Skolprogram för psykiskt välbefinnande
I Värmland arbetar vi för god och jämlik hälsa och med fokus på att alla barn ska ha en positiv framtid. Som en del i arbetet för god psykisk hälsa erbjuds länets skolor att kostnadsfritt implementera två olika skolprogram för psykiskt välbefinnande.

De flesta barn i Värmland mår bra men psykiska besvär blir allt vanligare. Länets skolor erbjuds nu skolprogram som stärker elevers förmågor till psykiskt välbefinnande.
Flera rapporter beskriver behovet av skolundervisning om psykisk hälsa. Rapporterna visar också att barn och unga vill att skolan ska ta ett större ansvar för att lära dem mer om psykisk hälsa.
För barns och ungas psykiska mående är det viktigt med hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan. Främjande innebär att främja hälsa genom att förstärka det friska hos alla barn, oavsett hur de mår idag.
Nu har skolorna i Värmland chansen att utan kostnad få tillgång till två olika skolprogram som främjar psykiskt välbefinnande. Det är ett led i Region Värmlands satsning på barns och ungas hälsa. Läs om programmen längre ner på webbsidan.
Två olika skolprogram erbjuds
Värmlands kommuner erbjuds nu stöd i att implementera forskningsförankrade skolprogram som främjar psykisk hälsa, socialt lärande och barnets rättigheter. Utifrån forskning och genomförd kartläggning om nuläget i länet rekommenderas två skolprogram för psykiskt välbefinnande.
Region Värmland erbjuder länets skolor att kostnadsfritt implementera de två skolprogrammen för psykiskt välbefinnande. De skolprogram som erbjuds är:
- Youth Aware of Mental Health (YAM), för unga i åldern 13–17 år.
- Livsviktiga snack i skolan, för barn i åldern 9–12 år.
Presentation av skolprogram
Nedan får du mer information om det program som du är intresserad av. Där finns också information om hur du får tillgång till programmet.


Hur mår barn i Värmland?
De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär. Vanliga psykiska besvär är:
- nedstämdhet
- ångest
- huvudvärk
- sömnproblem
- stress eller känslomässiga besvär som inte alltid syns utåt
Även undersökningar i Värmland visar att det finns barn och unga som mår psykiskt dåligt. Psykiska besvär vid tidig ålder kan ge konsekvenser på både kort och lång sikt. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande och främjande för och med barn och unga.
Undersökningar om barn och ungas hälsa
- Elevers drogvanor
En undersökning där elever i årskurs 9 i högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet svarar på en enkät.
se/eleversdrogvanor - På tal om ungdomar
En undersökning där elever i årskurs 2 på gymnasieskolor i Värmland svarar på en enkät.
På tal om ungdomar (regionvarmland.se) - Skolbarns hälsovanor
En nationell undersökning där barn i årskurs 5, 7 och 9 svarar på en enkät.
Skolbarns hälsovanor (folkhalsomyndigheten.se)
Hur hänger hälsa och lärande ihop?
Det finns många olika faktorer som bidrar till att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Oavsett orsak till ohälsan har skolan ett ansvar att verka för att skoltiden främjar hälsa och välbefinnande. Barn och unga befinner sig i skolan under lång tid av sin uppväxt, och påverkas i sin utveckling av det som sker där.
Forskning visar också att det finns ett starkt samband mellan studieresultat och hälsa. Mår man bra är det lättare att lära sig, och lär man sig saker mår man bättre.
Vad kan skolan göra?
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolan är ett stort uppdrag och flera nivåer och professioner är involverade. För att stärka hälsa och förutsättningarna till lyckad skolgång behövs att:
- Personal i skolan stärks med kompetens, förutsättningar och samverkan.
- Vårdnadshavare stärks med hjälp av till exempel föräldrastöd. Det kan ske genom till exempel föräldrastödsutbildningar.
- Eleven ges möjlighet att bibehålla eller förbättra sina förmågor till psykiskt välbefinnande.
Vad säger forskning om skolprogram för psykiskt välbefinnande?
Forskning visar att universella skolprogram som tränar elevens socio-emotionella kompetenser (SEL) stärker de förmågor som främjar det psykiska välbefinnandet oavsett ålder, kön och socioekonomisk status. Det handlar om att till exempel:
- förstå sina egna känslor
- kunna reglera känslor och beteenden
- hantera stress och impulser
- förstå andras perspektiv och agera med medkänsla
- kommunicera och lyssna på andra
- kunna samarbeta
- förmåga att fatta beslut ansvarsfullt
Arbete med skolprogram kan bidra till trygghet och ge eleverna bättre förutsättningar att må bra, lyckas i skolarbetet och kunna hantera svårigheter i framtiden.
Skolprogram kan också vara ett av verktygen för att nå upp till styrande mål och skyldigheter. Programmen underlättar det systematiska arbetet och ökar möjligheten till utvärdering.
Kopplingar till andra arbeten, strategier, planer och lagar
Arbetet med skolprogram för psykiskt välbefinnande kan kopplas till flera arbeten, strategier, planer och lagar – både nationellt och regionalt.
Kopplingar nationellt
Skollagen och läroplaner
Skollagen slår fast att utbildningen ska främja elevers allsidiga utveckling, hälsa och välbefinnande. Läroplanerna betonar skolans uppdrag att stärka elevers självkänsla, empati och ansvarstagande. Psykiskt välbefinnande kopplas till värdegrund, socialt lärande, inflytande och delaktighet.
Skollag (2010:800)
Skollagen (rikdagen.se)
Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
Lgr 22 (skolverket.se)
Läroplan för gymnasieskolan
Läroplan för gymnasieskolan (skolverket.se)
Det handlar om livet – nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention
Det handlar om livet – nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se)
Barnkonventionen
Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter
Lag om barnkonventionen (riksdagen.se)
Kopplingar i Värmland
Värmlandsstrategin
I Värmlands gemensamma regionala utvecklingsstrategi, Värmlandsstrategin, är barn och unga ett av fem utvalda perspektiv. I strategin sägs bland annat att barn och unga ska ha framtiden för sig.
Värmlandsstrategin (varmland.se/varmlandsstrategin)
Alla barns och ungas hälsa
Alla barns och ungas hälsa(regionvarmland.se)
Länsgemensam strategisk plan för suicidprevention i Värmland 2022–2030
Länsgemensam strategisk plan för suicidprevention (regionvarmland.se)
Gemensam plan för primärvård
Gemensam plan för primärvård (vårdgivarwebben)
Kontaktinformation
Elin Bergström
Folkhälsostrateg
+46108314189
elin.bergstrom@regionvarmland.se
Eveline Wester
Handläggare
+46108314265
eveline.wester@regionvarmland.se