Antibiotikaprofylax vid kärlkirurgi

2016-12-01

Antibiotikaprofylax vid kärlkirurgi

Denna rekommendation täcker majoriteten av de fall som opereras i Värmland. Det kan finnas faktorer, i ett enskilt fall, som gör ett annat profylaxalternativ mer lämpligt. Används annan profylax än den rekommenderade skall skälen till detta anges i en journalanteckning.

Allmänt om antibiotikaprofylax

Antibiotikaprofylax utgör idag 20-30 % av all antibiotika som ges på sjukhus. Det är av yttersta vikt för många ingrepp att vi har verksam antibiotikaprofylax. Upp-repade punkt-prevalens studier som gjorts i Stramas regi har visat att profylax ges under längre tid än rekommenderat i över hälften av fallen vilket är olyckligt i dubbel bemärkelse. Dels ökar risken för biverkningar utan att profylaxen förbättras dels ökar risken för resistensutveckling. I en tid då antibiotikaresistens hotar möjligheten till effektiv profylax och infektionsbehandling är det extra viktigt att följa givna rekommendationer.

Effekten av antibiotikaprofylax visades i experimentella försök på 60-talet. Profy-laxen gavs som en dos ½ till 1 timme före ingreppet. I dessa experiment användes betalaktamantibiotika med kort halveringstid. Exempel på dessa är kloxacillin, cefotaxim, piperacillin/tazobactam. Väljer man medel med längre halveringstid, som trimetoprim/sulfa, metronidazol och doxycyklin kan längre tid förflyta mellan administrationen av antibiotika och ingreppet. Dessa medel kan med fördel ges per os på operationsdagens morgon i samband med premedicineringen.

Med några få undantag har fler antibiotikadoser inte visat sig effektivare än den ursprungliga enkeldosregimen.

Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra vilken typ av antibiotika som är mest effektivt.

Valet av antibiotika utgår därför från följande principer: 

  • Spektrum skall täcka flertalet aktuella bakterier
  • Så liten påverkan på normalfloran som möjligt
  • Så låg risk för selektion av vissa bakteriearter som möjligt
  • Goda koncentrationer i vävnad där ingreppet sker
  • Skall skilja sig i verkningsmekanism jämfört med de preparat som kan komma ifråga vid eventuell behandling av postoperativ infektion
  • Ska vara kostnadseffektivt

Val av profylax påverkas också av patientens allmänna status. Vissa ingrepp kan utföras utan antibiotikaprofylax hos en i övrigt frisk individ men kräver antibiotikaprofylax hos vissa riskpatienter. 

Referenser

SBU-rapport Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp 2010

Internetmedicin Antibiotikaprofylax vid kirurgi Inga Odenholt 2015-12-03