Miljöredovisning 2024

Region Värmlands miljöredovisning för 2024 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025, antagen av regionfullmäktige. I redovisningen ingår även ett sammanfattat resultat från Klimatbokslut 2024 utifrån motionen Ett fossilfritt Region Värmland 2045. Miljöplanen innehåller tre övergripande mål och sju målområden för miljöarbetet. Till varje målområde finns en långsiktig målsättning som visar framtidsvisionen. Respektive målområde har också kortsiktiga mål med ambitionen att de ska uppnås under planperioden.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas samma resultat som föregående år. Enligt bedömningen utvecklas målområdet Resor och transporter till stor del enligt plan. Resterande målområden anses utvecklas till viss del enligt plan.

Region Värmlands totala klimatpåverkande utsläpp visar en fortsatt svag positiv trend med minskade utsläpp, men takten är fortfarande för långsam. Efter en successiv minskning de senaste åren, ökade utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen i egen verksamhet under 2024. Målet är att användningen ska vara noll senast 2030.

Under 2024 lades vikt på det övergripande målet och fokusåret "Vi bidrar till hälsosamma miljöer". Bland annat genomfördes åtgärder för att öka andelen som cyklar, går, åker buss eller tåg, såväl inom tjänsten som till och från arbetet. Insatser påbörjades även för att bevara, förstärka och tillföra ekosystemtjänster inom Region Värmlands fastighetsområden. Den interna kemikaliehanteringen sågs över och en utbildning i vegetarisk matlagning anordnades för köksanställda.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper fortsatte att spela en viktig roll under året i arbetet med att nå uppsatta miljömål. Under året låg fokus i arbetsgrupperna på att nå mål där miljöåtgärder kan genomföras som även är positiva för ekonomin eller inte kräver en ekonomisk investering.

De interna åtgärderna för en budget i balans, inklusive personalneddragningar och resursprioriteringar inom både avdelningen hållbar utveckling och de deltagande verksamheterna i arbetsgrupperna, bromsade delvis arbetet med att uppnå miljömålen. Samtidigt hade besparingsåtgärderna generellt en positiv inverkan på miljöplanens övergripande mål om klok resursanvändning och minskat klimatavtryck. De skärpta reglerna för användning av hyrbil gav speciellt tydligt resultat på klimatavtrycket från tjänsteresor med bil.

För att det ska vara möjligt att närma sig eller nå målen i miljöplanen är det avgörande att respektive verksamhets ledning har engagemang och förutsättningar att verka för att målen nås. Utifrån rådande förutsättningar, inte minst ekonomiska, är bedömningen är att flera av miljöplanens mål inte kommer nås. Det gäller mål inom samtliga målområden, förutom möjligtvis inom resor och transporter.

2. Inledning

Region Värmlands miljöredovisning för 2024 har sin utgångspunkt i Miljöplan 2021–2025, antagen av regionfullmäktige. I redovisningen ingår även ett sammanfattat resultat från Klimatbokslut 2024 utifrån motionen Ett fossilfritt Region Värmland 2045.

Under planperioden riktas varje år fokus mot ett specifikt område kopplat till de övergripande målen. Syftet är att genom olika riktade insatser öka kännedomen om miljöplanen och dess innehåll internt samt starta olika åtgärder med anknytning till målen. Under 2024 var det övergripande målet Vi bidrar till hälsosamma miljöer i fokus.

En handlingsplan finns framtagen som ett underlag och stöd för arbetet med miljöplanen. Handlingsplanen innehåller åtgärder utifrån varje målområdes långsiktiga målsättning respektive kortsiktiga mål. Åtgärderna bryts ner till aktiviteter för att genomföras inom miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper under perioden 2021 till 2025. Uppföljning av åtgärderna sker i dokumentet Redovisning av status 2024 för Handlingsplan Miljöplan 2021–2025 och även som en detaljerad redovisning av aktiviteter under varje mål samt avsnittet Övriga insatser under året.

Långsiktig målsättning: De resor och transporter som vår verksamhet genererar är resurseffektiva, fossilbränslefria och påverkar miljön och klimatet minimalt.

Utvecklingen inom målområdet var positiv. Marknadsandelarna för hållbart resande ökade för tredje året i rad, med särskilt stor ökning i andelen gång och cykel. Klimatpåverkan från tjänsteresor fortsätter neråt och det är flygresor och egen bil i tjänst som står för den största minskningen. Andelen förnybart bränsle i kollektivtrafiken ökade efter att ha legat på samma nivå de tre senaste åren.

3.1.1 Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019

Resultat

Klimatpåverkan från tjänsteresor per anställd fortsätter ner och minskade med 53 procent 2024 jämfört med basåret 2019.

Gäller resor med tjänstebil, egen bil, flyg och kollektivtrafik (där statistik finns tillgänglig).

Kommentarer till resultatet

Under 2024 genomfördes färre resor med såväl tjänstebil som egen bil och flyg, vilket fick en positiv effekt på klimatavtrycket från tjänsteresor. Samtidigt ökade antalet resor med kollektivtrafik via Värmlandstrafiks betalsätt Företagskonto. Den positiva utvecklingen är framför allt ett resultat av åtgärder för en budget i balans med skärpta regler för användning av hyrbil och besparingskrav på verksamheterna. Genom åtgärderna inom ramen för miljöplanen skapas förutsättningar för ytterligare utveckling åt rätt håll.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Minska användningen av bil i tjänst (kontinuerligt)

• Ett förfrågningsunderlag för upphandling av en ny tjänstebilsleverantör arbetades fram.
• ”Kategoriprojektet – personbilar i tjänsten” tog fram ett underlag inför upphandling av ett nytt resebokningssystem.
• En översyn av hyrbilsanvändningen i tjänsten påbörjades med besök hos de verksamheter som reser mycket med tjänstebil för att ha en dialog om alternativa färdsätt och möten.

Integrera det hållbara resandet till friskfaktorer som bidrar till en hälsofrämjande arbetsplats (kontinuerligt)

• Inga insatser genomfördes 2024.

Kommunicera och arbeta med befintliga lösningar för att nyttja mer hållbart resande (kontinuerligt)

• Klimatväxlingsmodellen för flyg utvecklades delvis genom att olika verksamheter fick föreslå klimatförbättrande åtgärder. Under 2024 användes pengarna bland annat till inköp av en lastcykel till Region Värmlands cykelpool.
• Flera kommunikationsinsatser genomfördes för att informera om Värmlandstrafiks betalsätt företagskonto, exempelvis via intranätet och utskick till chefer.
• Revideringen av riktlinjen för resor och möten behandlades av Regionledningen och ska efter justeringar till politiskt beslut i början av 2025. Revideringen inkluderar exempelvis en tydligare ansvarsfördelning och en striktare skrivning om att inte använda tjänstebil för kortare resor.

Minska användningen av egen bil i tjänst för medarbetare och förtroendevalda (2024–2025)

• Inga insatser genomfördes 2024.

Arbeta för att öka förutsättningar att cykla i tjänsten (2024–2025)

• Ett test där Region Värmlands medarbetare kunde låna tjänstecyklar vid Centralstationen i Karlstad genomfördes del av hösten. Syftet var att underlätta resor till möten på annan ort utan bil. Intresset var svagt, men testet kommer att återupptas 2025.
• I samband med utlysningen av Region Värmlands interna miljöbidrag 2024 beviljades bland annat bidrag till verksamheter för tjänstecyklar och utökade cykelparkeringar vid Vårdcentral Kronoparken Karlstad.

3.1.2 Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet, respektive uppdraget ska öka

Resultat

Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet respektive uppdraget under 2021 var 47,9 procent för medarbetare och 23,1 procent för förtroendevalda. Målet mäts genom en uppföljande resevaneundersökning 2025. Under 2024 genomfördes och påbörjades flera insatser för att få medarbetare och förtroendevalda att välja gång, cykel eller kollektivtrafik framför bil.

Hållbart resande definieras här som att gå, cykla, åka buss eller tåg.

Kommentarer till resultatet

Målet mäts genom en uppföljande resevaneundersökning 2025. Under 2024 genomfördes och påbörjades flera insatser för att få medarbetare och förtroendevalda att välja gång, cykel eller kollektivtrafik framför bil.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Arbeta för att öka förutsättningar att cykla till arbetet (kontinuerligt)

• Regionala utvecklingsnämnden antog den Regionala cykelplanen för Värmland för att främja ökad och säker cykling i länet. Planen fokuserar på fördelning av regionala medel för cykelinfrastruktur och syftar till att sprida kunskap och inspiration om cykling. Den kan även användas som inspiration för Region Värmlands interna cykelplan.
• Arbete pågick med att ta fram en övergripande cykelplan för organisationen för att förbättra möjligheterna att använda cykel i tjänsten och till och från arbetsplatsen. Arbetet fokuserar på olika typer av cykelparkeringar och säker förvaring och laddning av batterier. Målet är att ha ett utkast klart våren 2025.
• Diskussioner fördes med Värmlandstrafik och HR om att öka antalet förmåner kopplat till hållbara resor till och från arbetet. I dagsläget saknas tekniska förutsättningar, och nya produkter skulle innebära kostnader.

3.1.3 Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet

Resultat

Utvecklingen går långsamt, både för den publika laddinfrastrukturen och för Region Värmlands egen laddinfrastruktur för tjänstebilar.

Kommentarer till resultatet

Arbetet med att utveckla publik laddinfrastruktur och egna laddpunkter för Region Värmlands tjänstebilar fortsatte, men gick långsamt. Omställningen tar tid, både ur ett ekonomiskt perspektiv och på grund av beroendet av andra samhällsaktörer, såsom nätägare och offentliga verksamheter.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla publika laddmöjligheter vid regionens fastigheter (kontinuerligt)

• Milepost, helhetsleverantör av publik laddinfrastruktur för Region Värmland, sökte och beviljades medel från Klimatklivet under året. De undersökte även platser för laddpunkterna. Arbetet kommer att påbörjas vid Centralsjukhuset Karlstad.

Arbeta för att öka antalet icke-publika laddmöjligheter för Region Värmlands hyr- och verksamhetsbilar (2024–2025)

• Medel för intern laddinfrastruktur ingår i investeringsbudgeten för 2025, med start vid Centralsjukhuset Karlstad. Ett upphandlingsuppdrag har skickats till Regioninköp.
• Regionservice började undersöka möjligheterna att elektrifiera Region Värmlands labbilar, kopplat till den interna laddinfrastrukturen.

3.1.4 Allmän kollektivtrafik, buss samt servicelinjer ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel där det är möjligt

Resultat

Andelen förnybart bränsle ökade under 2024 efter att ha legat på samma nivå de tre senaste åren.

Kommentarer till resultatet

Generellt sett gjorde kollektivtrafiken neddragningar i trafiken under 2024 inom nästan alla trafikslag. Detta påverkade förbrukningen, som med färre turer blev lägre än under 2023, men där andelen turer med förnybart drivmedel var högre än tidigare år.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Bevaka befintliga möjligheter att ladda eller tanka servicelinjer med förnybart bränsle (kontinuerligt)

• Infrastrukturen för HVO100 är fortfarande inte optimal i Värmland, vilket påverkar möjligheten för Region Värmlands servicelinjer att tanka bränslet.
• I september infördes en tredje servicebuss mellan Karlstad och Uppsala och dessa tankas sedan flera år tillbaka med HVO100.

Ställ drivande miljökrav i kommande upphandlingar av trafik (kontinuerligt)

• Servicetrafikupphandlingen blev klar, vilket innebär en till stor del ny fordonspark. Det nya avtalet inkluderar en miljöbränslebonus som ska öka användningen av förnybart bränsle.
• Inom det befintliga bussavtalet kommer leverantören att testa 52 elbussar inom Karlstads kommun och till vissa kranskommuner. Om testet lyckas kan elbussarna inkluderas i det nya avtalet efter 2027.

3.1.5 Marknadsandelarna för hållbart resande (kollektivtrafik, gång och cykel) ska öka enligt gällande trafikförsörjningsprogram för Region Värmland

Resultat

Marknadsandelarna för hållbart resande i Värmland ökade från 26 procent 2023 till 30 procent 2024, vilket innebär att målet om en positiv trend mot 30 procent till 2026 uppnås.

Kommentarer till resultatet

Marknadsandelarna för hållbart resande ökade med 4 procentenheter jämfört med 2023. Det är framför allt andelarna cykel och gång som står för ökningen.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Ta fram och anpassa systemstöd som kopplar ihop vårdbesöket med sjukresan (kontinuerligt)

• Sjukresor med kollektivtrafiken är kostnadsfria sedan januari 2023. I april infördes en digital vårdbiljett för allmän kollektivtrafik i Värmland, vilket uppmuntrar ytterligare för resa med kollektivtrafiken. Användningen ökar för varje månad och det finns en stor potential att öka ytterligare.
• Den totala styrningseffekten, det vill säga att trafikcentralen styr över fler patienter till allmän kollektivtrafik och servicelinjer, fortsatte att öka.

3.1.6 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utred möjligheten till en ökad grad av samordnade transporter (2023-2024)

• Under våren 2024 avslutades en utredning med målet att ta fram en nulägesanalys om Region Värmlands godstransporter och vilka förutsättningar som behövs för att kunna samordna transporterna. En lista på långsiktiga åtgärdsstrategier togs fram men också mer generella åtgärder där identifierade brister först bör åtgärdas innan val görs av åtgärdsstrategi. Det gäller åtgärder som exempelvis avisering av leveranser, tidsfönster och digitala lösningar för att ta emot gods. I dagsläget är det inte lönsamt att samordna godstransporterna utan rekommendationen är att arbeta vidare med de befintliga bristerna och åtgärda de mer generella åtgärderna. Slutrapporten levererades i maj 2024.

Arbeta vidare med samordnade godstransporter utifrån utredningens åtgärdsförslag (2024–2025)

• Inga insatser genomfördes 2024.

Långsiktig målsättning: Genom våra upphandlingar, avtalstrohet och en effektiv resurshantering i vår verksamhet, bidrar vi till en hållbar konsumtion och produktion och en övergång till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Målen om ökad miljönytta i upphandling och uppföljning av miljökrav visade fortsatt en positiv trend. Flera miljökrav har utvecklats. Andelen upphandlingar där kraven ställts ökade, liksom antalet uppföljda avtal med miljökrav. Arbetet med cirkulära materialflöden gick framåt, men långsamt. Tre cirkulära materialflöden har kartlagts och utvecklats under året. Materialåtervinningsgraden ökade, men endast marginellt. För snabbare utveckling inom cirkulära materialflöden och materialåtervinning krävs tydlig och målmedveten styrning samt att mål och insatser implementeras i verksamheterna.

3.2.1 Miljönyttan av genomförda upphandlingar ska öka

Resultat

Under 2024 fortsatte arbetet med att förbättra Region Värmlands avtal gällande miljönytta. Flera miljökrav har utvecklats för att höja miljöprestandan på en produkt eller tjänst.

Följs upp genom att studera olika miljöaspekter och hur dessa påverkas av den specifika upphandlingen.

Kommentarer till resultatet

Upphandlingar spelar en central roll i Region Värmlands miljöarbete. Genom att ställa tydliga och skarpa krav skapas förutsättningar för att minska mängden avfall, utsläpp och kemikalier som Region Värmland orsakar. Upphandlingar prioriteras enligt rutiner hos Regioninköp och dess hållbarhetsansvarige. Under 2024 genomfördes bland annat livsmedelsupphandlingar, som bedöms ha stor miljöpåverkan.

Region Värmland arbetar kontinuerligt med att ställa fler och skarpare miljökrav i upphandlingar. Antalet upphandlingar med utökade krav ökade från 35 stycken 2023 till 44 stycken 2024. Kvantitativ mätning av antalet krav görs för att synliggöra det utökade arbetet. För att regionen ska nå sina uppsatta mål krävs att fler avtal omfattas av miljökrav.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Uppdatera rutinen Miljökrav vid upphandling (årligen)

• Inget behov av uppdatering fanns.

Peka ut upphandlingar där miljöperspektivet är extra viktigt (årligen)

• För 2025 miljöprioriterades upphandlingarna av bland annat dentala förbrukningsmaterial och materialförsörjning. En prioritering görs också löpande när upphandlingarna kommer in.

Gör det enkelt för medarbetare att göra rätt miljöval av produkt eller tjänst vid avrop (2023–2024)

• Under 2023 utreddes förutsättningarna att få till en miljömärkning i Region Värmlands inköpssystem. Miljömärkningar finns sedan tidigare i inköpssystemet på produkter där leverantören frivilligt lagt in information. För att öka antalet produkter där miljöprestandan framgår gjordes 2024 ett texttillägg i upphandlingsmallen som gör leverantörens ansvar tydligare.

Genomför materialanalys på avtalade produkter (2024)

• En materialanalys är gjord av RISE (Research Institutes of Sweden AB) på textilier för spädbarn (babyfilt, sparkdräkt och bäddskjorta) inom avtalet för tvätt och textil. Syftet med analysen är att kontrollera att produkterna uppfyller avtalskrav på innehåll av formaldehyd och alkylfenoletoxilater. Testerna visade inga detekterbara värden för kemikalierna.

Utforma ett mer systematiskt arbetssätt för uppföljning av avtal (2024)

• Arbete är startat med att utveckla en modell för att kunna identifiera de mest lämpliga upphandlingarna att följa upp manuellt.

3.2.2 Antalet uppföljda avtal där miljökrav ställts ska öka

Resultat

21 av Region Värmlands avtal där miljökrav är ställda har följts upp under 2024, en ökning med tre avtal jämfört med föregående år.

Kommentarer till resultatet

Under 2024 ökade antalet uppföljningar avseende miljökrav från 18 till 21. Uppföljningar görs i samarbete med leverantörer för att säkerställa att Region Värmland får det som avtalats om. Under året gjordes bland annat en kemisk analys av textilier inom ramen för de krav som ställts i avtalet för tvätt och textil. Proven visade inte på några detekterbara värden av de testade kemikalierna. Att göra uppföljningar ger Region Värmland trovärdighet som kund och kan bidra till att sätta press på leverantörernas miljöarbete. Uppföljningarna ger också en bra inblick i leverantörernas miljöarbete och bidrar till att Region Värmland kan utveckla framtida avtal.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Identifiera, prioritera och planera vilka avtal som ska följas upp (årligen)

• En stor del av de avtal som följs upp gäller godstransporter med krav på årlig rapportering av statistik för beräkning av transporternas klimatpåverkan samt andelen förnybart bränsle. Även inköp av livsmedel och textilier följs upp kopplat till miljöaspekter. 2024 prioriterades särskilt uppföljning av krav om kemikalieinnehåll i textilier för nyfödda barn.

3.2.3 Minst 20 unika cirkulära materialflöden ska kartläggas och utvecklas

Resultat

Tre cirkulära materialflöden kartlades och utvecklades under året. Det var återvinning av sekretesspapper som tidigare brändes, övergång från engångs- till flergångsskål "dappenbägare" inom folktandvården och en ny riskavfallsbehållare av träkompositmaterial togs in på avtal.

Med cirkulära materialflöden avses materialets flöde genom hela livscykeln, det vill säga från råmaterial, tillverkning och användning till avfall. Exempel på ett cirkulärt flöde som kan utvecklas är återanvändning av möbler och materialåtervinning av plastförkläden.

Kommentarer till resultatet

För att räknas som ett cirkulärt flöde ska materialet återanvändas eller materialåtervinnas. Även en övergång från produkter av fossila material till produkter med förnybara och återvunna material kan räknas. Tre cirkulära materialflöden har kartlagts och utvecklats under året. Det är fler än året innan, men målet på 20 unika cirkulära materialflöden ligger långt borta.

Ett nytt avtal med Stena Recycling innebär att de även hanterar sekretesspapper, som tuggas i deras specialbil och återvinns i stället för att förbrännas. Folktandvården övergick från engångs- till flergångsskål av typen dappenbägare, en liten skål som används för att lägga pasta eller liknande i, för att sedan penslas på tänderna. Det togs också in en ny riskavfallsbehållare av träkompositmaterial på avtal, som komplement till de av fossil plast.

Under året påbörjades identifiering av fler cirkulära materialflöden. Arbetet har en tydlig koppling till en motion om engångsprodukter. Som en del i uppdraget utifrån motionen skickades en enkät till alla verksamheter inom hälso- och sjukvården med en uppmaning om att se över sitt förbrukningsmaterial för övergång från engångs- till flergångsprodukter. Utvärdering och eventuella beslut kommer att ske från början av 2025. För en snabbare omställning till cirkulära materialflöden krävs ytterligare insatser och beslut som stödjer utvecklingen.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Omvärldsspana internt och externt kring cirkulära materialflöden (kontinuerligt)

• Under året fanns flera regionala nätverksträffar och seminarier på både regional och nationell nivå att ta del av. Material och kontakter finns tillgängliga för inspiration och information. En intern omvärldsspaning resulterade i nudgingaktiviteter.

Utifrån Minskningslistan välja minst en produkt eller produktgrupp som helt eller delvis kan bli ett cirkulärt flöde (2025)

• "Minskningslistan" godkändes inte av hälso- och sjukvårdsledningen på grund av det ekonomiska läget. Endast insatser som minskar kostnader eller har likvärdig kostnad accepteras. Listan ska motivera utfasning av miljöbelastande produktgrupper genom att ersätta dem med hållbara alternativ eller ta bort dem. Den ska också stödja verksamheter i att minska användningen av förbrukningsvaror, vilket minskar resursförbrukning, avfall och klimatpåverkan. Nudgingåtgärder för val av mer cirkulära material planeras utifrån listan.
• Inom arbetet med minskningslistan togs papperskorgar bort i alla administrativa lokaler, vilket minskade mängden inköpta plastpåsar. Nästa steg är att byta ut påsarna till förnybart material.
• En utvärdering påbörjades om att eventuellt ta bort engångsmuggar från personalutrymmen.
• Möjligheten att utöka sterilisering av flergångsprodukter undersöktes. Underlaget kommer att användas i arbetet som görs inom motionen om engångsprodukter.

Välja och byta ut minst en fossilbaserad produkt till förmån för en biobaserad produkt (2025)

• Folktandvården började ta in en bägare för små droppar, så kallad ”Dappenbägare”. De har tidigare endast använt en bägare i engångsplast men använder nu ett flergångsalternativ i rostfritt, i så stor utsträckning som möjligt.
• En ny biobaserad riskavfallsbehållare för skärande och stickande inom hälso- och sjukvården togs in på avtal. På grund av det ekonomiska läget kan den dock inte lanseras, eftersom den för närvarande är mycket dyrare att köpa in än den traditionella gula behållaren av fossil plast.

3.2.4 Materialåtervinningsgraden ska vara minst 55 procent

Resultat

Materialåtervinningsgraden ökade från 22,3 procent 2023 till 22,7 procent 2024.

Målet ligger i linje med EU:s avfallsdirektiv och målet om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas till nya material år 2025.

Kommentarer till resultatet

Materialåtervinningsgraden ökade något under 2024 men ligger fortfarande långt ifrån målet på 55 procent. Förutsättningarna för ökad materialåtervinning förbättrades under året genom den nya lagstiftningen om matavfallsinsamling som trädde i kraft 1 januari 2024. Insamling infördes under hösten i flera egenägda verksamheter, bland annat på Centralsjukhuset i Karlstad. Resultatet av den ökade insamlingen förväntas synas mer i statistiken för 2025.

Mängden brännbart avfall minskade från föregående år, vilket är positivt. Orsakerna kan vara flera, bland annat den ökade matavfallsinsamlingen och övergången till materialåtervinning av sekretesspapper. Även arbetet med att minska resursanvändningen och byta ut engångs- till flergångsprodukter påverkar positivt. Till exempel avvecklade Folktandvården skoskydd, då det saknas belägg för att de måste användas.

Andra faktorer som hade eller kommer få påverkan på materialåtervinningsgraden:

• Papperskorgar i administrativa lokaler har under 2024 bytts ut till sorteringsvagnar för ökad materialåtervinning.
• Nya krav från avfallsentreprenören innebär att plast från sjukhusverksamhet inte får sorteras ut på grund av kontamineringsrisk, vilket påverkar återvinningsgraden negativt. Pappersförpackningar är fortfarande okej att sortera ut.
• Beslut om att sluta använda britspapper inom regionen togs under året, vilket kommer att minska brännbart avfall framöver.

Avfallsarbetet fortsätter under 2025, med fokus på att byta ut engångs- mot flergångsprodukter och att ge avfallsarbetet tydligare styrning och ägandeskap. Regiondirektören initierade nya insatser i slutet av 2024 för att nå konkreta resultat under 2025.

För att öka materialåtervinningsgraden krävs tydliga riktlinjer, mål, utbildning och förståelse hos alla medarbetare. Avfallshantering är ett gemensamt ansvar som ska ingå i det dagliga arbetet. Ansvarsfrågan behöver också lösas.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utöka möjligheten för verksamheter att sortera alla avfallsslag enligt regionens gällande riktlinjer och aktuell lagstiftning (kontinuerligt)

• Kärl för avfallssortering har placerats ut till verksamheter med behov och drygt 100 källsorteringsvagnar placerades ut i administrativa lokaler i början av året när papperskorgar togs bort.
• På Sunne vårdcentral gjordes en större insats för att underlätta och utöka källsorteringen.
• Samverkan mellan Region Värmland och Stena Recycling AB har fortsatt med avstämningsmöten för att arbeta mer strukturerat och följa upp gemensamma aktiviteter, som platsbesök för utökad källsortering.
• Avdelningsfunktionsprogrammen för projektet Nya CSK och sjukhusen i Arvika och Torsby har kompletterats med information om hur miljörum kan utrustas för att hantera vårdens fraktioner.

Säkerställ att verksamheter känner till interna riktlinjer och lagstiftning gällande avfallssortering (kontinuerligt)

• Ett kommunikationsunderlag med nya riktlinjer och "Frågor och svar" om matavfallsinsamling har tagits fram och kommunicerats för att öka förståelsen. Det är dock svårt att veta hur väl verksamheter och medarbetare känner till riktlinjerna, då inga kvantitativa eller kvalitativa efterforskningar har gjorts.

Se till att rätt förutsättningar finns för avfallshantering vid nya inhyrningar och nybyggnation (kontinuerligt)

• Vid hyresvärdsupphandlingar kravställs förutsättningar för avfallsinsamling, något som egentligen är fastighetsägarens eget ansvar. Vid nybyggnation finns avfallshantering med i kravställningen.
• Avdelningsfunktionsprogrammet för Nya CSK, Sjukhuset Arvika och Sjukhuset Torsby används som förlaga för utformning av ytor för avfallshantering.

Utveckla statistik för uppföljning av återvinning och återanvändning (2023–2025)

• Ett samarbete med andra regioner pågick för att lyfta frågan till regionernas miljöchefer och säkerställa tydlig och likvärdig rapportering

Ta fram förslag på ny gränsdragning i lokalvård och återvinningstjänster för att nå maximal effekt (2024–2025)

• Åtgärden är inte påbörjad praktiskt, men det finns en ambition och efterfrågan att tydliggöra ansvarsfördelningen i avfallskedjan för olika medarbetargrupper.
• I slutet av året inkom ett uppdrag från regiondirektören att kartlägga nuläget av avfallsflödet och återkoppla senast i slutet av mars 2025.

3.2.5 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför nudgingåtgärder för miljöbättre materialval och minskad mängd avfall (kontinuerligt)

• En åtgärd har påbörjats för att minska svinn och överanvändning av handskar och skyddsförkläden. Inköpt mängd och kostnad för tre likvärdiga vårdverksamheter har sammanställts. Underlaget skickades till cheferna med uppmaningen att försöka minska svinnet och användningen utan att äventyra patienters eller personalens säkerhet. Uppföljning sker 2025.

Långsiktig målsättning: Vår fastighetsdrift och byggnation är resurseffektiv, utnyttjar förnybara byggnadsmaterial så långt möjligt, bidrar med hälsosamma miljöer, ökar självförsörjningsgraden av energi och ger upphov till ett minimalt miljö- och klimatavtryck.

På energiområdet var utvecklingen god under året. Energianvändningen såväl som klimatavtrycket från fastighetsdriften minskade ytterligare och båda mål uppnås. Insatser för att spara el och fokus på att minska eleffektuttaget hade en negativ effekt på målet om egenproducerad energi. Inom målen som rör byggnation, inne- och utemiljöer gick arbetet framåt med att skapa förutsättningar för uppfyllelse av målen, till exempel genom att ta fram en standard för mark där krav på utemiljö ingår och genom att skapa samverkan med regionala aktörer för ett ökat återbruk.

3.3.1 Klimatavtrycket från fastighetsdriften ska minska med 4 procent jämfört med 2019

Resultat

Klimatpåverkan från fastighetsdriften minskade med 7,5 procent 2024 jämfört med referensåret 2019. Det innebär att klimatpåverkan fortsätter neråt och ligger över målet för de senaste tre åren.

Avser utsläpp av växthusgaser från el, värme, ånga och köldmedier.

Kommentarer till resultatet

Klimatpåverkan minskade ytterligare under 2024 som ett resultat av Regionfastigheters kontinuerliga arbete med energieffektivisering, driftoptimering och effektivt nyttjande av lokaler.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Inför sommar- och vinterstyrning på alla system i samband med en kommunikationsinsats (kontinuerligt)

• Åtgärden sker kontinuerligt utifrån vilken verksamhet som finns i lokalen och vilka styrsystem som finns. Under året aktiverades årstidsanpassad ventilation för Hagfors ambulansstation och ett av husen på Sjukhuset Arvika.

Köldmedieanalys för köldmedier och värmepump (årligen)

• Ingen köldmedieanalys gjordes, men enligt analysen för 2023 förekom inget läckage av köldmedia.

Utred effektivt nyttjande av lokaler (2024)

• För att öka nyttjandegraden av lokaler pågick ett aktivt arbete med att minska vakansgraden. Rivningsarbete har utförts, fastigheter avstyckats, hyresavtal sagts upp och ett nytt hyresavtal i egna lokaler tecknats. Analysarbete påbörjades också avseende patientrum på vårdcentralerna.

3.3.2 Mängden köpt energi ska ligga under 135 kWh per kvadratmeter BRA och år, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2019

Resultat

Utvecklingen var fortsatt positiv. Mängden köpt energi minskade från 138 kWh/kvm BRA 2023 till 134 kWh/kvm BRA 2024, vilket innebär att målet uppnås.

Bruksarea.

Kommentar till resultatet

Mängden köpt energi minskade ytterligare under 2024 som ett resultat av Regionfastigheters kontinuerliga arbete med byte av lysrör, energieffektivisering och driftoptimering. Under hösten påbörjades arbete med att ta fram en energiplan för att Region Värmland ska fortsätta vara ledande inom energieffektivisering och energioptimering för en minskad miljöpåverkan, minskade kostnader, robusthet och energisäkerhet. Politiskt beslut om energiplanen ska tas våren 2025 och är ett uppdrag till Regionfastigheter utifrån en motion.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Byt ut samtliga T8-lysrör till LED (kontinuerligt)

• Byte av äldre lysrör till LED-lysrör gjordes på ett antal ställen runt om i länet.

Energiinventeringar med åtgärdsprogram (kontinuerligt)

• Energiinventeringar och driftoptimering genomförs kontinuerligt, bland annat av byggnader med programmering av värmesystem för nattsänkning där så är möjligt. Ett extra stort fokus lades på att arbeta med att stänga av ventilationsaggregat och aktivera nattsänkning under julhelgen för alla verksamheter som var stängda. Eftersom julhelgerna låg på veckodagar blev besparingen väsentlig.
• Årstidsanpassad ventilation aktiverades för Hagfors ambulansstation och ett av husen på Sjukhuset Arvika.
• Rehabiliteringsbassängerna vid länets tre sjukhus stängdes av från och med april månad på grund av den ansträngda ekonomin. De är dyra i drift och har behov av omfattande renoveringar.

3.3.3 Andelen egenproducerad energi ska utgöra minst 14 procent av den totala mängden använd energi, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019

Resultat

Andelen egenproducerad energi ökade från 7,1 procent 2023 till 8,9 procent 2024.

Avser egenproducerad värme samt el från solceller.

Kommentarer till resultatet

Under 2024 fokuserade Regionfastigheter på att fortsätta spara el och valde att inte investera i eldrivna värmepumpar och solceller på grund av den volatila och osäkra elmarknaden.

Flera aktörer som satsat på solceller har upplevt negativa elpriser under cirka 10 procent av tiden, vilket innebär att de har behövt betala för att mata ut el på nätet. Regionfastigheter avstår därför från att installera solceller i större skala, då det skulle bidra till att öka volatiliteten på elmarknaden ytterligare och medföra kostnader för överproduktion under soliga dagar.

Regionfastigheter prioriterar i stället att minska effektuttaget, vilket är viktigare för miljöomställningen, sysselsättningen och konkurrenskraften. I vissa fall, när tak med bra sollägen byts ut, kan installation av solceller som motsvarar byggnadens elanvändning på sommaren vara aktuellt.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Installera solenergi enligt utredningen kring solenergi (kontinuerligt)

• Ingen installation under 2024

3.3.4 Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt

Resultat

Våren 2024 var byggstart för Mottagningshuset som kommer byggas med trästomme och fasad i återbrukat tegel. Under året pågick arbete med att formulera klimatkrav för nybyggnation och att skapa samverkan med regionala aktörer för ett ökat återbruk.

Målet definieras utifrån två aspekter och uppfylls endast om båda aspekter uppnås.

1. Att trä används när möjligt. Följs upp kvalitativt genom att utvärdera för samtliga byggprojekt om trä var möjligt att användas. Målet kan endast betraktas som uppnått om samtliga byggprojekt som varit lämpliga för träbyggnation faktiskt har använt trä till sin fulla potential.
2. Att klimatpåverkan från byggnation ska minska. Följs upp genom att beräkna klimatpåverkan från ett business-as-usual-alternativ för nya byggprojekt som jämförs med utfallet av det faktiska byggprojektet där åtgärder kopplat till minskad klimatpåverkan har genomförts. Är klimatpåverkan från nya byggprojekt lägre än för ett business-as-usual-alternativ anses målet uppnått.

Kommentarer till resultatet

Nya CSK-projektet är av stor betydelse för måluppfyllelsen. Byggstarten för Mottagningshuset skedde våren 2024, och det byggs med trästomme och fasad i återbrukat tegel, vilket minskar klimatpåverkan jämfört med liknande projekt. Under året påbörjades arbete med att formulera klimatkrav för nybyggnation och att skapa samverkan med regionala aktörer för ett ökat återbruk.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Integrera återanvänt material i byggprojekt (kontinuerligt)

• Återbrukat tegel kommer att beställas till Mottagningshuset.

Formulera klimatkrav för att nå halverad klimatpåverkan inom nybyggnation till 2030 jämfört med 2015 (2024–2025)

• Gränsvärden i svensk lagstiftning saknas för närvarande.
• Det har påbörjats ett arbete med att identifiera vad andra regioner har för klimatkrav. Västra Götalandsregionen har ett målvärde om 193 kg CO2-e/m2BTA för år 2030 med ett referensvärde på 385 kg/CO2-e/m2BTA för cirka år 2020.

Identifiera åtgärder för att minska klimatpåverkan från ombyggnationer (2024–2025)

• Aktiviteter påbörjas 2025.

Skapa samverkan med regionala aktörer för att öka återbruk i stället för material- eller energiåtervinning (2024–2025)

• Aktiviteter påbörjades till viss del under året, bland annat identifierades Sola byggåterbruk i Karlstad som en befintlig regional aktör och återbrukade produkter som inte uppfyller regionens krav identifierades. Kommunikation fördes med Sola byggåterbruk i samband med en ombyggnation men inget samarbete skapades.

3.3.5 Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver)

Resultat

Under 2024 påbörjades en utredning för Akuthuset inom Nya CSK-projektet.

Kommentarer till resultatet

Förutsättningarna att ställa krav enligt Miljöbyggnad utreds vid varje nybyggnation. Under 2024 påbörjades en utredning för Akuthuset inom Nya CSK-projektet.

Regionfastigheters standarder för systematiskt miljöarbete och byggnad används vid byggprojekt och täcker in många av Miljöbyggnads parametrar. Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering inom byggnation. Kriterier finns inom exempelvis energianvändning, utfasning av farliga ämnen och klimatpåverkan. Generellt ligger Region Värmlands byggprojekt bra till i jämförelse med Miljöbyggnads parametrar.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utred förutsättningar för att ställa krav på eller i enlighet med Miljöbyggnad guld (kontinuerligt)

• Förutsättningarna utreds vid varje nybyggnation. Under 2024 påbörjades en utredning för Akuthuset inom Nya CSK-projektet.

3.3.6 Inne- och utemiljöer i egenägda fastigheter ska bidra positivt till miljö och hälsa

Resultat

En grönplan med ekosystemtjänstanalys för Arvika sjukhusområde är klar och en standard för mark där krav på utemiljö ingår togs fram. Ett arbete med att använda grönytefaktor påbörjades i projektet Nya CSK. Att hitta kopplingar mellan konst och miljö var fortsatt pausat av prioriteringsskäl.

Målet definieras utifrån tre aspekter och uppfylls endast om samtliga aspekter uppnås.

1. Att byggmaterial vid ny- och ombyggnation samt större renoveringar ska ha högsta möjliga betyg. Följs upp kvalitativt genom Region Värmlands byggvarudatabas där olika ämnesinnehåll i byggmaterial kan jämföras. Om byggmaterial med högsta möjliga betyg har använts anses delmålet uppnått.
   
2. Att antal platser som bidrar med ekosystemtjänster ska öka. Följs upp kvantitativt genom att från och med 2022 beräkna tillskott eller bortfall av platser som bidrar med ekosystemtjänster. Delmålet anses uppnått om tillskottet är större än bortfallet.
   
3. Att hållbarhet och god kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden vid gestaltning. Följs upp kvalitativt genom en aktivitetsredovisning för gestaltning av inne- och utemiljöer och vilka överväganden som har gjorts. Om aktivitetsredovisningen pekar på att gestaltning i huvudsak har baserats på hållbarhet och kvalitet anses delmålet uppnått.

Kommentarer till resultatet

Region Värmland arbetar kontinuerligt med att ha högsta möjliga betyg på byggmaterial som används i byggprojekt enligt byggvarudatabasen SundaHus och hållbarhetsprogrammet för Nya CSK-projektet tar fasta på hälsofrämjande och läkande miljöer för alla.

Ingen insats gjordes för att öka antalet platser som bidrar med ekosystemtjänster. Inte heller gjordes en uppföljning av tillskott och bortfall av platser som bidrar med ekosystemtjänster. Däremot påbörjades ett arbete med att använda grönytefaktor i projektet Nya CSK och en grönplan med ekosystemtjänstanalys för Arvika sjukhusområde är klar. En standard för mark där krav på utemiljö ingår togs också fram.

Region Värmlands arbete med konstnärlig gestaltning baseras alltid på hållbarhet och kvalitet. Inga specifika insatser inom gestaltning med särskild koppling till miljö och hälsa identifierades under året.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Säkerställ att byggvaror i inomhusmiljö har högsta betyg vid ny- och ombyggnation samt renovering (kontinuerligt)

• Åtgärden är en kontinuerlig arbetsprocess i projekten.

Utveckla inom- och utomhusmiljöer med väl utförd gestaltning (kontinuerligt)

• Region Värmlands konstenhet arbetar kontinuerligt med gestaltning för att bidra till en god, berikad och hälsofrämjande miljö för personal, patienter och besökare.

Arbeta mer med ekosystemtjänster (kontinuerligt)

• Framtagen Standard för mark är ett första steg för att börja kravställa utemiljön inklusive ekosystemtjänster.
• Ett arbete med att använda grönytefaktor som ett sätt att kvantifiera kvalitativa värden påbörjades inom projektet Nya CSK.
• För att öka ekosystemtjänster vid egenägda fastigheter anlitades konsulter för att föreslå förbättringar på Arvika sjukhusområde. En grönstrukturplan togs fram och blev klar i början av året. Under hösten utvecklades planen till ett konkret förslag med grov kostnadsberäkning.

Ta fram och utveckla kravställning vad gäller utemiljön (2024–2025)

• En första version av STD_1000_Standard för mark är antagen i Regionfastigheters ledningsgrupp. Standarden innehåller krav på utemiljön rörande biologisk mångfald och ekosystemtjänster, dagvattenhantering, gestaltning, val av växtlighet, markbeläggning, byggarbete i utemiljön och cykelparkering. Syftet är att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för människor, välfungerande ekosystem, välskötta byggnader och minska skador på byggnader och tekniska system på grund av klimatförändringar.

Långsiktig målsättning: Vår måltidsförsörjning främjar en biologisk mångfald, ett hållbart klimatavtryck, en god hälsa hos såväl människor som djur och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel inom regionen.

Utvecklingen inom området var både positiv och negativ. Goda resultat är uppnådda för målen om minskat matsvinn, klimatpåverkan från livsmedelsinköp och livsmedel som uppfyller svensk lagstiftning. Fortsatt höga livsmedelspriser och en ansträngd ekonomi innebar dock försämrade möjligheter att prioritera ekologiska livsmedel och att öka andelen närproducerade livsmedel. I samband med livsmedelsupphandlingen gjordes en politisk prioritering av vilka livsmedel som ska främjas i avtalet, inte minst med tanke på den ansträngda ekonomin och pågående arbete med försörjningsstrategi. Styrande både i upphandlingen och generellt framåt är att hälsoperspektivet ska främjas, därefter svenska livsmedel. Närproducerat och ekologiskt ska prioriteras när det är ekonomiskt försvarbart. Med anledning av detta prioriterades åtgärder kopplat till målen om minskat matsvinn och klimatavtryck från måltiderna.

3.4.1 Mängden matsvinn ska minska med 50 procent i jämförelse med 2019

Resultat

Mängden matsvinn från produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad var lägre vid årets två mätningar jämfört med mättillfället våren 2023. Jämfört med 2019 är det en minskning med 47 procent.

Avser produktions- och beställningssvinn exklusive det som slängs på vårdavdelningar. För mätning av matsvinn används Best Service-metoden där enbart lunch och middag till patienter ingår (ej restauranger).

Kommentarer till resultatet

Produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad mäter sedan flera år tillbaka matsvinnet för bricklevererade måltider till patienter. Matsvinnet delas upp i produktionssvinn respektive beställningssvinn. Mat som slängs på vårdavdelningar räknas inte in. Mätningarna 2024 visade på ett ytterligare minskat matsvinn jämfört med tidigare mätningar. Produktionssvinnet var obefintligt, efter en successiv minskning sedan 2022 då den nya menystrukturen infördes för brickdukade måltider på sjukhusen i Karlstad och Arvika.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför matsvinnsmätning vår och höst på alla produktionsenheter (årligen)

• Mätningar genomfördes enligt plan på alla produktionsenheter: restaurangerna Solsidan, Treklövern, Guldkornet (Patienthotellet), produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad och köken på de fem folkhögskolorna. Restaurang Treklövern, som tidigare hade ett högt matsvinn på nästan 30 procent, mer än halverade sitt matsvinn 2024. Produktionsköket på Centralsjukhuset i Karlstad visade fortsatt positiv utveckling. Det finns stora skillnader mellan enheterna och mättillfällena. Enheterna ser behov av tätare mätningar för mer tillförlitliga resultat och kontinuerlig utvärdering av insatser.

Utred och genomför insatser för att minska matsvinn (kontinuerligt)

• Insatser för att minska matsvinnet pågår kontinuerligt i kök och restauranger.
• En Smartkyl infördes vid Café Träffpunkten på Centralsjukhuset Karlstad för att kunna sälja överbliven mat från caféet.
• Köket på Kyrkeruds folkhögskola påbörjade ett arbete med "rädda maten lådor" för införande i början på 2025.
• Regionservice arbetade med att hitta rutiner för de olika köken för att förebygga matsvinn.
• Restaurang Treklövern började packa överbliven mat i matlådor för försäljning och kyler ner en del för återanvändning dagen efter. De har även gjort förändringar för att minska matsvinnet från salladsbuffén och fikat.

Testa lösningar för att minska matsvinn på vårdavdelningar (kontinuerligt)

• Regelbundna mätningar av orörda brickor från vårdavdelningarna görs och vad som slängs noteras.
• Verksamhetsbesök gjordes på vårdavdelningar på Centralsjukhuset Karlstad för samtal om rutiner och förutsättningar kring måltider och beställningar. Arbetet gick vidare med två avdelningar på ortopeden där workshops genomfördes. Insatser och utvärdering planeras under våren 2025.
• Dialog fördes med avdelningschefer och dietist på Sjukhuset Arvika om rutiner för beställning av patientmåltider.
• En översyn av budgetväxlingen för beställda portioner till vårdavdelningarna påbörjades. Att beställa mat till vårdavdelningarna är idag en fri nyttighet.
• Vårdavdelningar uppmanas genom information om bland annat bäst före datum, att hjälpa till att minska på matsvinn och kostnader.

3.4.2 Livsmedelsinköp ska så långt möjligt uppfylla krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg. Samma krav ska tillämpas av upphandlade leverantörer där produktion eller servering av måltider ingår

Resultat

Inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara ökade marginellt under året, från 94,7 procent 2023 till 95,0 procent 2024. Inköpsandelen svenska livsmedel ökade något mer, från 69,4 procent 2023 till 71,0 procent 2024.

Följs upp genom inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara, samt inköpsandelen svenska produkter. Svensk kött- och kycklingråvara avser endast inköp till Regionservice (ej Patienthotellet och folkhögskolor).

Kommentarer till resultatet

Region Värmland arbetar aktivt med att öka andelen svenska livsmedel, i synnerhet svensk råvara av kött och kyckling. När det gäller inköpsandelen svenska livsmedel är det tillverkningslandet som avses. Om till exempel råvarorna i en produkt kommer från Sverige men själva sluttillverkningen sker i Danmark räknas produkten som dansk. I livsmedelsupphandlingen som pågick under året med avtal från 1 november låg bland annat fokus på att öka andelen svenska spannmålsprodukter och baljväxter.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Samverka i nätverk för att påverka livsmedelsindustrin och grossister (kontinuerligt)

• Region Värmland deltar bland annat i det nationella nätverket Kost och näring och i projektet MATtanken som Jordbruksverket driver.

Förändra menyer och receptur till att innehålla en större andel livsmedel som uppfyller svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg, när det är ekonomiskt försvarbart (2024–2025)

• Åtgärden sker kontinuerligt och underlättas av nya livsmedelsavtal med fler svenska livsmedel.

3.4.3 Inköpsandelen närproducerade livsmedel ska öka under perioden med en strävan om att uppnå minst 30 procent

Resultat

Inköpsandelen närproducerade livsmedel minskade till 22,1 procent 2024 jämfört med 22,4 procent föregående år.

Närproducerat är produkter producerade i Värmland eller i angränsning till länet.

Kommentarer till resultatet

Höga livsmedelspriser och besparingskrav begränsade fortsatt möjligheterna att öka inköpen av närproducerade livsmedel. Tillgången på produkter anpassade för storhushåll är dessutom begränsad och ofta dyrare. Vid årets livsmedelsupphandling efterfrågades närproducerade produkter när det var ekonomiskt försvarbart. Det nya avtalet inkluderar baljväxtbaserade produkter, varav flera är odlade i Värmland.

Närproducerade livsmedel är enligt Region Värmlands definition produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet. Det som räknas är produktionen av slutprodukten vilket innebär att livsmedel som exempelvis kaffe inkluderas. Av de livsmedel som räknas som närproducerade stod kaffe från Löfbergs för cirka 50 procent av inköpskostnaden 2024.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Öka samverkan med regionala och lokala aktörer (kontinuerligt)

• Region Värmland medverkar i två olika regionala nätverk för livsmedelskedjan, det ena organiserat av Nifa (branschföreningen för värmländska företag) och det andra av Länsstyrelsen Värmland.
• Region Värmlands deltagande inom Karlstads kommuns projekt Nära Mat var lägre 2024 jämfört med året innan till följd av andra prioriteringar. En av de två representanterna i projektet deltog i ett möte med fokus på återtag av kött genom att upphandla hela djur från närområdet.
• Ett matråd skapades för Region Värmland som ska planera för besök hos bönder och leverantörer samt aktiviteter för att leva upp till kraven i livsmedelsavtalen för närproducerat.
• Kyrkeruds folkhögskola, Molkoms folkhögskola och Restaurang Solsidan på Centralsjukhuset Karlstad deltog i Smaka på Värmland i offentlig sektor och fick flest röster i tävlingen med sina bilder på rätter som tillagats av värmländska råvaror. Priset var en utbildningsdag tillsammans med Artisan Bread.

Bibehåll inköpsnivån av närproducerade livsmedel, när det är ekonomiskt försvarbart (2024-2025)

• Vid inköp under året och i livsmedelsupphandlingen prioriterades närproducerade livsmedel när det var ekonomiskt försvarbart.

3.4.4 Inköpsandelen ekologiska livsmedel ska vara minst 50 procent

Resultat

Inköpsandelen ekologiska livsmedel fortsatte minska, från 30,6 procent 2023 till 25,5 procent 2024.

Enligt regeringens handlingsplan för en nationell livsmedelsstrategi ska livsmedelskonsumtionen inom offentlig sektor utgöras av 60 procent ekologiskt till år 2030.

Kommentarer till resultatet

Besparingskrav och de ökade priserna under året innebar försämrade möjligheter att köpa ekologiska livsmedel. Vid livsmedelsupphandlingen togs ett politiskt beslut om att ekologiska produkter ska efterfrågas endast när det är ekonomiskt försvarbart. I kombination med ett försämrat utbud av ekologiska produkter minskade inköpsandelen ytterligare under året och på samtliga restauranger och kök. Produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad hade högst inköpsandel ekologiskt, 31 procent. Ekologiska mjölkprodukter är fortfarande förhållandevis prisvärda och köps in i stor mängd.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Bibehåll inköpsnivån av prioriterade ekologiska livsmedel, när det är ekonomiskt försvarbart (2024–2025)

• Vid inköp under året och i livsmedelsupphandlingen prioriterades ekologiska livsmedel när det var ekonomiskt försvarbart. Det innebär att avtalade ekologiska produkter nästan enbart finns på mjölk och kaffe de närmaste åren.
• KRAV-certifieringen av Solsidan och Treklövern fick sägas upp då restaurangerna inte längre lever upp till kraven.

3.4.5 Klimatpåverkan från producerade måltider i regionens tillagningskök ska minska årligen under perioden

Resultat

Klimatpåverkan från Region Värmlands inköpta livsmedel minskade från 2,1 kg koldioxidekvivalenter per kg inköpta livsmedel 2023 till 2,0 kg koldioxidekvivalenter per kg inköpta livsmedel 2024.

Kommentarer till resultatet

Klimatavtrycket per kilogram livsmedel minskade under året. Avtrycket skiljde sig fortsatt en del mellan produktionsenheterna 2024, vilket innebär att det finns god potential till bättring genom att lära av varandra.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Ersätt livsmedel med hög klimatpåverkan (kontinuerligt)

• Det har gjorts en översyn av klimatavtrycket på de olika enheterna för att visa skillnader. Olika livsmedels klimatavtryck tydliggjordes också för att visa vilka livsmedel som är viktiga att ersätta. Bland annat kött och feta animaliska livsmedel pekades ut.
• Enheterna uppmuntras att använda inköpssystemet Hantera för uppföljning av klimatpåverkan från sina livsmedelsinköp.
• Lågt klimatavtryck finns med i prioriteringen av livsmedel i nya livsmedelsavtalen.

Genomför insatser som bidrar till matval med lågt klimatavtryck och som även är positiva för hälsan (kontinuerligt)

• Enheterna delade erfarenheter om att minska klimatavtrycket. Molkoms folkhögskola införde på initiativ från eleverna en egen vegetarisk rätt på middagen, vilket ökade konsumtionen av vegetariskt. Restaurang Solsidan på Centralsjukhuset Karlstad införde klimatmålet 2023, där rester används till nya maträtter. De försöker också laga mer mat från grunden och minska på riset. Patienthotellet ökar mängden grönsaker och minskar grädden i sina rätter.
• Molkoms folkhögskola fick miljöbidrag för utbildning i vegetarisk och vegansk matlagning. Folkhögskolorna och Patienthotellet deltog. Utbildningen ska följas upp med minskad klimatpåverkan.

3.4.6 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför insatser för ökad insikt om att målsamverkan inom området är möjlig (Kontinuerligt)

• Folkhälsoenheten påbörjade ett uppdrag att i samverkan med Nifa och Länsstyrelsen Värmland utveckla Smaka på Värmland med ett kunskapsspår där olika perspektiv av en hållbar livsmedelskedja lyfts.
• En grupp med representanter från olika verksamheter inom Region Värmland sågs med regelbundenhet under året för ökad samverkan inom livsmedelsområdet. En omvärldsspaning av hur andra regioner arbetar med livsmedelsstrategier gjordes. Resultatet visade att de flesta regioner samarbetar med länsstyrelsen. Under hösten godkände Regionala utvecklingsnämnden att Region Värmland tar huvudansvaret för utvecklingen av en värmländsk livsmedelsstrategi i samverkan med Länsstyrelsen Värmland. Det externa arbetet med en livsmedelsstrategi ska också speglas internt.

Upphandla livsmedel i enlighet med uppsatta mål, när det är ekonomiskt försvarbart (2024)

• En stor arbetsinsats slutfördes under året med upphandling av livsmedel. Nya livsmedelsavtal gäller från 1 november och fyra år framåt. I samband med livsmedelsupphandlingen gjordes en politisk prioritering av vilka livsmedel som ska främjas i avtalet, inte minst med tanke på den ansträngda ekonomin och pågående arbete med försörjningsstrategi. Styrande både i upphandlingen och generellt framåt är att hälsoperspektivet ska främjas, därefter svenska livsmedel. Närproducerat och ekologiskt ska prioriteras när det är ekonomiskt försvarbart. Prioriteringen och de nya avtalen försämrar möjligheterna att nå målen för ekologiskt och närproducerat.

Genomför insats för att minska användningen eller utbudet av utrymmesmat (skräpmat) (2024–2025)

• Insatsen påbörjades genom att varje verksamhet uppmanades identifiera var det går att göra skillnad, utan att minska intäkterna. Exempel på metoder är att göra hälsosamma livsmedel mer attraktiva och att minska på mängden utrymmesmat istället för att ta bort den helt. Samtidigt får inte matsvinnet öka. Nyckelhålsmärkningen är en vägvisare.

Långsiktig målsättning: Vår finansförvaltning bidrar till ett minskat fossilberoende och främjar en biologisk mångfald.

Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet minskade under året och var lägre än för jämförbara index. Inga insatser gjordes för att inkludera fler miljöaspekter i placeringspolicyn.

3.5.1 Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet ska minska årligen och klimatbelastningen i innehavet ska vara lägre än för jämförbara index

Resultat

Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet 2024 minskade med 0,8 ton koldioxidekvivalenter per miljoner kronor intäkt jämfört med 2023 och klimatbelastningen var lägre än för jämförbara index.

Redovisas i koldioxidekvivalenter per miljon kronor intäkt. Koldioxidintensitet mäts som ett portföljbolags koldioxidekvivalenter i förhållande till portföljbolagets intäkter. En fonds koldioxidintensitet beräknas som det vägda genomsnittet av koldioxidintensiteten hos respektive portföljbolag i fonden.

Kommentarer till resultatet

En faktor till den fortsatta minskningen av klimatpåverkan från aktieinnehavet är att Region Värmland i sin portfölj från 2024 helt gått ifrån tillväxtmarknader och har för tillfället enbart svenska och globala aktier. Det påverkar koldioxidintensiteteten positivt då tillväxtmarknader har högre klimatpåverkan än svenska aktier. En annan förklaring är att portföljerna allmänt har något lägre klimatpåverkan än under 2023.

Med jämförbara index menas att klimatbelastningen från Region Värmlands kapitalplaceringar jämförs med marknaden. Nuvarande index är dels en bred marknad som Region Värmland investerar i enligt placeringspolicyn, dels en specifik jämförelsegrupp som består av liknande fonder på marknaden. Under 2024 var Region Värmlands koldioxidintensitet lägre än för jämförbara index, vilket innebär att regionens aktieinnehav orsakade låg klimatpåverkan jämfört med marknaden.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Diskutera klimatpåverkan från finansförvaltning i nationella nätverk (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Utöka dialog med förvaltare om klimatpåverkan (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

3.5.2 Placeringspolicyn ska revideras för att om möjligt inkludera fler miljöaspekter

Placeringspolicyn reviderades 2023 men inkluderade inga nya miljöaspekter. Inga nya insatser gjordes under året.

Kommentarer till resultatet

Region Värmlands placeringspolicy innehåller sedan tidigare formuleringar som syftar till att minska främst klimatpåverkan från finansiella placeringar. Exempelvis ska Region Värmland inte investera i företag vars huvudverksamhet är utvinning, raffinering, distribution och försäljning av icke förnybara energibärare.

Inga nya formuleringar kopplat till miljö- och klimatpåverkan har diskuterats under året efter ett beslut om att pausa arbetsgruppen. För närvarande är det svårt att inkludera fler miljöaspekter, eftersom det är utmanande att ställa rätt krav och uppföljningen av kraven är komplex.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Arbeta utifrån det nya förslaget ”God kommunal hushållning” och hur det påverkar finansförvaltning (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Diskutera möjligheterna att öka miljöperspektivet i placeringspolicyn (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Se över hållbarhetsperspektivet i placeringspolicyn (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Öka kunskapen om lagar och förordningar som kan ha påverkan på regionens finansförvaltning (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Långsiktig målsättning: Vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och vår läkemedelsanvändning medför en minimal negativ påverkan på miljö och hälsa.

Utvecklingen inom området går framåt, men fortsatt långsamt. Antibiotikaförskrivningen låg kvar på samma nivå som året innan, vilket bröt den årliga ökningen som setts sedan coronapandemin. Resultat saknas för klimatutsläppet från medicinska gaser, men det antas ligga kvar på samma nivå som föregående år. Aktiviteter pågick för att nå målet om att öka kunskapen inom sjukvården om läkemedels miljöpåverkan och hur den kan minskas. Insatser gjordes också för att optimera förskrivningen av läkemedel och för ökad intern och extern samverkan.

3.6.1 Antibiotikaförskrivningen ska inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år

Resultat

Antibiotikaförskrivningen låg kvar på samma nivå som året innan, 284 recept per 1 000 invånare och år.

Överensstämmer med det nationella målet framtaget av Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama).

Kommentarer till resultatet

Antibiotikaförskrivningen låg kvar på samma nivå som året innan, vilket bröt den årliga ökningen som setts sedan coronapandemin. En positiv utvecklingen under första halvåret avbröts i oktober, troligen på grund av spridningen av mycoplasma.

Strama Värmland arbetar kontinuerligt med att bromsa utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens genom regelbunden uppföljning och analys av förskrivningsmönster på alla vårdvalsenheter. Under 2024 utvecklade Strama Värmland och vårdvalsenheten en målrelaterad ersättningsmodell för att strukturera arbetet med antibiotikafrågor.

En pilot med infektionsverktyg i Cosmic startades. Verktyget mäter förskrivning av antibiotika på sjukhus. Arbetet inom Antibiotikasmart Sverige har fortsatt med beslut om att bli en antibiotikasmart region och att Region Värmlands sjukhus ska arbeta för att bli antibiotikasmarta. Centralsjukhuset i Karlstad gjorde antibiotikaronder och utbildade antibiotikasmarta sjuksköterskor.

Föredrag och föreläsningar hölls för olika yrkesgrupper.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Inga åtgärder fanns planerade under året.

3.6.2 Klimatavtrycket från användningen av medicinska gaser ska vara högst 2,0 kg CO2-e/invånare

Resultat

Resultat för klimatutsläpp från medicinska gaser saknas för 2024, men det antas ligga kvar på samma nivå som föregående år, 1,07 kg koldioxidekvivalenter per invånare.

Kommentarer till resultatet

Förlossningen på Centralsjukhuset Karlstad står för den övervägande delen av lustgasanvändningen. Verksamheten är kopplad till en destruktionsanläggning för lustgas, vilket minskar både klimatpåverkan och förbättrar arbetsmiljön. All insamlad lustgas omvandlas till kväve och syrgas, som inte påverkar klimatet. Minskad lustgasförbrukning de senaste åren har ytterligare minskat klimatavtrycket, tack vare metoder som FUR (föda utan rädsla), akupunktur och TENS, samt färre födslar. Samtidigt har fler verksamheter börjat använda lustgas till barn vid smärtsamma eller oroande procedurer, vilket kan förklara ökningen 2023. Ingen mätning gjordes 2024 av insamlad mängd lustgas från förlossningen. Klimatutsläppet antas därför ligga kvar på samma nivå som föregående år.

Inom vården används även den kraftigt klimatpåverkande anestesigasen sevofluran. För att minska åtgången av gas används bland annat lågflödesanestesi.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Använd forskning för att finna nya potentiella metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser (kontinuerligt)

• Anestesisjukvården följer kontinuerligt forskning och utveckling av nya metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser.

Genomför minst en insats för ökad insamling och effektivare användning av lustgas (2024-2025)

• Ingen insats genomfördes men en mätning av lustgasnivån i förlossningsrummen efterfrågades. Genom att mäta lustgashalten kan behovet av åtgärder utredas.

3.6.3 Kunskapen ska öka hos förskrivare och annan vårdpersonal om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den

Resultat

Kunskapshöjande insatser gjordes för medarbetare under året med särskilda aktiviteter för ST-läkare.

Kommentarer till resultatet

Kunskapshöjande utbildningar och föredrag genomfördes för ST-läkare på temat läkemedels miljöpåverkan respektive medikaliseringens miljöpåverkan. En sammanställning gjordes av nationellt framtagna och öppet tillgängliga utbildningar, webbinarier etcetera för spridning internt.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomföra läkemedelsutbildning för ST-läkare där läkemedel och miljö är en del i utbildningen (kontinuerligt)

• Två årligt återkommande utbildningar för ST-läkare genomfördes där miljö- och hållbarhetsperspektivet utgjorde en del. Den ena har ett hälsoförebyggande fokus, där hållbarhetsperspektivet och helhetstänket kring medikaliseringens miljöpåverkan lyfts. I den andra ingår en utbildningsdel om läkemedels miljöpåverkan.

Anordna kunskaps- och engagemangshöjande insatser internt för minskad miljöpåverkan från läkemedel (2024–2025)

• En sammanställning gjordes av nationellt framtagna och öppet tillgängliga utbildningar, webbinarier etcetera för spridning internt.

3.6.4 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Samverka med externa aktörer och i nätverk för en minskad miljöpåverkan från läkemedelsanvändning (kontinuerligt)

• Läkemedelscentrum genomför samverkansmöten med öppenvårdsapoteken två gånger per år där bland annat miljöperspektivet lyfts och möjliga gemensamma insatser diskuteras. Även om inga konkreta miljöinsatser genomfördes under 2024, var receptfri egenvård en viktig diskussionspunkt. Läkemedelscentrum betonade att vården önskar stöd från apoteken för att minska överförskrivningen genom att hänvisa kunder till att använda receptfri egenvård i första hand, när det är lämpligt.

• Arbetsgruppen deltog fortsatt i Regionernas nätverk för läkemedel och miljö för att dela och ta del av nyheter, material och inspiration. Under året diskuterades bland annat gemensamma indikatorer för området.

Samverka internt för att stödja processer inom hälso- och sjukvården samt tandvården som bidrar positivt till miljön (kontinuerligt)

• För att nå ut med miljöinformation om läkemedel sker en samverkan med kvalitetsgranskarna för egenkontroll av läkemedelshantering. En kvalitetsgranskning inom folktandvården och primärvården gjordes under våren respektive hösten. Enkäten innehöll frågor om avfallshantering och enheternas arbete för att minska läkemedelskassation. Primärvården uppmanades att föreslå åtgärder för att minska kassationen på sin enhet, med syftet att få igång diskussioner under uppföljande möten.

Miljöbedöma läkemedel i REK-listan (årligen)

• Motiveringen miljö fanns för andra året med vid bedömningen av rekommenderade läkemedel. Det innebär att miljöinformation ska tas i beaktning vid införande av nya läkemedel. Det görs emellertid få ändringar i REK-listan från år till år. Däremot uppdaterades listan med miljöinformation, till exempel om att pulverinhalatorer förordas framför inhalationsspray med klimatpåverkande drivgas.

Genomföra insats för att förändra förväntan hos befolkningen om att få utskrivet läkemedel vid vårdbesök (2024–2025)

• Informationsinsatser betonade vikten av receptfri egenvård när det är lämpligt. Förskrivare rekommenderas att föreslå mindre, receptfria förpackningar för att undvika onödig kassation. Terapigruppen för receptfri egenvård gav vägledning om när receptfria läkemedel ska förskrivas. Externt informerades om receptfria alternativ för kortare behandlingar via bildspel på buss-TV och väntrums-TV på vårdcentraler.

• Arbete påbörjades med att ta fram standardbrev för information till patienter vid utsättning eller förändring av läkemedelsbehandling. En generell mall och tre specifika standardbrev (för PPI, mjukgörande och paracetamol) togs fram. Texten i standardbreven ska läggas in i patientinformationen i Cosmic.

Långsiktig målsättning: Vi bidrar till att värmländska aktörer uppnår en hög nivå av hållbarhet genom att ställa krav på mottagare av bidrag, medel och stöd att ständigt utveckla sitt arbete inom området.

Separata processer pågick för att integrera hållbarhetsperspektivet i Region Värmlands ansökningsprocesser för bidrag, medel och stöd till organisationer och företag. Inga nya aktiviteter för uppfyllelse av målet rapporterades. Däremot redovisades insatser som bidrar till att uppfylla den långsiktiga målsättningen.

3.7.1 Miljökrav ska utvecklas och inarbetas i verktyg i syfte att säkerställa att beviljade bidrag, medel och stöd medverkar till en ökad ekologisk hållbarhet

Resultat

Separata processer pågick under året för att integrera hållbarhetsperspektivet i Region Värmlands ansökningsprocesser för bidrag, medel och stöd till organisationer och företag. Inga nya aktiviteter för uppfyllelse av målet rapporterades. Däremot redovisades insatser som bidrar till att uppfylla den långsiktiga målsättningen.

Kommentarer till resultatet

Separata processer pågick under året för att integrera hållbarhetsperspektivet i Region Värmlands ansökningsprocesser för bidrag, medel och stöd till organisationer och företag. Behov och förutsättningar för miljökriterier varierar, så berörda enheter uppmuntras att utveckla och testa olika miljökriterier och utvärderingsmetoder inom sina områden, med stöd från hållbarhetsenheten vid behov. Inga nya aktiviteter för måluppfyllelse rapporterades.

Verksamhetsbidragen och basfinansieringen av kluster är störst utifrån beloppsstorlek, och bedöms ha störst möjlighet att påverkas genom tydligare hållbarhetskriterier. En större utvärdering av samverkansavtal kopplade till basfinansiering genomfördes under hösten, vilket ledde till att Regionala utvecklingsnämnden beslutade att säga upp alla avtal för att undvika ytterligare fem års löptid. Regional utveckling önskar förändra kravställningen för klustren, inklusive hållbarhetskrav.

Kultur- och bildningsnämnden arbetar med att kvalitetssäkra bidragshanteringen med fokus på social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Kulturavdelningen satsar på kompetenshöjande insatser för hållbara arrangemang. Inom bidragsområdena God och jämlik hälsa samt Funktionsrätt efterfrågas ansökande organisationers miljöarbete.

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla grundläggande miljökriterier i de ansökningsprocesser där det är relevant (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Utveckla metoder att utvärdera hållbarhetsaspekter för verksamheter och projekt (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

3.7.2 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla stöd i hållbarhetsarbetet för mottagare av bidrag, medel och stöd (kontinuerligt)

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Uppföljningen av klimatmålen sker enligt uppdraget från motionen "Ett Fossilfritt Region Värmland 2045" och redovisas i ett årligt klimatbokslut. Där presenteras resultatet i förhållande till det långsiktiga målet för 2045 och delmålet för 2030.

I det totala klimatavtrycket för Region Värmland ingår fyra områden:

• Inköp och resursförbrukning
• Resor och transporter
• Finansförvaltning
• Fastigheter – drift och byggnation

Klimatbokslut 2024

Klimatmål 2045

Målet är att Region Värmland som organisation, ska minska sin klimatpåverkan med minst 85 procent till 2045 jämfört med basåret 2019. Region Värmlands klimatbokslut för 2024 visar en fortsatt svag positiv trend med minskade utsläpp, men takten är fortfarande för långsam. Klimatutsläppen minskade med cirka 5 procent jämfört med föregående år, men bör ligga på omkring 8 procent per år. Sedan basåret 2019 har de totala utsläppen för organisationen minskat med 14 procent.

Utsläppen är störst från området inköp och resursförbrukning, men de har minskat något jämfört med 2023. Detta kan delvis bero på det ansträngda ekonomiska läget och att verksamheterna har varit mer återhållsamma med sina inköp.

Klimatpåverkan från Region Värmlands finansförvaltning fortsätter att minska, men det finns stora osäkerheter i antaganden och beräkningar.

Klimatavtrycket för området resor och transporter ökar, troligen på grund av fler uppföljda avtal med godstransporter i år och att reduktionsplikten sänktes under 2024. Positivt är att tjänsteresornas klimatavtryck minskar med 14 procent. Den främsta troliga orsaken är det ekonomiska läget, vilket har lett till restriktivitet med tjänsteresor, inklusive en betydande minskning av flygresor.

Utvecklingen av klimatpåverkan inom området fastighetsdrift och byggnation är både positiv och negativ. Utsläppen från fastighetsdriften fortsätter att minska samtidigt som utsläppen från byggnation ökar. Det finns dock osäkerheter kring vilka delar som ingår i byggnationen av Nya CSK.

Klimatmål 2030

Målet är att användningen av fossila bränslen inom den egna verksamheten ska vara noll till år 2030. Efter en successiv minskning de senaste åren, ökade utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen i egen verksamhet under 2024.

De största utsläppen härrör från ambulansverksamheten, som fortfarande använder traditionell diesel. Under 2024 användes mer bränsle än tidigare år, samtidigt som reduktionsplikten sänktes, vilket minskade inblandningen av förnybar diesel. En övergång till eldrift för ambulanser är inte realistisk fram till 2030. Lösningen är att börja använda mer biodrivmedel, vilket många ambulanser redan är godkända för. En förutsättning för en övergång till biodrivmedel är en utökad budgetram för ambulansen, eftersom drivmedlet är dyrare i inköp.

Utsläppen från tjänstebilarna ökade något 2024, trots ett minskat resande med bil. Förklaringen är att reduktionsplikten sjönk rejält under året. För att få ner utsläppen måste laddinfrastrukturen för Region Värmlands tjänstebilar byggas ut. Motsvarande trendbrytning med ökat klimatavtryck ses för servicelinjerna. Även här är det troligen den minskade reduktionsplikten som driver upp utsläppen. Arbetsmaskiner som används för yttre skötsel använder idag till stor del fossila drivmedel. Även om utsläppen är små är det viktigt att ställa miljökrav på leverantörerna genom upphandlade avtal.

Årligen gör Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en nationell jämförelse av regionernas miljöarbete i rapporten Öppna jämförelser.

Den senaste rapporten, som jämför regionernas miljöarbete under 2023, släpptes i juli 2024. Rapporten Öppna jämförelser och dess sex miljöindikatorer speglar i huvudsak utvecklingen inom minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, biologisk mångfald och resurseffektivitet. Det övergripande syftet med Öppna jämförelser är att stimulera regionernas lärande och verksamhetsutveckling.

Rapporten "Öppna jämförelser – Miljöarbetet 2024 i regionerna" (skr.se)

Jämförelsen görs genom att den tredjedel av regionerna som uppvisar bäst resultat grönmarkeras, den tredjedel som uppvisar sämst resultat rödmarkeras och den tredjedel som återfinns i mitten gulmarkeras.

Region Värmlands placering för respektive miljöindikator inom Öppna jämförelsers rapport för år 2023

Region Värmland har de senaste åren tappat placeringar för flera indikatorer. Jämfört med 2022 skedde 2023 en förflyttning från gul till röd nivå inom ekologiska livsmedel och förnybara drivmedel i kollektivtrafiken. De förändringar som skett inom respektive indikatorområde för Region Värmland sammanfattas nedan.

6.1 Förutsättningar för genomförande av miljöplanen

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper fortsatte att spela en viktig roll i arbetet med att nå miljöplanens mål, även om aktiviteten hos vissa grupper var låg. Grupperna ansvarar för att genomföra olika aktiviteter baserade på åtgärder i miljöplanens handlingsplan. Den ökade samverkan mellan olika verksamheter som grupperna skapar är en förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete inom Region Värmland. Arbetsgruppernas form, arbetssätt och mötesintervall är under ständig förändring utifrån de behov och förutsättningar som finns för respektive målområde och grupp.

För att målen i miljöplanen ska nås är det avgörande att det finns tillräckliga personalresurser prioriterade för arbetet. Arbetsgrupperna leds av miljöteamet på hållbarhetsenheten inom avdelningen hållbar utveckling. Sjukfrånvaro och omställningsarbetet med personalneddragningar inom avdelningen under året resulterade i låg aktivitet i arbetsgrupperna för finansförvaltning och byggnation, inne- och utemiljöer samt bidrag, medel och stöd. Det påverkade även andra delar av det strategiska miljöarbetet negativt på grund av omprioriteringar av uppdrag. Personalförändringar och resursprioriteringar inom verksamheter som ingick i arbetsgrupperna bromsade också delvis arbetet med att uppnå målen i miljöplanen.

Fokuset under 2024 på åtgärder för en ekonomi i balans skapade delvis goda förutsättningar för miljöarbetet. Restriktioner och krav på besparingsåtgärder inom verksamheterna bidrog generellt till en minskad resursanvändning. Specifikt ledde restriktionerna för hyrbilar till minskat resande. Däremot var förutsättningarna sämre för miljöåtgärder som medför ökade kostnader. Under första halvåret reviderades miljöplanens handlingsplan, främst med anledning av att miljöplanen förlängdes till 2025. Åtgärderna uppdaterades utifrån nya förutsättningar, bland annat ekonomiska.

Miljöarbetet behöver främst ske ute i verksamheterna, men fortfarande är det många medarbetare som inte känner till miljöplanen. Det är viktigt att nämnder och förvaltningsområden ansvarar för att implementera målen i ordinarie planeringsprocess och genomför åtgärder för att uppnå dem. Det finns många goda exempel på miljöarbete i verksamheterna som bidrar positivt till miljöplanens mål men som inte följs upp där. Till exempel övergången till digitala kallelser och utskick till patienter och Region-IT:s arbete med att öka återanvändningen av IT-utrusning.

Det ökade kravet på försörjningsberedskap ger nya förutsättningar för miljöarbetet. Beredskapsperspektivet behöver integreras i miljöarbetet för att säkerställa att miljöinsatserna är robusta och kan fortsätta även under krissituationer. Mer fokus behövs på en hållbar resursanvändning och minskad miljöpåverkan för att säkerställa en långsiktig tillgång på viktiga varor och tjänster.

Genomförande av övergripande åtgärder i Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Inför miljörond på vårdcentraler med inspiration från projektet Hållbar vårdcentral 2023-2024 (Vårdgivarwebben)

• I början av året färdigställdes underlag för införande av metoden miljörond på vårdcentralerna. Miljöronden ska stödja verksamheterna med att uppfylla lagstiftning och Region Värmlands miljömål. En första introduktion om miljöronden genomfördes på Ruds vårdcentral. På grund av prioriteringar inom hälso- och sjukvården beslutade ledningen att avvakta med breddinförande.

Utveckla och inför miljörond på administrativa enheter (2024-2025)

• Inga insatser genomfördes 2024.

Ta fram en ny miljöplan (2024-2025)

• Hållbarhetsenheten inledde under året arbetet att ta fram en ny miljöplan för perioden 2026 till 2029. Ett tiotal dialogmöten har genomförts inom olika områden med representanter från verksamheterna. Därefter togs ett första utkast på mål fram för vidare förankring med verksamheterna och politiken. Som en del i processen med att ta fram en ny plan utvärderades nuvarande arbetssätt för lärande inför framtiden.

6.2 Åtgärder inom fokusår 2024 ”Vi bidrar till hälsosamma miljöer”

Under 2024 var miljöplanens övergripande mål "Vi bidrar till hälsosamma miljöer" i fokus. Syftet med fokusåren är att genom olika riktade insatser öka kännedomen om miljöplanen och dess innehåll internt. Specifika åtgärder genomförs. Under 2024 avslutades även åtgärder från föregående fokusår.

Genomförande av åtgärder i Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utred förutsättningar för att öka andelen hållbara patient- och besöksresor till regionens verksamheter (2023–2024)

• En resevaneundersökning genomfördes med Attityd i Karlstad och slutrapporten levererades under våren. Syftet var att undersöka hur patienter och besökare tar sig till vårdcentraler och vad som skulle få dem att välja mer hållbara färdsätt. Undersökningen gjordes via en webbpanel med en representativ grupp från Värmland och fördjupades med en fokusgrupp. Resultatet visar att flexibilitet och tidseffektivitet är avgörande för valet av färdsätt. I mindre orter och på landsbygden är kollektivtrafiken mindre attraktiv, men med bättre och mer anropsstyrd trafik så skulle bussresorna kunna bli ett alternativ. Även utvecklingen av digital vård skulle innebära färre resor. I större tätorter finns potential för fler hållbara resor genom billigare kollektivtrafik och fler direktlinjer. En annan viktig åtgärd är att öka patientens möjlighet att själv boka besökstider.

Revidera riktlinjen för hållbara resor och möten och genomför kommunikationsinsatser om den (2023–2024)

• Riktlinjen sågs över och justerades efter inspel från arbetsgruppen för tjänsteresor- och arbetspendling, HR och Regionledningen. De viktigaste förändringarna är ökat ansvar och uppföljning från chefer och ledning, att korta resor under 10 km ska göras med gång, cykel eller kollektivtrafik när möjligt och att flygresor utomlands får genomföras när tåg inte är ett alternativ. Riktlinjen ska till beslut i regionstyrelsen i början av 2025.

Utveckla underlag till väntrumsinformation ur ett miljö- och hälsofrämjande perspektiv

• En bild med fokus på att lämna överblivna läkemedel till apotek togs fram och fanns med från tertial två i väntrumsinformationen för sjukhus, vårdcentraler, enheter och mottagningar.

Genomför minst en kommunikationsinsats om hur regionen bidrar till hälsosamma miljöer

• I samband med de interna nyheterna om utlysningen av miljöbidrag lyftes insatser som kan bidra till minskat miljöavtryck och hälsosamma miljöer, till exempel en produkt eller tjänst som bidrar till trygga utomhusmiljöer och samtidigt främjar hållbart resande. Beviljade miljöbidrag 2024 redovisas längre ner under åtgärden Utlys miljöbidrag utifrån fokusår hälsosamma miljöer.

Bidra till ökad intern samverkan för att uppfylla lagstiftning inom kemikalieområdet samt skapa bättre kännedom om våra kemiska produkter

• En utredning gjordes med syfte att ge förutsättningar till en förbättrad intern kemikaliehantering. En följd av utredningen är att hållbarhetsenheten tar över ansvaret för kemikaliehanteringssystemet efter HR under 2025, i samband med avtalsstart för påbörjad upphandling av nytt kemikaliehanteringssystem. Utredningen visade också att det interna arbetssättet och organiseringen behöver ses över samt att rätt kompetens tillsätts.

Informera internt om en insats kopplat till biologisk mångfald och ekosystemtjänster

• Sweco och medarbetare från hållbarhetsenheten och Regionfastigheter tog fram en grönstrukturplan för Arvika sjukhusområde. Planen presenterar en strategi för att öka ekosystemtjänstleveransen genom bevarande, förstärkning och tillförsel av ekosystemtjänster. För att öka den interna kunskapen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster anordnades en slutpresentation som både höjde kunskapen och visade hur vi kan arbeta vidare med grönplanen.

Genomför en insats för att få medarbetare som är vanebilister att gå, cykla eller åka kollektivt till och från jobbet

• Miljö- och hälsoutmaningen "Hållbart resande CSK" genomfördes i oktober och november. Femton vanebilister testade nya färdsätt som promenad, cykel eller kollektivtrafik under två månader och fungerade som ambassadörer i sina verksamheter. Goda exempel delades i sociala medier genom intervjuer. Uppföljningen visade att aktiviteten uppskattades, flera deltagare fortsätter med hållbart resande och har spridit sina upplevelser till kollegor. Några deltagare skaffade även Region Värmlands förmån Årskort på Värmlandstrafik.

Utlys miljöbidrag utifrån fokusår hälsosamma miljöer

• Åtta ansökningar inkom från lika många verksamheter. Fem verksamheter uppfyllde kriterierna för att få bidrag. Bland annat beviljades inköp av elcyklar, utbildning i vegansk matlagning, säkra cykelställ för ramlås och en väderstation som ska ge bättre inomhusklimat.

6.3 Samarbeten, projektdeltagande och nätverk

Region Värmland deltar i flera nätverk och samarbeten med koppling till miljöplanens mål. Nedan ges några exempel.

Från 2023 deltar en representant från Region Värmland i Miljömålsberedningen. Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Deltagandet gäller beredningens tilläggsuppdrag om biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn. Region Värmland deltog i ett expertgruppsmöte 2024 och arbetsgruppen kommer att lämna över underlaget till den politiska miljömålsberedningen under första halvan av 2025.

Projektet miljödatabas 1.0 driftsattes och användes för miljöredovisningen 2023. Dessutom publicerades en visualisering av miljö- och klimatdata på Region Värmlands hemsida. Slutrapporten levererades till projektgruppen från Region-IT i juni 2024.

Region Värmland deltar i regionernas nätverk för klimatberäkningar, där ett klimatverktyg utvecklas kontinuerligt. Nätverket fungerar också som en plattform för utbyte av erfarenheter och diskussioner om olika tematiska områden kopplat till miljö- och klimatarbetet i regionerna. Under året höll Region Värmland en demovisning av sitt nya miljö- och klimatverktyg för insamling av statistik och det externa visualiseringsverktyget för miljö- och klimatarbetet.

Länsstyrelsen Värmland leder det miljöstrategiska nätverket för kommuner och regioner med fokus på att nå Sveriges nationella miljömål. För att öka takten i åtgärdsarbetet och underlätta samverkan mellan länets aktörer finns miljööverenskommelser mellan Länsstyrelsen Värmland och Värmlands kommuner respektive Region Värmland. Aktiviteten i nätverket var låg 2024 på grund av personalneddragningar inom Länsstyrelsen Värmland.

En kontinuerlig samverkan sker med Karlstads kommun. Under 2024 deltog kommunen i en uppstartande workshop i den cykelgrupp som startat inom Region Värmland. Uppdraget är att ta fram en cykelplan för både tjänstecyklar och arbetspendling med cykel.

Region Värmland fortsätter att samverka med avfallsentreprenören Stena Recycling genom kontinuerliga dialoger men också via organiserade mötesträffar fyra gånger per år. Ett viktigt sätt att lyfta varandras uppdrag och övrigt som kan påverka samarbetet.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper fortsatte att spela en viktig roll under året i arbetet med att nå de uppsatta miljömålen. Under året låg fokus i arbetsgrupperna på att nå mål där miljöåtgärder kan genomföras som även är positiva för ekonomin eller inte kräver en ekonomisk investering. Till exempel genomfördes åtgärder för minskat matsvinn, energieffektivisering, effektiv användning av hyrbilar, ökat resande med cykel och kollektivtrafik, utfasning av onödigt förbrukningsmaterial och minskad överförskrivning av läkemedel.

De interna åtgärderna för en budget i balans, inklusive personalneddragningar och resursprioriteringar inom både avdelningen hållbar utveckling och de deltagande verksamheterna i arbetsgrupperna, bromsade delvis arbetet med att uppnå miljömålen. Samtidigt hade besparingsåtgärderna generellt en positiv inverkan på miljöplanens övergripande mål om klok resursanvändning och minskat klimatavtryck. Specifikt bidrog restriktionerna för hyrbilar till ett minskat resande.

Vid en bedömning av uppnådda resultat inom respektive målområde redovisas samma resultat som föregående år. Enligt bedömningen utvecklas målområdet Resor och transporter till stor del enligt plan. Resterande målområden anses utvecklas till viss del enligt plan.

Även de miljöåtgärder som kan tyckas kostnadsdrivande är av stor betydelse för Region Värmland. Att arbeta förebyggande och mer långsiktigt med miljöfrågor kommer att vara avgörande för att vi ska klara framtida utmaningar, såväl miljömässiga som ekonomiska. För att möta de ökade kraven på försörjningsberedskap måste Region Värmland också säkerställa att miljöarbetet är integrerat med beredskapsplaneringen. Det innebär att utveckla strategier för hållbar resursanvändning och att minska sårbarheten för störningar i försörjningskedjorna.

I den senaste nationella jämförelsen tappade Region Värmland placeringar för flera av indikatorerna, bland annat ekologisk mat och materialåtervinning. Med den nya politiska prioriteringen att ekologiska livsmedel endast ska köpas när det är ekonomiskt försvarbart kommer vi troligtvis tappa än fler placeringar kommande år. Jämförelsen visar också tydligt att det är fullt möjligt att komma upp i en materialåtervinningsgrad på 40 procent. Vi behöver lära oss mer från de regioner som kommit längst i sin avfallshantering. När sortering av matavfall implementerats fullt ut inom organisationen förväntas materialåtervinningsgraden stiga. Men fler insatser krävs för att komma i närheten av målet på 55 procent.

Miljöarbetet sker främst ute i verksamheterna. För att det ska vara möjligt att närma sig eller nå målen i miljöplanen är det avgörande att respektive verksamhets ledning har engagemang och förutsättningar att verka för att målen nås. Utifrån rådande förutsättningar, inte minst ekonomiska, är bedömningen att flera av miljöplanens mål inte kommer nås. Det gäller mål inom samtliga målområden, förutom möjligtvis inom resor och transporter.