Hälsa på lika villkor

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor undersöker hälsa, levnadsvanor och livsvillkor i olika delar av landet och följer förändringar över tid. Undersökningen genomförs vartannat år och det nationella urvalet är 40 000 personer i åldrarna 16–84 år.

I slutet av februari 2021 inleds den nationella folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten genomför den i år för att undersöka effekter av covid-19-pandemin hos befolkningen. Region Värmland deltar med tilläggsurval. Enkäten skickas till ett slumpmässigt urval av vuxna 16–84 år i Värmland. Resultat från undersökningen publiceras under hösten. Motsvarande undersökning gjordes år 2020.

Läs mer om den nationella folkhälsoenkäten på Folkhälsomyndighetens webbplats 

Resultat år 2020


Resultat 2020

År 2020 deltog Värmland med ett tilläggsurval i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Under våren skickades frågeformuläret till drygt 5000 slumpmässigt utvalda invånare i åldern 16–84 år i Värmland. Av dessa svarade 2273, svarsfrekvensen var 45%. Frågeformuläret bestod av 58 frågor om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Resultaten visar att de flesta vuxna i Värmland, ca 70%, har god självskattad hälsa. Personer med förgymnasial utbildning har sämre självskattad hälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Psykiska besvär är vanligare bland unga vuxna än bland äldre.

Nästan en av fem, 19%, av vuxna i länet har fetma. Andelen med fetma har ökat sedan år 2004 men ökningen har avstannat. Totalt 8% av vuxna i länet röker dagligen. Rökning har minskat sedan år 2004 men minskningen har avstannat. Dagligrökning och fetma är vanligare bland personer med förgymnasial utbildning medan stillasittande är vanligare bland personer med eftergymnasial utbildning.

Drygt en av tio, 13%, av vuxna i länet har haft ekonomiska svårigheter det senaste året och 21% av unga vuxna är oroliga för att förlora arbetet. Tilliten till andra människor och tryggheten är högre i Värmland än i riket.