Mänskliga rättigheter

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innebär att alla människor har samma värde och rättigheter, oavsett vem man är. Staten ska tillsammans med myndigheter, kommuner och landsting se till att människor får sina rättigheter tillgodosedda.

De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen.

Det finns olika grupper av rättigheter: medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa rättigheter har utvecklats i ett antal konventioner som är bindande för de anslutna staterna, några av dem är:

  • konventionen om avskaffandet av rasdiskriminering
  • konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen)
  • konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (kvinnokonventionen)
  • konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Sverige har också anslutit sig till ett antal miljökonventioner och avtal för att skydda miljön och hushålla med naturresurserna.

Mänskliga rättigheter och folkhälsa

Den allmänna förklaringen tillsammans med konventionerna berör alltså hälsa och hälsans bestämningsfaktorer på många olika sätt.

"Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll".

Mänskliga rättigheter och Agenda 2030 för hållbar utveckling

I september 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution med en 15-årig agenda för en långsiktigt hållbar utveckling. Agenda 2030 tydliggör att hållbar utveckling är avgörande för en gemensam framtid och att alla tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala) måste samverka.

Mänskliga rättigheter ligger till grund för nästan alla målen i Agenda 2030. I Regeringens proposition God och jämlik hälsa påtalas att flera av Agenda 2030:s globala mål har direkt bäring på jämlik hälsa och de sociala bestämningsfaktorerna. Detta inkluderar bland annat mål 3 (Hälsa och välbefinnande), mål 5 (Jämställdhet) och mål 10 (Minskad ojämlikhet). Agendan utgör därför en plattform för att få samhällets aktörer att se sin roll för en god hälsoutveckling.