Sjukskrivningsprocessen
Här finns stöd i det kliniska arbetet kring sjukskrivningsprocessen.
Ansvarsområden i arbetet kring sjukskrivningsprocessen
Hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården ansvarar för utredning, bedömning, behandling inklusive medicinsk rehabilitering. Läkarintyget för sjukskrivning ska bland annat innehålla patientens diagnos, funktionsnedsättning och på vilket sätt aktivitetsbegränsningen medför nedsatt arbetsförmåga samt prognosen för återgång i arbete. Hälso- och sjukvården har också ett ansvar att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter så att de kan stanna kvar, återgå till eller inträda i arbetslivet.
Regionen har också ett ansvar för att utföra Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) på beställning av Försäkringskassan, men dessa utredningar handläggs av en särskild enhet.
Försäkringskassan
Bedömer patientens arbetsförmåga och rätten till ersättning från sjukförsäkringen. Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska kunna återgå i arbete eller arbetssökande.
Arbetsgivaren
Ansvarar för att bedöma rätten till och utbetalning av sjuklön dag 2-14. Från dag 8 måste den anställde vid sjukfrånvaro visa ett läkarintyg för arbetsgivaren. Arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete inom 30 dagar för arbetstagare som förväntas ha en nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar.
Varje arbetsgivare ska ha en plan och organisation kring arbetsmiljö, arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen. De ska erbjuda den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver.
Arbetsförmedlingen
Ska bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetslösa i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Särskilt stöd ges till etablering av nyanlända och personer med funktionshinder.
Socialtjänsten
Har som mål att alla personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande. Grundregeln för att erhålla ekonomiskt bistånd är att personen ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Om man uppger att man inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande, alternativt delta i planerad aktivitet på grund av sjukdom ombeds man att styrka denna oförmåga med ett läkarintyg.
Patienten
Ska lämna de uppgifter som ovanstående aktörer kan behöva för att bedöma sjukdomstillstånd, behov av arbetsinriktad rehabilitering, rätten till ersättning. Patienten ska medverka i planering och rehabilitering som främjar återgång i arbete.
Stöd i patientarbetet
Försäkringsmedicinskt beslutstöd
Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer ska vara vägledande för bedömning av arbetsförmågan, men bedömningarna måste vara individuella och utgå ifrån enskilda individers unika tillstånd.
Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav. De är därmed tänkta att beskriva en tankekedja möjlig att applicera på den individuella situationen.
Rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans bedömning av arbetsförmåga och rätt till ersättning vid sjukskrivning beror på hur länge en person har varit sjuk. Detta kallas för Rehabiliteringskedjan. Bedömningen görs i flera steg utifrån en tidsaxel.
- Under de första 90 dagarna har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra sitt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos sin arbetsgivare.
- Efter 90 dagar har patienten bara rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare.
- Efter 180 dagar har patienten rätt till sjukpenning om den inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden.
Vissa undantag finns, till exempel om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Ett annat undantag är om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Detta innebär att intygen måste styrka funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på olika sätt beroende på hur länge patienten varit sjukskriven.
Arbetssökande bedöms mot hela arbetsmarknaden från dag 2.
DFA-kedjan
DFA-kedjan är ett av flera hjälpmedel vid Försäkringskassans bedömning av rätt till sjukpenning. DFA är en förkortning för Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsning. DFA- kedjan behöver hänga ihop vid sjukskrivning:
- Diagnos – avser vilken sjukdom patienten har.
- Funktionsnedsättning – avser vilken funktion som är nedsatt av sjukdomen.
- Aktivitetsbegränsning – avser diagnosens och funktionsnedsättningens konsekvenser.
Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning beskrivs med ord enligt ICF- klassifikationssystem samt gradering av omfattningen.
Intyg och intygsutfärdande
I Region Värmland finns en riktlinje för Utfärdande av intyg i hälso- och sjukvården och tandvården (RIK-18346). http://canea.liv.se/Document/Document?DocumentNumber=18346
Information om avgifter för intyg finns i Avgiftshandboken. https://regionvarmland.se/vardgivarwebben/administration/avgiftshandbok
Intygstjänster (Webcert, Rehabstöd, Intygsstatistik)
Ineras Intygstjänster består av flera tjänster som tillsammans digitaliserar hanteringen av intyg mellan vård, myndigheter och invånare.
I Webcert, som du når via journalsystemet Cosmic, kan vårdpersonal skapa digitala intyg för bland annat sjukpenning. Intygen samlas i en databas som tjänsterna Mina intyg, Rehabstöd och Intygsstatistik hämtar information från, så att invånare, vårdpersonal och myndigheter kan ta del av intygen på olika sätt.
I Region Värmland finns styrande dokument för hur intygstjänsterna ska användas:
- Rutin Användning av Ineras intygstjänster; Webcert, Rehabstöd, Intygsstatistik och Mina intyg (RUT-20142) (liv.se)
- Instruktion Webcert för läkare (INS-15340) (liv.se)
- Instruktion Webcert för vårdadministratörer (INS-09438) (liv.se)
Du hittar mer information om och utbildning i intygstjänster på Ineras intygsskola.
Våld i nära relation
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att våld eller hot om våld påverkar hälsan negativt. För att kunna erbjuda god vård behöver hälso- och sjukvården ställa frågor om våld och berätta om våldets konsekvenser för hälsan.
Jämställd sjukskrivning
Statistik visar att män och kvinnor behandlas olika vid sjukskrivning, kvinnor blir till exempel generellt längre sjukskrivna. Att utveckla en jämställd sjukskrivningsprocess är ett viktigt uppdrag för sjukvården. Bemötande, bedömning, vård och behandling ska bygga på patientens symtom, bakomliggande orsaker och faktiska behov, inte på föreställningar om kvinnligt och manligt.
Om jämställd sjukskrivning (skr.se)
Om jämlikhet här på Vårdgivarwebben
Genushanden hjälper dig att tänka tvärtom (skr.se)
