Klimatbokslut 2025 utifrån Fossilfritt Region Värmland 2045

Region Värmland tog 2022 ett politiskt beslut om att bli en fossilfri välfärdsregion med ett långsiktigt mål, att Region Värmland som organisation, ska minska sina klimatutsläpp med minst 85 procent till 2045 jämfört med basåret 2019. Ett delmål är också beslutat om att användningen av fossila bränslen inom den egna verksamheten ska vara noll till år 2030. Åtgärder för att nå målen ingick som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2025 och arbetet kommer att fortsätta i den nya miljöplanen 2026–2029.

Det totala klimatavtrycket för Region Värmland som organisation går både upp och ner mellan åren 2019–2025 men ligger på en alldeles för hög nivå. Positivt är ändå att utsläppen är som allra lägst 2025. Det krävs dock stora utsläppsminskningar framöver, främst inom inköp och resursförbrukning, för att nå klimatmålet till 2045.

Arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp behöver intensifieras, främst inom området inköp och resursförbrukning. Viktigt är att fortsätta kartlägga var vi kan påverka mest för att uppnå största möjliga effekt. Inom området vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror, som har de högsta utsläppen, har en utredning gjorts för engångsmaterial. Här måste arbetet fortsätta genom att prioritera och avsätta resurser där det behövs.

Klimatavtrycket för området resor och transporter minskar och är lägst sedan 2019. Positivt är att utsläppen från tjänsteresorna fortsätter ner, vilket främst beror på att inköpet av fossila bränslen som bensin och diesel har minskat. Utsläppen från tjänsteresor med flyg ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året men har sedan 2019 minskat med cirka 50 procent.

Utvecklingen av klimatpåverkan inom området fastighetsdrift och byggnation tillsammans är positiv där utsläppen har minskat jämfört med förra året och är lägst sedan 2019. Det finns dock osäkerheter kring hur mycket av Nya CSK projektet som finns medräknat.

Utsläppen från finansförvaltningen har stadigt minskat under perioden 2019–2024 men 2025 steg utsläppen något men ligger kvar på en relativt låg nivå. Resultatet från området ska tolkas med försiktighet då det finns stora osäkerheter i antaganden och beräkningar.

Klimatpåverkan från användningen av fossilt bränsle i egen verksamhet minskade efter en uppgång 2024 men ligger kvar på en hög nivå. Ambulansverksamheten står för de största utsläppen och behöver minska dem snabbt fram till 2030. Ett pilottest kommer att genomföras i början av 2026 genom att använda biodiesel i en av ambulanserna.

Inledning

Parisavtalet och Agenda 2030 har satt de globala målen för klimatet. Klimatfrågan inom Agenda 2030 är ett huvudmål, mål 13, att bekämpa klimatförändringarna. Att minska klimatförändringarna är något av det viktigaste vi kan göra för att skapa en beboelig planet för framtiden och våra barn. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland till år 2045, ett mål som även Region Värmland behöver anpassa sig till.

Region Värmland tog 2022 ett politiskt beslut om att bli en fossilfri välfärdsregion med ett långsiktigt mål, att Region Värmland som organisation, ska minska sina klimatutsläpp med minst 85 procent till 2045 jämfört med basåret 2019. Målet gäller både utsläpp som vi direkt orsakar, som exempelvis förbränning av fossila drivmedel vid tjänsteresor, och indirekta utsläpp vid till exempel produktion av inköpta varor. Ett delmål är också beslutat om att användningen av fossila bränslen inom den egna verksamheten ska vara noll till år 2030. Åtgärder för att nå målen ingår som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2025 och även för den nya miljöplanen 2026–2029.

Klimatbokslutet redovisar klimatpåverkan från Region Värmlands aktiviteter 2025 men också en jämförelse tillbaka till basåret 2019. Det visar hur organisationen ligger till i förhållandet till det långsiktiga målet för 2045 och delmålet för 2030. Klimatbokslutet specificerar också vilka områden som ingår i de totala utsläppen och hur de förhåller sig till varandra.

Klimatbokslutet är någorlunda jämförbart med Sveriges övriga regioners redovisning av klimatutsläpp, då samma klimatberäkningsverktyg används av samtliga regioner.

Under 2025 kompletterades data för området inköp och resursförbrukning och nu ligger alla Region Värmlands inköp med. En justering har även gjorts för åren 2019‑2024 för att resultatet ska vara jämförbart. Det gör att resultatet skiljer sig från tidigare klimatbokslut genom att utsläppen blir betydligt högre men ger en mer rättvis bild av inköpen och dess utsläpp. Det visar att Region Värmland måste arbeta ännu hårdare för att nå målet till 2045.

Klimatmål 2045

Det totala klimatavtrycket går både upp och ner mellan åren 2019–2025 men ligger på en alldeles för hög nivå. Positivt är ändå att utsläppen är som allra lägst 2025. Kurvan blir dock allt brantare framöver, vilket innebär att Region Värmland måste öka takten ytterligare de kommande åren för att nå målet till 2045.

Totalt klimatutsläpp per år

Klimatutsläpp per område

I det totala klimatavtrycket ingår fyra områden:

• Inköp och resursförbrukning
• Resor och transporter
• Finansförvaltning
• Fastigheter – drift och byggnation

Uppdelningen är från Sveriges kommuner och regioners klimatberäkningsverktyg som nästan alla regioner använder för att kunna jämföra med varandra på ett enhetligt sätt. Inköp och resursförbrukning står för de största utsläppen och utgörs huvudsakligen av indirekta utsläpp. Även finansförvaltningens utsläpp är indirekta. Områdena resor och transporter samt fastigheter - drift och byggnation har både direkta och indirekta utsläpp.

Utsläppen från våra inköp har både minskat och ökat under planperioden 2021–2025 och ligger fortsatt på en alldeles för hög nivå. I år gjordes en justering där klimatberäkningsverktyget inkluderar alla inköpskategorier vilket inte tidigare var möjligt. Det har medfört att utsläppen ligger högre men nu på rätt utsläppsnivå, då alla inköp är medräknade.

Klimatavtrycket för hela området resor och transporter fortsätter att minska och är det lägsta sedan 2019. Utsläppen från tjänsteresorna har inte varit så låga sedan pandemiåret 2022. Utsläppen från flygresor ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år, men har minskat med omkring 50 procent sedan 2019.

Utifrån resvanundersökningen 2021 gjordes en uppföljning i slutet av 2025 som visar att arbetspendlingen också har blivit mer hållbar genom att fler reser med kollektivtrafik eller gång och cykel. Det är främst hos förtroendevalda som det hållbara resandet ökat medan medarbetare ligger kvar på samma höga nivå som 2021.

Utvecklingen av klimatpåverkan inom området fastighetsdrift och byggnation är mestadels positiv. Utsläppen från fastighetsdriften fortsätter att minska och är lägst sedan 2019. För byggnation är siffran mer osäker då den bygger på spendanalys, det vill säga spenderade kronor för om- och nybyggnation. Här finns också osäkerheter kring vilka delar i projektet Nya CSK som ingår.

Utsläppen från finansförvaltningen har stadigt minskat under perioden 2019–2024 men 2025 steg utsläppen något men ligger kvar på en relativt låg nivå. Resultatet från området ska tolkas med försiktighet då det finns stora osäkerheter i antaganden och beräkningar.

Totalt utsläpp per område

Diagrammet visar fördelningen av utsläppen för inköp och resursförbrukning, resor och transporter, finansförvaltning och fastigheter – drift och byggnation (ton CO2e per år).

Utsläppstyper

Beräkningar av växthusgasutsläpp görs i enlighet med Greenhouse Gas Protocol (GHG – protokollet). Det är den mest använda redovisningsstandarden för att beräkna utsläpp av växthusgaser. I GHG – protokollet inkluderas både verksamheternas direkta och indirekta utsläpp och dessa redovisas fördelat mellan scope 1, 2 och 3.

Scope 1

Direkta utsläpp från verksamheten. Exempel på sådana utsläpp är utsläpp från förbränning av drivmedel, från bränsle i egenägda verksamhetsbilar.

Scope 2

Indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt el, fjärrvärme och fjärrkyla. Beräkningsmetoden som används är ”market – based method” vilket tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter.

Scope 3

Övriga indirekta utsläpp som uppstår utanför verksamheten men som ett resultat av aktiviteter som sker genom verksamheten. Utsläpp sker vid produktionen av inköpta varor och tjänster, samt vid transporter som verksamheten inte har rådighet över. Utsläpp sker också vid hanteringen av det avfall som verksamheten ger upphov till.

Alla beräkningar och jämförelser i klimatbokslutet redovisas i ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till de enskilda gasernas förmåga att bidra till växthuseffekten. Lustgas är till exempel en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid. För att kunna jämföra olika gaser med varandra multiplicerar man gaserna med dess GWP (Global Warming Potential) och erhåller då samma enhet i beräkningar och jämförelser.

Området inköp och resursförbrukning står för nästan 75 procent av de totala utsläppen och är indirekta, det vill säga att utsläppen sker någon annanstans. För att Region Värmland ska få ner de totala utsläppen måste det här området prioriteras. Vissa inköpskategorier är svårare än andra att påverka utsläppen ifrån även om de är höga, exempelvis medicinteknisk utrustning. De största utsläppen kommer dock från vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror med cirka 20 000 ton CO2e. Här finns större chans att påverka med exempelvis insatser för minskad resursförbrukning och fler cirkulära flöden.

Klimatmål 2030

Klimatutsläppen för fossilt bränsle i egen verksamhet gick ner igen efter en uppgång 2024 men ligger kvar på en hög nivå. Målet är att klimatutsläppen ska vara noll senast 2030.

De största utsläppen härrör från ambulansverksamheten som fortfarande använder traditionell diesel. Under 2025 förbrukades mindre bränsle än förra året samtidigt som reduktionsplikten höjdes något, vilket ledde till en viss minskning av ambulansverksamhetens utsläpp. En övergång till eldrift på ambulanser är inte realistiskt fram till 2030. Lösningen är att börja använda mer biodrivmedel vilket också många ambulanser är godkända för. Här kommer ett pilottest att ske under 2026 då ambulansen ska använda biodrivmedel (HVO100) på ett av sina fordon för att säkerställa en säker övergång. För en övergång till biodrivmedel krävs en utökad budgetram för ambulansen eftersom drivmedlet är dyrare i inköp.

Utsläppen från tjänstebilarna fortsätter minska, vilket främst beror på att mängden inköpt bränsle som bensin och diesel minskar. För att ytterligare få ner utsläppen måste laddinfrastrukturen för Region Värmlands tjänstebilar byggas ut, vilket inte har skett under 2021–2025. En prioritering har nu skett så en investering kan ske de kommande åren.

Servicelinjerna fortsätter att ligga kvar på ungefär samma utsläppsnivå som tidigare, vilket bland annat beror på att infrastrukturen för biodrivmedel inte är tillräckligt utbyggd i länet.

Arbetsmaskiner som används till den yttre skötseln använder idag till stor del fossila drivmedel. Även om utsläppen är relativt små är det viktigt att ställa miljökrav på leverantörerna genom de avtal som upphandlas. Det positiva är att antalet el-kilometrar som arbetsmaskinerna kör har ökat något.

Klimatutsläpp för delmål 2030

Utsläpp från fossilt bränsle i egen verksamhet

Slutsatser

Region Värmlands klimatbokslut för 2025 visar en positiv utveckling det senaste året men över tid så ligger utsläppen på en alldeles för hög nivå för att ligga i linje med målet till 2045. Det innebär att allt större utsläppsminskningar kommer behöva ske varje år framöver för att nå det långsiktiga målet till 2045.

Arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp behöver intensifieras, främst inom området inköp och resursförbrukning. Viktigt är att fortsätta kartlägga var vi kan påverka mest för att uppnå största möjliga effekt. Inom området vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror, som har de högsta utsläppen, har en utredning gjorts för engångsmaterial. Arbetet måste fortsätta genom att sätta prioriteringar och resurser där det behövs. För att uppnå detta krävs att medarbetare och politiker inom Region Värmland arbetar tillsammans, vågar testa nytt och agerar föregångare.

Klimatutsläppen för fossilt bränsle i egen verksamhet gick ner igen efter en uppgång 2024. Utsläppen ligger dock kvar på en hög nivå över tid och 2025 ligger utsläppen på nästan samma nivå som 2019. Här finns mycket som måste genomföras de kommande åren, för att delmålet om att användningen av fossila bränslen inom den egna verksamheten ska vara noll senast 2030. En utökning av driftbudgeten till ambulansen måste till för en övergång till biobränsle. Tjänsteresor måste i större utsträckning ske med elbilar och då måste laddinfrastrukturen byggas ut för våra egna fordon. Samtidigt måste vi få fler tjänsteresor att ske med gång, cykel och kollektivtrafik där det är möjligt att byta ut drivmedlet i våra servicelinjer till förnybara bränslen.

Avslutningsvis behöver Regions Värmlands utsläpp av växthusgaser minska kraftigt och i närtid. Mer än en halvering av utsläppen på mindre än tio år ligger i linje med vad forskningen anser krävs för att nå Parisavtalet.