för idéverkstäderna.

Ett hackathon pågår i regel under 4–6 timmar, inklusive pauser och lunch, och resulterar i ett antal genomarbetade förändringsförslag. De vuxna beslutsfattarna ansvarar därefter för att ta förslagen vidare och arbeta med implementering.

Hackathon resultat

Nedan presenteras en sammanfattning för varje förvalt tema samt de åsikter och slutsatser som workshopgrupperna lyfte inom respektive område. Flera grupper valde att fokusera på ett huvudtema, exempelvis skola, men berörde under hackathonet även närliggande frågor som kollektivtrafik, arbetstillfällen och jobb.

Hackat tema: Skola – trygghet, elevinflytande och välmående

Skola var det mest populära ämnet att hacka. Workshopgrupperna var eniga om att skolan i dag präglas av en skolmiljö präglad av osäkerhet, hög belastning, kränkningar och brist på stöd för den psykiska hälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda som individer, att vuxenstödet är otillräckligt och att inflytandet över den egna skolvardagen är begränsat. Stress, prestationskrav och brist på resurser påverkar både välmående och möjligheten att lyckas i skolan. Samtidigt lyfts en koppling mellan skolan, fritiden och framtida arbetstillfällen.

Som lösning efterfrågas en trygg, inkluderande och respektfull skola där elevers välmående står i centrum. Grupperna betonar behovet av stärkt elevhälsa med f ler kuratorer, psykologer, lärare och andra vuxna som finns nära eleverna i vardagen. Goda relationer mellan elever och lärare, ett snällt skolklimat och aktiva insatser mot mobbning ses som avgörande för trygghet och samhörighet.

För att minska stress och skapa jämlika förutsättningar lyfts konkreta åtgärder som gratis skolmaterial, frukost och mellanmål, anonym provbedömning samt f ler aktiviteter och sporter under raster och fritid. Elevinflytande pekas ut som centralt, genom exempelvis elevkårer, hackathon, kreativa projekt och direkt dialog med beslutsfattare. En starkare koppling mellan skolan, samhället och framtida arbetsliv ses också som viktig för motivation, framtidstro och delaktighet.

Sammantaget beskriver workshopgrupperna en skola som inte enbart fokuserar på kunskap och prestation, utan lika mycket på trygghet, gemenskap, inflytande och förutsättningar för alla unga att må bra och lyckas – både i skolan och i framtiden.

Hackat tema: Fritid och nöjen – tillgänglighet och meningsfull fritid

Ämnet fritid och nöjen blev hackat av det regionala hackathonets vuxengrupp. För att undvika en vuxen majoritet i övriga grupper så skapades denna grupp av vuxna som fick en chans att hacka en problembild satt av unga. Problemet med fritid och nöjen är enligt vuxengruppen begränsat utbud, låg rörlighet, få gratis alternativ och få lågtröskelaktiviteter.

Lösningen är meningsfull fritid med välkomnande vuxna, avgiftsfria aktiviteter, samskapande, samarbete med näringslivet, bättre rörlighet och ungdomars inflytande.

Hackat tema: Trygghet – i skola, samhälle och kollektivtrafik

Ungdomarna upplever brist på trygghet och inkludering i flera sammanhang: i skolan där stress, mobbning och brist på stöd påverkar psykiskt välmående; i samhället där infrastruktur, civilkurage och gemenskap kan saknas; och i kollektivtrafiken där otrygga resor, förseningar och inställda bussar skapar en osäker vardag där unga inte kan lita på att ta sig till jobb eller fritid, vilket bidrar till isolation av ungdomar på landsbygden och minskat användande av kollektivtrafiken.

Som lösning efterfrågas en trygg, inkluderande och stödjande miljö där unga blir sedda som individer och kan påverka sin vardag. I skolan innebär det fler lärare och personer i elevhälsan, stöd från kuratorer och psykologer, snällare klimat, elevinflytande, fritidsaktiviteter och mer samarbete mellan elever och vuxna. I samhället betonas vikten av gemenskap, kultur- och mötesplatser samt vuxna som ingriper vid behov. Inom kollektivtrafiken innebär trygghet fler och säkrare bussar, fler hållplatser, subventionerad eller gratis kollektivtrafik samt flexibla och tillgängliga transportlösningar.

Sammanfattningsvis pekar grupperna på att trygghet skapas genom inkluderande miljöer, stödjande relationer och tillgängliga resurser – både i skola, samhälle och transport – vilket stärker ungas välmående, delaktighet och framtidstro.

Hackat tema: Arbetstillfällen och jobb – vägen från skola till arbetsliv

Workshopgrupperna lyfter att unga i regionen möter hinder i övergången mellan skola och arbetsliv. Bristen på arbetstillfällen, praktikplatser och fungerande kollektivtrafik gör det svårt för unga att få arbetslivserfarenhet och ta del av jobbmöjligheter, särskilt utanför större orter. Samtidigt upplever många att skolan inte i tillräcklig grad förbereder dem för framtida arbete eller ger inflytande över sin egen utbildning.

Som lösning efterfrågas en starkare koppling mellan skola, samhälle och arbetsliv. Grupperna betonar vikten av en trygg och inkluderande skola med elevinflytande, respekt och kreativa arbetssätt som stärker ungas motivation och framtidstro. Konkreta förslag är fler praktikplatser och sommarjobb för alla unga, flexibla arbetsformer samt bättre möjligheter att kombinera arbete med fritid och ideellt engagemang.

Tillgänglighet ses som en nyckelfråga. Förslag som gratis kollektivtrafik upp till 25 år och förbättrade bussförbindelser, exempelvis direktbussar till Karlstad, lyfts som avgörande för att unga ska kunna ta sig till skola, praktik och arbete. Sammantaget beskriver grupperna behovet av ett sammanhängande system där utbildning, inflytande, transporter och arbetsmöjligheter hänger ihop och ger unga reella förutsättningar att etablera sig i arbetslivet.

Hackat tema: Kollektivtrafik – en nyckel till delaktighet och arbete

Workshopgrupperna lyfter att ungas möjligheter till arbete, praktik och delaktighet begränsas av en otillräcklig kollektivtrafik. Få busslinjer, otrygga resor och begränsad rörlighet gör det svårt för unga att ta sig till skola, praktik och arbete, särskilt i mindre orter och mellan kommuner.

Som lösning efterfrågas ett mer tillgängligt, tryggt och flexibelt transportsystem som stärker ungas rörlighet. Förslag som fler och tryggare bussar, fler hållplatser, direktförbindelser till Karlstad samt subventionerad eller gratis kollektivtrafik – särskilt upp till 25 år – lyfts som avgörande.

Sammantaget beskriver grupperna hur jobb och kollektivtrafik hänger tätt samman och hur förbättrad tillgänglighet är en nyckel för att unga ska kunna ta del av arbetsmarknaden, känna trygghet och vara delaktiga i regionens utveckling.

Analys

Det regionala Hackathonet belyser centrala frågor för ungdomar i Värmland, där trygghet, inflytande och tillgång till stöd framstår som särskilt viktiga.

Utmaningar som identifierades var psykisk ohälsa, stress och svaga relationer mellan elever och vuxna, samt begränsade fritidsaktiviteter, dålig rörlighet i länet, ekonomiska hinder och brist på arbeten och praktikplatser.

Lösningarna fokuserar på inkludering, samarbete mellan unga och vuxna samt jämlik tillgång till resurser. Elevråd, hackathon och forum för dialog nämns som metoder för att öka inflytande och delaktighet. För kollektivtrafik och fritid betonas trygghet, fler alternativ och subventionerade eller avgiftsfria lösningar. Gemensamt är vikten av relationsbyggande, samskapande och vuxna som lyssnar och agerar. Visionerna visar på ett Värmland där alla ungdomar kan känna sig sedda, trygga och delaktiga i beslut som påverkar deras vardag.

Det är nu de vuxna beslutsfattarnas ansvar att ta detta arbete vidare, omsätta ungdomarnas idéer och visioner till konkreta åtgärder, säkerställa resurser och skapa strukturer som möjliggör långsiktig delaktighet, trygghet och inflytande för unga i regionen. Resultatet ger en grund för att utveckla åtgärder som stärker både välmående och framtidstro bland unga i Värmland.

Hackathonet upplevdes som ett givande och inspirerande arrangemang, men logistiska utmaningar och svårigheter att nå ungdomar på ett rättvist sätt framhölls. För att långsiktigt stärka ungdomars delaktighet i demokratin pekas behovet av effektiva plattformar och kanaler som möjliggör kontinuerlig dialog och inflytande som avgörande.

Framåt

Resultat och insikter från det regionala hackathonet som genomfördes i Värmland i oktober 2025 tas nu vidare som grund för det fortsatta arbetet.

Nästa steg är att De unga engagemangsutvecklarna (unga anställda inom projektet Youth Hub Värmland) och Unga regionutvecklare (unga anställda inom Region Värmland) bjuder in de unga som deltog i hackathonet, de som vill, att vara med och prioritera vilka frågor och områden de anser att beslutsfattare bör fokusera på. I detta arbete får de även ta del av svaren från Vocian (”En parallell värld”), som samlats in inom ramen för missionen Kraftsamling för barn och unga.

Utifrån ungas prioriteringar tas en gemensam plan fram för hur arbetet ska fortsätta, anpassat efter vad som bedöms som mest angeläget. Förslagen och insikterna från hackathonet lyfts in i arbetet med Alla barns och ungas hälsa – en gemensam mission och bidrar till ett kunskapsunderlag för beslutsfattare inom Region Värmland - både i den interna utvecklingen samt i dialoger med länets kommuner, idéburna aktörer och andra samhällsaktörer.

Under januari och mars 2026 möts sakkunniga och beslutsfattare från olika organisationer i länet för att fördjupa arbetet med missionen, med målet att enas kring en långsiktig gemensam inriktning för ett hälsofrämjande samhälle där barns och ungas hälsa, livsvillkor och rättigheter prioriteras. Genom att koppla samman barnrätts-, folkhälso- och delaktighetsuppdrag med pågående initiativ som Unga regionutvecklare och Youth Hub Värmland stärks ungas rätt till inflytande – något som både är en rättighetsfråga och en smart strategi för ett hållbart och inkluderande Värmland.

Avslutande reflektioner från unga

Ungas liv består inte av isolerade delar – skola, fritid, psykiskt mående, vänskap, trygghet och framtidstro hänger tätt samman. När något brister, till exempel i skolan, påverkar det hela vardagen.

Många av de misslyckanden unga upplever bottnar i en känsla av hopplöshet. Att stärka ungas framtidshopp och ta deras tankar på allvar är därför inte bara viktigt för individen, utan för samhället i stort.

Den här workshopen och rapporten ger inte hela bilden och representerar inte alla ungdomar i Värmland. Ungas åsikter förändras över tid och är en färskvara – därför är det avgörande att fortsätta lyssna, föra dialog och bjuda in fler röster. Delaktighet är inte symboliskt: när unga får verklig makt att påverka stärks de som individer och deras tilltro till framtiden ökar.

Trygghet är en grundförutsättning. I ett osäkert världsläge behöver vuxna våga möta ungas oro, lyfta deras känslor och konfrontera framtidsfrågor tillsammans med dem. Att investera i skolan är samtidigt att investera i nästan alla ungas liv – skolan är en central nod där många av dessa frågor möts.