Bör abortlagstiftningen anpassas när det sker teknisk och medicinsk utveckling?

I Sverige råder stor enighet om fri aborträtt för kvinnor. Även mycket försiktiga försök att problematisera någon aspekt av nuvarande lagstiftning möts av ett kompakt fördömande. Kanske är detta olyckligt.

I Dagens Nyheter (DN 1 aug) skriver barnläkaren Mats Reimer om två förhållanden, båda resultatet av en snabb medicinsk och teknisk utveckling. De bör leda till eftertanke och ett öppet konstruktivt samtal.

För det första överlever nu i vissa fall foster som föds i 22 veckan (där övre gränsen för abort efter Socialstyrelsens tillstånd går). Dessa foster visar livstecken när de föds. För det andra sker nu ett språng i fosterdiagnostiken, så att ett enkelt blodprov redan i 10:de graviditetsveckan (NIPT-testet) kan avslöja eventuell kromosomrubbning - men också fostrets kön. Det senare innebär att oönskade flickfoster kan aborteras, något som redan sker. Föräldrar i vårt land med rötter i kulturer med nedvärderande kvinnosyn gör detta i betydligt högre utsträckning, visar forskningen.

Svensk abortlagstiftning avviker från de omgivande ländernas. Våra nordiska grannar har lägre gräns för den "fria" aborten. I Storbritannien tycks en lagstiftning vara på väg som förbjuder att information om fostrets kön ges före v 18.

Det vore oklokt att lägga locket på för denna svåra diskussion. Vill vi trygga svenska kvinnors rätt till abort bör vi välkomna ett respektfullt samtal om hur den delvis nya situationen ska hanteras.

Etikkommittén, genom Rolf Ahlzén