Uppföljning av miljöplan 2021-2025

Uppföljningen av miljöplanen följer samma struktur som tidigare miljöredovisningar. I uppföljningen ingår även ett sammanfattat resultat från Klimatbokslut 2025 inklusive en jämförelse tillbaka till basåret 2019, utifrån motionen Ett fossilfritt Region Värmland 2045.

Uppföljningen visar att Region Värmland tagit tydliga steg framåt, men att resultaten varierar mellan målområden. Av 26 kortsiktiga mål har 12 uppnåtts, 8 delvis uppnåtts och 6 inte uppnåtts. Målen nås främst där strukturer, ansvar och resurser är tydliga som exempelvis inom energieffektivisering, minskade tjänsteresor, hållbar upphandling och minskad klimatpåverkan från medicinska gaser. Utvecklingen är svagare inom områden där ansvar och mandat är otydliga och där flera verksamheter är inblandade, särskilt avfall och cirkulära materialflöden. Coronapandemin, ekonomiska utmaningar, ökade krav på försörjningsberedskap och resurskrävande projekt som Nya CSK har påverkat förutsättningarna under perioden.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper har varit avgörande för genomförandet. När grupperna haft tydliga uppdrag och stabil bemanning har åtgärder drivits effektivt, medan personalförändringar och begränsad kapacitet bromsat utvecklingen. Samtidigt har regionens fokus på målet Ekonomi i balans gynnat åtgärder som minskar kostnader, medan mer långsiktiga och investeringskrävande miljöinsatser haft svårare att prioriteras.

Klimatbokslutet för 2025 visar att klimatavtrycket har varierat under perioden och fortfarande ligger på en nivå som är långt ifrån hållbar. Positivt är att utsläppen når sin lägsta nivå 2025. För att nå klimatmålet till 2045 krävs dock betydande ytterligare utsläppsminskningar, särskilt inom området inköp och resursförbrukning.

Den förväntade utvecklingen av miljöarbetet är positiv. Den nya miljöplanen 2026–2029, med färre och mer fokuserade mål inom fastigheter, resor och transporter samt inköp och resursförbrukning, bedöms skapa bättre förutsättningar för att öka takten i miljöarbetet och bidra till regionens långsiktiga miljö- och klimatmål. För att utvecklingen ska fortsätta krävs att miljöarbetet integreras fullt ut i ordinarie styrning och ledning samt att metoder som exempelvis miljörond och hållbarhetssäkring av beslut etableras i hela organisationen.

Uppföljningen av miljöplanen följer samma struktur som tidigare miljöredovisningar. I uppföljningen ingår även ett sammanfattat resultat från Klimatbokslut 2025 inklusive en jämförelse tillbaka till basåret 2019, utifrån motionen Ett fossilfritt Region Värmland 2045.

Under 2022–2024 har varje år haft ett specifikt fokusområde kopplat till de övergripande målen. Syftet var att genom olika riktade insatser öka kännedomen om miljöplanen och dess innehåll internt samt starta olika åtgärder med anknytning till målen.

Som underlag och stöd för arbetet med miljöplanen finns en handlingsplan. Handlingsplanen innehåller åtgärder från varje målområdes långsiktiga målsättning respektive kortsiktiga mål. Åtgärderna har brutits ned till aktiviteter för att genomföras inom miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper. En uppföljning av åtgärderna finns i dokumentet Redovisning av status 2025 för Handlingsplan Miljöplan 2021–2025 och även som en detaljerad redovisning av aktiviteter genomförda 2025 under varje mål samt i avsnittet Övergripande insatser.

Miljöplanens mål redovisas genom kvalitativa och kvantitativa resultat. För varje kortsiktigt mål anges om det uppnås, uppnås delvis eller inte uppnås. Se Översikt kortsiktiga mål. Varje målområde redovisas med status för hur det har utvecklats under perioden enligt de tre punkterna nedan. Bedömningen av hur ett målområde utvecklats är baserad på hur de kortsiktiga målen som hör till området uppfyllts och vilka åtgärder som är gjorda. Till varje målområde finns också en kortfattad beskrivning av utvecklingen.

2.1 Förutsättningar för genomförande av miljöplanen

Under planperioden har förutsättningarna för att genomföra miljöplanen påverkats av både organisatoriska förändringar och yttre omständigheter. En grundläggande förutsättning för att nå målen har varit att det finns tillräckliga resurser och kompetenser dedikerade till arbetet.

Perioden inleddes med rekrytering för att stärka organisationens miljökompetens, framför allt inom resor och transporter samt inköp och resursförbrukning.

Coronapandemin gav tidigt märkbara effekter på flera målområden, bland annat färre tjänsteresor med hyrbil och minskad antibiotikaanvändning, medan kollektivtrafikresandet och sannolikt även materialåtervinningen påverkades negativt. För att skapa stabilare förutsättningar för att kunna uppnå målen i miljöplanen beslutade regionfullmäktige senare att förlänga miljöplanen till och med 2025.

De senaste årens fokus på en ekonomi i balans har både stärkt och utmanat miljöarbetet. Minskad resursanvändning och färre hyrbilsresor har bidragit positivt, medan miljöåtgärder med ökade kostnader varit svårare att genomföra. För att öka förutsättningarna att arbeta med och nå målen tog regionfullmäktige 2023 beslut om att förlänga miljöplanen med ett år, till och med 2025. Miljöplanens handlingsplan har därefter reviderats för att anpassas till nya ekonomiska och organisatoriska förutsättningar.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper har varit en viktig struktur för att genomföra miljöplanens åtgärder i handlingsplanen och främja samverkan mellan verksamheter. Aktiviteten i arbetsgrupperna har dock varierat över tid beroende på givna förutsättningar. Arbetsgrupperna har drivits av hållbarhetsenheten inom avdelningen hållbar utveckling. Sjukfrånvaro, personalförändringar och omställningsarbete inom hållbarhetsenheten har periodvis begränsat möjligheterna att driva arbetet framåt, särskilt inom vissa målområden. Samtidigt har resursprioriteringar i verksamheterna och avsaknad av mandat till viss del bromsat genomförandet av åtgärder.

En kvarstående utmaning har varit att integrera miljöarbetet fullt ut i den ordinarie verksamhetsplaneringen. Många medarbetare känner fortfarande inte till miljöplanen, samtidigt som flera verksamheter redan bedriver ett aktivt och framgångsrikt miljöarbete som inte alltid syns i uppföljningen. I arbetet med Miljöplan 2026–2029 har det därför varit prioriterat att knyta målen tydligare till regionens ordinarie styr- och ledningssystem för att stärka genomförandet och öka kännedomen i organisationen.

Under de senaste åren har även förändrade krav på försörjningsberedskap påverkat förutsättningarna för miljöarbetet. Ett tydligare beredskapsperspektiv behöver integreras för att säkerställa att miljöinsatser är långsiktigt hållbara och fungerar även vid kriser, särskilt kopplat till resurshushållning och miljöpåverkan. Samtidigt förstärker ofta miljö och beredskap varandra. Till exempel innebär ett minskat beroende av importerad fossil energi att både robustheten ökar och klimatpåverkan minskar. På samma sätt kan ökad svensk livsmedelsproduktion stärka självförsörjningsgraden och bidra till positiva miljöeffekter som ökad biologisk mångfald, minskad antibiotikaanvändning och kortare transporter.

Projektet Nya CSK har både utmanat och stärkt förutsättningarna att minska miljöpåverkan och nå uppsatta miljömål. Under byggfasen ökar regionens samlade miljöavtryck genom omfattande materialåtgång, transporter, avfall och energiförbrukning, och när anläggningen står klar innebär den större ytan en ökad total energianvändning även om byggnaderna är mer energieffektiva per kvadratmeter. Samtidigt skapar projektet viktiga långsiktiga möjligheter för ett mer resurseffektivt och hållbart fastighetsbestånd genom det hållbarhetsprogram som tagits fram under planperioden och de hållbarhetsplaner som utformas för varje delprojekt. Arbetet kopplas tydligt till de miljö- och energirelaterade standarder som uppdateras löpande och som stegvis minskar klimatpåverkan i regionens byggprojekt. Ett så omfattande bygge kräver dock betydande interna resurser, vilket tidvis begränsat möjligheterna att parallellt driva andra miljöåtgärder inom ramen för miljöplanen.

Målområde: Resor och transporter

• Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019 (Uppnås)
• Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet, respektive uppdraget ska öka (Uppnås)
• Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet (Uppnås delvis)
• Allmän kollektivtrafik, buss samt servicelinjer ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel där det är möjligt (Uppnås)
• Marknadsandelarna för hållbart resande (kollektivtrafik, gång och cykel) ska öka enligt gällande trafikförsörjningsprogram för Region Värmland (Uppnås)

Målområde: Inköp och resursförbrukning

• Miljönyttan av genomförda upphandlingar ska öka (Uppnås)
• Antalet uppföljda avtal där miljökrav ställts ska öka (Uppnås)
• Minst 20 unika cirkulära materialflöden ska kartläggas och utvecklas (Uppnås inte)
• Materialåtervinningsgraden ska vara minst 55 procent (Uppnås inte)

Målområde: Fastighetsdrift och byggnation

• Klimatavtrycket från fastighetsdriften ska minska med 4 procent jämfört med 2019 (Uppnås)
• Mängden köpt energi ska ligga under 135 kWh per kvadratmeter BRA och år, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2019 (Uppnås)
• Andelen egenproducerad energi ska utgöra minst 14 procent av den totala mängden använd energi, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019 (Uppnås inte)
• Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt (Uppnås delvis)
• Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver) (Uppnås delvis)
• Inne- och utemiljöer i egenägda fastigheter ska bidra positivt till miljö och hälsa (Uppnås delvis)

Målområde: Måltidsförsörjning

• Mängden matsvinn ska minska med 50 procent i jämförelse med 2019 (Uppnås delvis)
• Livsmedelsinköp ska så långt möjligt uppfylla krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg. Samma krav ska tillämpas av upphandlade leverantörer där produktion eller servering av måltider ingår (Uppnås)
• Inköpsandelen närproducerade livsmedel ska öka under perioden med en strävan om att uppnå minst 30 procent (Uppnås inte)
• Inköpsandelen ekologiska livsmedel ska vara minst 50 procent (Uppnås inte)
• Klimatpåverkan från producerade måltider i regionens tillagningskök ska minska årligen under perioden (Uppnås inte)

Målområde: Finansförvaltning

• Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet ska minska årligen och klimatbelastningen i innehavet ska vara lägre än för jämförbara index (Uppnås)
• Placeringspolicyn ska revideras för att om möjligt inkludera fler miljöaspekter (Uppnås delvis)

Målområde: Läkemedel

• Antibiotikaförskrivningen ska inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år (Uppnås delvis)
• Klimatavtrycket från användningen av medicinska gaser ska vara högst 2,0 kg CO2-e/invånare (Uppnås)
• Kunskapen ska öka hos förskrivare och annan vårdpersonal om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den (Uppnås)

Målområde: Bidrag, medel och stöd

• Miljökrav ska utvecklas och inarbetas i verktyg i syfte att säkerställa att beviljade bidrag, medel och stöd medverkar till en ökad ekologisk hållbarhet (Uppnås delvis)

4.1 Resor och transporter

Långsiktig målsättning: De resor och transporter som vår verksamhet genererar är resurseffektiva, fossilbränslefria och påverkar miljön och klimatet minimalt.

Utvecklingen inom målområdet har varit mestadels positiv. Klimatpåverkan från tjänsteresor med bil och flyg fortsätter neråt samtidigt som andelen som reser med buss har ökat. Marknadsandelarna för hållbart resande har en trend mot 30 procent men sjönk något under 2025. Andelen förnybart bränsle i kollektivtrafiken har ökat till cirka 96–97 procent men når inte riktigt upp till 100 procent.

4.1.1 Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska med 45 procent jämfört med 2019

Resultat

Målet uppnås sedan flera år tillbaka. Klimatpåverkan från tjänsteresor per anställd har minskat med 56 procent under planperioden jämfört med basåret 2019.

Kommentarer till resultatet

Under perioden 2021–2025 genomfördes allt färre tjänsteresor, både med bil och flyg, vilket har gett en positiv trend på klimatpåverkan. Antalet buss- och tågresor med Värmlandstrafiks företagskonto har ökat, vilket är positivt. Målet uppfylldes redan 2021, mycket på grund av pandemin och att flygresorna minskade kraftigt. Senare kom det ansträngda ekonomiska läget i regionen. Då infördes striktare restriktioner att resa med bil vilket också bidrog till att användningen av tjänstebil minskade. Dessutom har andelen fossila drivmedel stadigt minskat under perioden. Ett nytt resebokningssystem infördes under 2025 och tillsammans med kommunikationsinsatser om att resa mer hållbart, har det säkert också bidragit till det positiva resultatet.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Minska användningen av bil i tjänst (kontinuerligt).

• Ett nytt resebokningssystem Portify har upphandlats och implementerats under året.
• En översyn av hyrbilsanvändningen i tjänsten fortsatte med dialogmöten hos de verksamheter som reser mycket med tjänstebil. Under året var fokus på de verksamheter som gjorde många kortare resor.

Integrera det hållbara resandet till friskfaktorer som bidrar till en hälsofrämjande arbetsplats (kontinuerligt).

• Inga insatser genomfördes 2025.

Kommunicera och arbeta med befintliga lösningar för att nyttja mer hållbart resande (kontinuerligt)

• Pengar från klimatväxlingsmodellen användes för att köpa in två förvaring- och laddskåp för cykelbatterier inför ett pilotprojekt vid CSK under 2026.
• Flera kommunikationsinsatser genomfördes för att informera om medarbetarnas möjligheter att använda Värmlandstrafiks betalsätt företagskonto, förmånscyklar och Värmlandstrafiks årskort till rabatterat pris.
• Revideringen av riktlinjen för resor och möten antogs av politiken med en tydligare ansvarsfördelning, striktare skrivning om att använda tjänstebil och ett annat förhållningssätt till flygresor. Kommunikationsinsats gjordes till chefer och medarbetare.

Minska användningen av egen bil i tjänst för medarbetare och förtroendevalda (2024–2025).

• Ett arbete har påbörjats för att se vilka möjligheter som finns i vårt HR-system, Heroma, kopplat till egen bil i tjänst.

Arbeta för att öka förutsättningar att cykla i tjänsten (2024–2025).

• Det har fortsatt varit möjligt att boka och låna tjänstecyklar vid Karlstad Central. Det görs via appen MOQO och kan enbart bokas av anställda i Region Värmland. En kommunikationsinsats genomfördes.

4.1.2 Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet, respektive uppdraget ska öka

Resultat

Målet uppnås. Andelen medarbetare och förtroendevalda som reser hållbart till och från arbetet respektive uppdraget under 2021 var 23,1 procent för förtroendevalda och 47,9 procent för medarbetare. En uppföljande resevanundersökning genomfördes 2025 och visade mycket positiva resultat för de förtroendevalda, där andelen ökade till 42,9 procent. För medarbetare ökande andelen marginellt, till 48,8 procent.

Kommentarer till resultatet

Under perioden 2021–2025 har flera påverkanskampanjer genomförts för att få medarbetare och förtroendevalda att välja ett mer hållbart resesätt. Medarbetarna ligger kvar på ungefär samma, relativt höga nivå, medan förtroendevalda i allt större utsträckning väljer bort bilen till sina uppdrag. Vad den stora ökningen beror på är svårt att veta. Det kan vara en kombination av påverkanskampanjer, ökad kommunikation om hållbart resande och av personliga skäl. Värt att notera är att undersökningen är en nulägesbild och de senaste årens sjunkande drivmedelspriser kan ha gjort att det är svårare att få fler att ställa bilen för att exempelvis gå över till kollektivtrafik.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Arbeta för att öka förutsättningar att cykla till arbetet (kontinuerligt).

• Påverkanskampanj Hållbart resande under hösten med syfte att få vanebilister att testa andra mer hållbara färdsätt till sitt arbete.
• Fortsatt arbete med att ta fram en övergripande cykelplan för organisationen för att förbättra möjligheterna att använda cykel till och från arbetsplatsen. Arbetet har under året fokuserats på inventeringar av nuvarande cykelparkeringsmöjligheter. Det genomfördes av praktikanter från Värmlandstrafik.
• En kartläggning och dialog med leverantörer av laddskåp för cykelbatterier. Resultatet blev ett inköp av två olika ladd- och förvaringsskåp som ska sättas upp vid CSK och som kommer att bli ett pilotprojekt under 2026.

4.1.3 Region Värmland ska stödja utvecklingen av infrastruktur för fossilfria bränslen samt elladdning av fordon i länet

Resultat

Målet uppnås delvis. Utvecklingen har gått framåt för den publika laddinfrastrukturen vid Centralsjukhuset i Karlstad och vid flertalet vårdcentraler runt om i länet. För Region Värmlands egna fordon går det långsamt. Ingen utbyggnad har skett under planperioden. När det gäller andra fossilfria bränslen är det främst HVO100 som Region Värmland stödjer genom att tanka sina fordon, framför allt Värmlandstrafiks bussar. Vätgas har också utretts som alternativ för busstrafiken.

Kommentarer till resultatet

Arbetet med att utveckla publik laddinfrastruktur och egna laddpunkter för Region Värmlands tjänstebilar fortsatte, men gick långsamt. Omställningen tar tid, både ur ett ekonomiskt perspektiv och på grund av beroendet av andra samhällsaktörer. Den publika infrastrukturen tog fart efter en upphandling av en helhetsleverantör Milepost AB som har satt upp laddpunkter vid Centralsjukhuset Karlstad och flera vårdcentraler runt om i länet. Den interna infrastrukturen har stått stilla men medel har avsatts för utbyggnad kommande år. Regionservice har gjort en första genomlysning av hur Region Värmlands labbilar kan ställas om till eldrift. Region Värmland stödjer även HVO100 som fossilfritt bränsle i länet, främst genom användning i Värmlandstrafiks bussar. Vätgas har också identifierats som ett potentiellt intressant bränsle och studerades genom ett planerat pilotprojekt med två bussar. Projektet genomfördes dock inte på grund av för många osäkerheter.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla publika laddmöjligheter vid regionens fastigheter (kontinuerligt).

• Region Värmlands leverantör av publika laddpunkter, Milepost, har under året satt upp flera laddstolpar på två olika ställen vid CSK. Dessutom har vårdcentralerna i Eda, Kil och Hagfors fått laddstolpar uppsatta.

Arbeta för att öka antalet icke-publika laddmöjligheter för Region Värmlands hyr- och verksamhetsbilar (2024–2025).

• Medel för intern laddinfrastruktur har ingått i investeringsbudgeten för 2025, med start vid Centralsjukhuset Karlstad. Ett upphandlingsuppdrag har skickats till Regioninköp och ett tilldelningsbeslut har tagits för 70 nya laddpunkter vid CSK.
• Beslut taget i regionstyrelsen kring investering av laddpunkter vid sjukhusen i Arvika och Torsby.

4.1.4 Allmän kollektivtrafik, buss samt servicelinjer ska drivas med 100 procent förnybara drivmedel där det är möjligt

Resultat

Målet uppnås. Andelen förnybart har ökat under planperioden till den nivå som är möjligt utifrån de förutsättningar som finns att tanka förnybart i länet.

Kommentarer till resultatet

Andelen förnybart bränsle har ökat något under planperioden med en topp 2024, då kollektivtrafiken drog ner på antalet turer men där andelen turer med förnybart bränsle var något högre. Att inte 100 procent nås har flera orsaker men en stor anledning är den begränsade infrastrukturen för HVO100 i länet. Det gäller främst Region Värmlands servicelinjer som tankar fossil diesel, vilket då drar ner andelen förnybart. Avtalen är oftast långa och det är ett trögrörligt system men flera arbeten pågår för att lättare kunna ställa krav på bränslen och fordon. I allmän kollektivtrafik med buss är utvecklingen positiv med allt fler elbussar och andra förnybara bränslen som HVO100 och biogas.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Bevaka befintliga möjligheter att ladda eller tanka servicelinjer med förnybart bränsle (kontinuerligt).

• Infrastrukturen för HVO100 fortsätter att vara begränsad, vilket påverkar möjligheten för Region Värmlands servicelinjer att tanka bränslet.

Ställ drivande miljökrav i kommande upphandlingar av trafik (kontinuerligt).

• Under året har 51 nya elbussar införlivats i busstrafiken, och ska ge mer kunskap om elbussar för framtida konverteringar i busstrafiken.
• Under året har nya avtal i servicetrafiken startat (1 maj). Det nya avtalet innebär ökade möjligheter att följa upp och påverka bränslen.
• Under året (1 juli) har ett nytt avtal i tätortstrafiken Karlstad startats upp.
• Ett intensivt arbete har pågått under året med upphandling av skolbusstrafik för hela Värmland från januari 2028. Beslut om att även Karlstads kommun medverkar i upphandlingen och kommer att planeras från 2028 fattades under hösten 2025.
• Analys och framtagande av underlag för upphandling av busstrafik från 2029 i hela länet har pågått under året.

4.1.5 Marknadsandelarna för hållbart resande (kollektivtrafik, gång och cykel) ska öka enligt gällande trafikförsörjningsprogram för Region Värmland

Resultat

Målet uppnås. Det är en tydlig positiv trend under planperioden och 2024 nådde marknadsandelarna 30 procent. Under 2025 sjönk andelen något men ligger fortfarande på en hög och positiv nivå

Kommentarer till resultatet

Under pandemiåret 2021 minskade resandet med kollektivtrafik kraftigt eftersom många arbetade hemifrån och reste mindre. Efter pandemin ökade resandet och andelen hållbara resor steg tre år i rad. En viktig orsak var att samhället öppnade upp igen. Det genomfördes också flera större informationsinsatser för att få fler att resa med buss och tåg.

Från 2023 är sjukresor kostnadsfria i den allmänna kollektivtrafiken och antalet sådana resor har ökat varje år sedan dess. Samtidigt har arbetet för att få fler att välja allmän kollektivtrafik i stället för särskild kollektivtrafik, som taxi, till sina vårdbesök också intensifierats och gett en stadig ökning.

Under 2025 minskade det hållbara resandet något. Trots det är trenden fortfarande positiv, eftersom det handlar om ett enskilt år som avviker. En möjlig förklaring är att det har blivit billigare att köra bil igen, på grund av lägre drivmedelspriser.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Ta fram och anpassa systemstöd som kopplar ihop vårdbesöket med sjukresan (kontinuerligt).

• Nya avtal har minskat kostnaderna för sjukresor under året.
• Trafikcentralen styr över fler patienter till allmän kollektivtrafik och servicelinjer.

4.1.6 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Arbeta vidare med samordnade godstransporter utifrån utredningens åtgärdsförslag (2024–2025).

• Ett regionövergripande uppdrag kring robusta försörjningskedjor har startats upp, där samordnade transporter kommer att ingå.

4.2 Inköp och resursförbrukning

Långsiktig målsättning: Genom våra upphandlingar, avtalstrohet och en effektiv resurshantering i vår verksamhet, bidrar vi till en hållbar konsumtion och produktion och en övergång till en cirkulär och biobaserad ekonomi.

Arbetet med att öka miljönyttan i upphandlingar visar en positiv trend, där både antalet upphandlingar med utökade miljökrav och kvaliteten på kraven har förbättrats. Även antalet avtal med ställda och uppföljda miljökrav har ökat årligen. Utvecklingen av cirkulära materialflöden har däremot gått långsammare. Trots att ett större antal potentiella flöden kartlades under perioden utvecklades endast fyra av de planerade 20, vilket innebär att målet är långt ifrån att uppnås. Inte heller arbetet med ökad avfallssortering har gett tydliga utslag i materialåtervinningsgraden, som i stort sett varit oförändrad. För att driva på utvecklingen inom cirkulära materialflöden och materialåtervinning krävs tydligare styrning och ett mer målmedvetet genomförande ute i verksamheterna. Både mål och praktiska insatser behöver implementeras och följas upp på ett mer systematiskt sätt.

4.2.1 Miljönyttan av genomförda upphandlingar ska öka

Resultat

Målet uppnås. Miljönyttan i upphandlingarna har stärkts genom fler och skarpare miljökrav samt ökad kompetens och mer långsiktigt arbetssätt. Antalet upphandlingar med utökade krav har ökat och kravens kvalitet har förbättrats.

Kommentarer till resultatet

Upphandlingar är en central del av Region Värmlands miljöarbete och skapar genom tydliga krav förutsättningar för att till exempel minska avfall, klimatpåverkan från transporter och spridning av skadliga kemikalier. Regioninköp och dess hållbarhetsansvarige prioriterar löpande upphandlingar enligt fastställda rutiner. Arbetet med att skärpa miljökrav i upphandlingar har intensifierats under perioden. Antalet upphandlingar med utökade miljökrav har ökat från 26 år 2022 till 38 år 2025. Även om antal upphandlingar ger en indikation på omfattningen påverkas resultatet av upphandlingarnas storlek och komplexitet samt relevansen av att ställa miljökrav i respektive uppdrag.

Arbetet har bland annat inneburit högre krav på minskad klimatpåverkan från transporter genom ökad andel förnybara drivmedel och förbättrad kemikaliekontroll genom uppdaterade krav på kemikalieinnehåll i produkter och processer. Krav på hållbara och återvunna material har stärkts, både vad gäller textilier och andra produkter. Samtidigt har nya krav införts för att underlätta återvinning och återanvändning och därmed stödja en mer cirkulär resursanvändning. Regionen har även tydliggjort leverantörernas ansvar för avfallshantering genom krav på redovisning av hur avfall från produkterna ska tas om hand. För att förenkla hållbara val vid avrop har det dessutom införts krav på att leverantörer ska lägga in relevant miljöinformation i inköpssystemet, vilket ökar transparensen och gör det lättare för medarbetare att välja produkter med god miljöprestanda.

Kompetensutveckling har varit ett prioriterat område, bland annat inom cirkulär ekonomi, innovationsupphandling och kemikaliekrav. Ett mer långsiktigt arbetssätt har etablerats där tidigare krav följs upp och vidareutvecklas inför kommande upphandlingscykler.

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Uppdatera rutinen Miljökrav vid upphandling (årligen).

• En uppdatering påbörjades under hösten.

Peka ut upphandlingar där miljöperspektivet är extra viktigt (årligen).

• För 2025 miljöprioriterades upphandlingarna av bland annat dentala förbrukningsmaterial och IT-arbetsplatser. En prioritering görs också löpande när upphandlingarna kommer in. Under avtalstiden för dentala förbrukningsmaterial ska leverantören presentera hållbara produkter för verksamheten som avgör om produkten är intressant eller inte. Upphandlingen av IT-arbetsplatser omfattar krav på bland annat ftalater i kablage, återvinningsbara förpackningar, att produkterna ska vara halogenfria samt att det ska finnas tillgång på reservdelar.

Kommunicera internt för en mer hållbar inköpsprocess och resursförbrukning (2025).

• Insatser för att kommunicera vikten av och möjligheterna till minskad resursförbrukning har gjorts under året. Bland annat i utbildningen Inköp inom Region Värmland och när en ny miljöplan tagits fram. Budskapet var också starkt i nyheten om den interna återbrukstjänsten för möbler.

4.2.2 Antalet uppföljda avtal där miljökrav ställts ska öka

Resultat

Målet uppnås. Under perioden har antalet av Region Värmlands avtal där miljökrav är ställda och följts upp ökat årligen, från 14 avtal 2022 till 23 avtal 2025.

Kommentarer till resultatet

Under perioden har fokus i högre grad än tidigare legat på att följa upp avtal där miljökrav ställts. Uppföljningarna genomförs i dialog med leverantörer för att säkerställa att Region Värmland får det som avtalats. En stor del av uppföljningen rör krav på fossilfritt drivmedel. År 2023 följdes läkemedelsavtalen upp genom att 44 leverantörer inkom med dokumentation som visade att de uppfyllde miljökraven. Under 2025 inleddes även isotoptester av bomull från utvalda leverantörer, ett arbete som fortsätter under 2026. Systematiska uppföljningar stärker Region Värmlands trovärdighet som kund, driver på leverantörernas miljöarbete och ger värdefull kunskap för att utveckla framtida avtal.

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Identifiera, prioritera och planera vilka avtal som ska följas upp (årligen).

• En stor del av de avtal som följs upp gäller godstransporter med krav på årlig rapportering av statistik för beräkning av transporternas klimatpåverkan samt andelen förnybart bränsle. Även inköp av livsmedel och textilier följs upp kopplat till miljöaspekter. 2025 påbörjades ett arbete med att isotoptesta bomull från några av våra leverantörer.

4.2.3 Minst 20 unika cirkulära materialflöden ska kartläggas och utvecklas

Resultat

Målet uppnås inte. Under planperioden utvecklades endast fyra cirkulära materialflöden. Flera andra områden och produkter kartlades, men dessa har ännu inte lett till några konkreta beslut eller åtgärder.

Kommentarer till resultatet

För att ett materialflöde ska räknas som cirkulärt enligt målformuleringen behöver materialet återanvändas eller materialåtervinnas. Även övergång från fossila till förnybara eller återvunna material räknas. Enligt definitionen utvecklades fyra cirkulära materialflöden under perioden, varav tre 2024 då en ny riskavfallsbehållare i träkompositmaterial togs in på avtal, sekretesspapper som tidigare sorterades som brännbart började återvinnas och Folktandvården genomförde ett mindre test med dappenbägare av flergångsmaterial. Under 2025 infördes återbruk av möbler i egen regi med Regionfastigheter som ansvarig.

Flera insatser har pågått under perioden med att kartlägga produkter och tjänster lämpliga för system med cirkulära materialflöden. Bland annat undersöktes pappershanddukar och kryckor. Återvinning av pappershanddukar visade sig inte lämpligt för vårdmiljöer. Kryckor används idag som en personbunden engångsprodukt. Kartläggningen visade att det finns potential att återbruka dem, men att det kräver en ökad insats för administration och handhavande samt att kryckorna måste vara spårbara för att uppfylla lagkrav.

För att stödja arbetet med cirkulära materialflöden har en minskningslista tagits fram och publicerats på intranätet under ”Minskad resursförbrukning”. Listan lyfter produkter som kan tas bort, minska i inköp eller ersättas med mer hållbara alternativ. Som en del av det cirkulära arbetet, och med anledning av en motion om engångsprodukter, skickades en enkät till hälso- och sjukvårdens verksamheter. Resultatet låg till grund för rekommendationer till Regionledningen om att gå över till cirkulära alternativ för rondskålar, sprutfat, tvättset för steriltvätt samt totalt utbyte av dappenbägare inom Folktandvården. Ytterligare 14 produkter bedömdes kunna övergå till ett flergångsalternativ i större utsträckning, eller ingå i ett cirkulärt system till viss del; till exempel pappersmuggar, kontorspapper, bläckpatroner, omläggningsset, träbestick, flera typer av engångsinstrument (som bronkoskop, saxar och tänger), CVK‑set utan sax och peang, engångscystoskop, kateterset, medicinbägare för torra läkemedel, plastförkläden och kryckor.

Det finns goda möjligheter att nå målet om 20 cirkulära materialflöden inom snar framtid. Många regioner har redan infört liknande lösningar som Region Värmland nu arbetar för att implementera, och resultaten är goda. Den största utmaningen handlar inte om att hitta fungerande alternativ, utan om viljan att prova nya produkter och arbetssätt. För en snabbare omställning krävs beslut som stödjer utvecklingen och att dessa efterlevs i verksamheterna.

Inom Nya CSK‑projektet har ett omfattande återbruk och återmontage genomförts i flera delprojekt. Det handlar bland annat om byggnadsdelar som dörrar, fönster, glaspartier och trappor, olika typer av inredning såsom hyllsystem, skåp, köks- och receptionsinredning, samt teknisk utrustning och installationer. Även belysning, sanitetsprodukter och vissa utomhusmiljökomponenter har återanvänts. Eftersom detta arbete är kopplat till ett specifikt och tidsbegränsat projekt syns det inte i resultatet för målet, men det ses ändå som mycket positivt att så många produkter har kunnat tas tillvara och återanvändas.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Omvärldsspana internt och externt kring cirkulära materialflöden (kontinuerligt).

• Omvärldsspaning för cirkulära materialflöden förekommer hela tiden i olika sammanhang, både internt och externt genom nationella närverksträffar, olika digitala och fysiska publikationer samt kontakt med verksamheter. Under året genomfördes flera nationella och regionala nätverksträffar och seminarier där andra regioner deltar och där erfarenheter ges och delas.

Utifrån Minskningslistan välja minst en produkt eller produktgrupp som helt eller delvis kan bli ett cirkulärt flöde (2025).

• Det har inte skett några riktade och aktiva insatser utifrån minskningslistan då den initialt inte fick kommuniceras på grund av det ekonomiska läget regionen befann sig i. Under 2025 lades listan på intranätet och regionens medarbetare kan själva se om, och hur, de kan nyttja den utifrån sin egen verksamhet.
  

Välja och byta ut minst en fossilbaserad produkt till förmån för en biobaserad produkt (2025).

• Inget specifikt byte gjordes 2025, men i arbetet med motionen om engångsprodukter identifierades lämpliga produkter.

4.2.4 Materialåtervinningsgraden ska vara minst 55 procent

Resultat

Målet uppnås inte. Materialåtervinningsgraden låg på 24,5 procent 2025, vilket är långt ifrån målet på 55 procent.

Kommentarer till resultatet

Sett till hela planperioden har materialåtervinningsgraden inte förändrats nämnvärt och ligger fortsatt långt från målet på 55 procent. Samtidigt har både mängden brännbart avfall och vissa avfallsslag minskat under de senaste åren, vilket riskerar att ge en missvisande bild av utvecklingen. Lyckade insatser för minskat produktionssvinn från patientmåltiderna på Arvika och Karlstad sjukhus har till exempel lett till mindre matavfall att återvinna. Parallellt påverkar vissa åtgärder positivt, såsom att sekretesspapper från 2025 återvinns i stället för att gå till brännbart avfall och att allt fler verksamheter fått möjlighet att sortera ut matavfall efter att den nya lagen om utsortering av bioavfall trädde i kraft 2024.

Flera andra faktorer har också påverkat materialåtervinningsgraden under perioden. Inom Folktandvården har användningen av skoskydd helt tagits bort, vilket bidragit till att förbrukningen minskat med 23 procent sedan 2023. I administrativa lokaler togs papperskorgar bort under 2024 när sorteringsvagnar infördes, vilket förändrade avfallsflödena ytterligare. Samma år togs beslut om att sluta använda britspapper, men flera verksamheter har fortsatt att beställa produkten, vilket begränsat effekten av beslutet. Det har även funnits osäkerheter kring vilka typer av plast som får sorteras för återvinning från vårdverksamheter på grund av eventuell kontaminering. Under delar av planperioden har en stor del av plastförpackningarna därför eftersorterats som brännbart avfall. År 2025 återupptogs utsorteringen av plastförpackningar, som återigen materialåtervinns.

Avfallshantering är ett gemensamt ansvar och behöver vara en naturlig del av det dagliga arbetet. De flesta verksamheter kan öka sin materialåtervinning, men det kräver tydliga riktlinjer, utbildning och engagemang från både medarbetare och chefer. Plockanalyser 2023 och 2025 visar på omfattande sorteringsfel, särskilt av plast, metall och kartong. Underdimensionerade sorteringsstationer på vissa platser och fortsatt användning av stora svarta sopsäckar bidrar till att sorteringsbart avfall fortsatt hamnar i brännbart.

I arbetet med att öka avfallssorteringen hos verksamheterna är det betydligt enklare att skapa fungerande sortering i regionens egna lokaler än i hyrda, där fastighetsägaren styr förutsättningarna och långa avtal försvårar förändringar. Tydliga krav på vilka avfallslösningar som ska finnas under hela avtalstiden behöver därför ställas redan vid upphandling av lokaler.

Utifrån insikterna i projektet Hållbar Vårdcentral genomfördes 2022 ett fullskaleförsök på Kronoparkens vårdcentral. Där testades nya arbetssätt mellan hälso- och sjukvårdens personal och servicemedarbetare. Plast- och pappersförpackningar samlas in direkt i undersökningsrummen för att kunna sortera avfallet där det uppstår. Arbetet har fortsatt på vårdcentralen men bedöms inte lämpligt att införa i större skala.

Trots insatser under planperioden saknas det fortfarande tydliga riktlinjer för var ansvaret för avfallsarbetet ska ligga i organisationen. För att få en fungerande och långsiktig avfallshantering behöver en ansvarig enhet utses och arbetsfördelningen tydliggöras.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utöka möjligheten för verksamheter att sortera alla avfallsslag enligt regionens gällande riktlinjer och aktuell lagstiftning (kontinuerligt).

• Region Värmland och Stena Recycling AB har fortsatt med avstämningsmöten för att arbeta strukturerat och följa upp gemensamma aktiviteter, som platsbesök för utökad källsortering.
• Folktandvården i Filipstad har fått besök för att få stöttning i sin avfallshantering men det har krånglat att få till bra sorteringsförutsättningar.
• Matavfallsinsamling har fortsatt att implementeras i organisationen enligt gällande lagkrav. Under 2025 infördes sortering på bland annat Torsby sjukhus.
• Sorteringsguider för verksamhetsspecifikt avfall är under upprättande, tanken är att de ska underlätta för medarbetare att sortera rätt utifrån vad de har för produkter i sin verksamhet. Folktandvården, hälso- och sjukvården och administrativa verksamheter ska få sina ”egna” sorteringsguider.

Säkerställ att verksamheter känner till interna riktlinjer och lagstiftning gällande avfallssortering (kontinuerligt).

• Information om interna riktlinjer och lagkrav för avfallssortering kommuniceras löpande vid behov. Dokument och instruktioner uppdateras kontinuerligt och publiceras på interna sidor för att säkerställa att verksamheterna har tillgång till aktuellt stödmaterial.

Se till att rätt förutsättningar finns för avfallshantering vid nya inhyrningar och nybyggnation (kontinuerligt).

• Vid upphandling av hyresvärd ställs krav på att fastighetsägaren ska säkerställa goda förutsättningar för avfallsinsamling, även om detta egentligen ligger inom fastighetsägarens ansvar. Motsvarande krav ställs vid nybyggnation. För att insamlingslösningarna ska motsvara verksamhetens faktiska behov och uppfylla gällande lagkrav behöver beställaren tydligt specificera vilka förutsättningar för avfallshantering som ska finnas. När ansvarsfördelningen på chefsnivå är otydlig finns en risk att avfallsfrågan faller mellan stolarna.
• Avdelningsfunktionsprogrammet för Nya CSK, Sjukhuset Arvika och Sjukhuset Torsby används som förlaga för utformning av ytor för avfallshantering.

Utveckla statistik för uppföljning av återvinning och återanvändning (2023–2025).

• Samtal och utveckling av insamling av data internt har skett under året för att underlätta kommande sammanställningar och rapporteringar.

Ta fram förslag på ny gränsdragning i lokalvård och återvinningstjänster för att nå maximal effekt (2024–2025).

• Det finns en ambition och efterfrågan att tydliggöra ansvarsfördelningen i avfallskedjan för olika medarbetargrupper.
• I slutet av 2024 fick verksamheten i uppdrag av regiondirektören att kartlägga nuläget för avfallsflödena, vilket återrapporterades i mars 2025. För närvarande finns inga beslut eller direktiv om fortsatta åtgärder kopplade till uppdraget. Regionservice planerar eventuellt att genomföra ett mindre test på Torsby sjukhus under 2026.

4.2.5 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför nudgingåtgärder för miljöbättre materialval och minskad mängd avfall (kontinuerligt).

• Inga riktade nudgingaktiviteter genomfördes 2025.

4.3 Fastighetsdrift och byggnation

Långsiktig målsättning: Vår fastighetsdrift och byggnation är resurseffektiv, utnyttjar förnybara byggnadsmaterial så långt möjligt, bidrar med hälsosamma miljöer, ökar självförsörjningsgraden av energi och ger upphov till ett minimalt miljö- och klimatavtryck.

På energiområdet var utvecklingen god under perioden. Energianvändningen och klimatavtrycket från fastighetsdriften har minskat succesivt genom fortsatta satsningar på energieffektivisering och energioptimering samt avyttring av fastigheter. Insatser för att spara el och fokus på att minska eleffektuttaget har däremot haft en negativ effekt på målet om egenproducerad energi. Arbetet inom målen som rör byggnation, inne- och utemiljöer har utvecklats, men måluppfyllelsen varierar. Arbetet med hållbara materialval och byggprocesser har stärkts. Trä har använts i byggprojekt när det varit möjligt, men uppföljningen av klimatpåverkan från byggnation är fortfarande begränsad. Samtliga byggnader som projekterats under perioden har utretts ur ett miljöbyggnadsperspektiv, men förändringar i certifieringssystemet gjorde att kraven inte fullt ut följdes i alla projekt. För målet om inne- och utemiljöer har framsteg främst skett inom materialval, där högsta betyg i byggvarudatabasen har krävts vid ny-, om- och renoveringsarbeten. Däremot har inga konkreta insatser i utemiljön gjorts för att stärka ekosystemtjänster, även om flera åtgärder pågått för att skapa bättre förutsättningar för hälsosamma utemiljöer.

4.3.1 Klimatavtrycket från fastighetsdriften ska minska med 4 procent jämfört med 2019

Resultat

Målet uppnåddes redan 2022. Klimatpåverkan från fastighetsdriften har därefter fortsatt minska och låg 2025 på 12,6 procent jämfört med referensåret 2019.

Klimatpåverkan från fastighetsdriften har därefter fortsatt minska, för att 2025 ligga 12,6 procent lägre jämfört med referensåret 2019.

Kommentarer till resultatet

Klimatpåverkan från fastighetsdriften har minskat under planperioden genom ett långsiktigt och brett arbete för att sänka energianvändningen och öka effektiviteten i fastighetsbeståndet. Driftoptimering, förbättrad styrning och justering av befintliga system, liksom ett mer effektivt nyttjande av lokaler, har bidragit till minskad elanvändning. Successiv installation av LED‑belysning och medarbetarnas insatser för att motverka onödig energiförbrukning har också haft en positiv effekt.

Samtidigt har klimatpåverkan från köldmedier minskat avsevärt till följd av reducerade läckage av köldmedier från kylmaskiner och värmepumpar. Detta i takt med att anläggningar med köldmedier med hög klimatpåverkan har ersatts med modernare system med lägre klimatpåverkan och avsevärt lägre läckagerisk.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Inför sommar- och vinterstyrning på alla system i samband med en kommunikationsinsats (kontinuerligt).

• Åtgärden sker kontinuerligt utifrån verksamheten i lokalen och vilka styrsystem som finns. Styrningen gav speciellt bra utdelning jul och nyår 2025 med alla röda dagar under måndag till fredag.

Köldmedieanalys för köldmedier och värmepump (årligen).

• Analys genomfördes med fokus på att åtgärda läckande installationer med köldmedier.

4.3.2 Mängden köpt energi ska ligga under 135 kWh per kvadratmeter BRA och år, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2019

Resultat

Målet uppnås sedan 2024. Utvecklingen var fortsatt positiv 2025. Jämfört med basåret 2019 har mängden köpt energi minskat med 6,6 procent, från 143 kWh/kvm BRA till 133,5 kWh/kvm BRA.

Kommentarer till resultatet

Mängden köpt energi har minskat successivt under perioden genom Regionfastigheters arbete med energieffektivisering, driftoptimering och övergång till LED‑belysning. Energieffektiva värmepumpar har ersatt äldre och mindre tillförlitliga system och uppgraderade energiuppföljningssystem samt energiinventeringar har stärkt möjligheterna att styra och analysera energianvändningen. Effektiviseringar i bland annat datahallar och sjukhusmiljöer har gett betydande resultat och informationsinsatser till medarbetare har ytterligare minskat elanvändningen. Förändringar i fastighetsbeståndet genom försäljningar och rivningar av energikrävande byggnader har också bidragit till minskningen. Under 2025 beslutades en intern energiplan med intensionen att Region Värmland ska fortsätta vara ledande inom energieffektivisering och energioptimering för en minskad miljöpåverkan, minskade kostnader, robusthet och energisäkerhet.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Byt ut samtliga T8-lysrör till LED (kontinuerligt).

• Bytet av äldre lysrör till LED-lysrör har fortsatt och minskar både el- och kylanvändningen.

Energiinventeringar med åtgärdsprogram (kontinuerligt).

• Energiinventeringar och driftoptimering genomförs kontinuerligt, bland annat av byggnader med programmering av värmesystem för natt- och helgsänkning av inomhustemperaturen där så är möjligt. Under 2025 har värmesystemen optimerats mot de nyinstallerade väderstationerna på Arvika och Torsby sjukhus.

4.3.3 Andelen egenproducerad energi ska utgöra minst 14 procent av den totala mängden använd energi, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med 2019

Resultat

Målet uppnås inte. Andelen egenproducerad energi utgjorde 8,6 procent 2025, vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med basåret 2019.

Kommentarer till resultatet

Driftstörningar i värmepumpsanläggningar och behovet att övergå till fjärrvärme har vid flera tillfällen minskat mängden energi som kunnat produceras från Region Värmlands geolager. Fokus på energibesparing under elkrisen 2023 och högprisperioder har ytterligare begränsat möjligheterna att producera egen energi, eftersom värmepumpar tillfälligt stängdes av och fjärrvärme prioriterades för att minska kostnader och avlasta elnätet. Samtidigt har samarbete med Karlstads Energi lett till ökad elproduktion från biobränsle (flis) i länet, vilket gynnat omställningen regionalt men inte påverkat Region Värmlands egna siffror för egenproducerad energi.

Regionfastigheter har avstått från att investera i solceller på grund av en osäker elmarknad med periodvis negativa elpriser, vilket riskerar att skapa kostnader vid överproduktion. I stället har åtgärder prioriterats för att minska effektuttaget. Utredningar om solenergi har genomförts och solcellsinstallationer övervägts vid takbyten med bra sollägen och där produktionen kan motsvara byggnadens eget behov på sommaren. En solelsanläggning till Filipstads vårdcentral projekterades 2025 med byggnation nästkommande år.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Installera solenergi enligt utredningen kring solenergi (kontinuerligt).

• Det har projekterats en ny solelsanläggning till Filipstads vårdcentral som kommer att byggas under 2026.

4.3.4 Klimatpåverkan från byggnation ska minska genom hållbara materialval och byggprocesser. Trä ska vara förstahandsval vid nyproduktion när så är möjligt

Resultat

Målet uppnås delvis. Inom projektet Nya CSK har flera insatser genomförts för minskad klimatpåverkan från byggnation genom hållbara materialval och byggprocesser. Utifrån definierade aspekter uppnås däremot inte målet. Trä har använts vid byggprojekt när det varit möjligt (aspekt 1). Insatser har genomförts för att minska klimatpåverkan från byggnation, men det finns få mätresultat att utgå från för bedömning av måluppfyllelsen (aspekt 2), därav anses målet uppnås delvis

Kommentarer till resultatet

Region Värmlands träbyggnadsstrategi har varit utgångspunkt vid nybyggnationer. Trä har övervägts som material och därefter har beslut tagits om det är relevant att göra en stomutredning. Under planperioden uppfördes tre byggnader i trä (fasad och/eller stomme): Hus 15 (kirurgen) på Centralsjukhuset Karlstad byggt av värmländska trämoduler, Mottagningshuset inom Nya CSK-projektet med trästomme och ett nytt elevboende med trästomme på Molkoms folkhögskola. Elevboendet blev vår första byggnad att klimatdeklareras (lagkrav för nya byggnader från 2022). Deklarationerna kan ligga till grund för uppföljning av minskad klimatpåverkan vid framtida liknande nybyggnationer.

Det har under perioden tydliggjorts vikten av att formulera klimatkrav för den specifika nybyggnationen och att jämföra beräknad klimatpåverkan med byggnader med liknande förutsättningar. Däremot har det beräknats att stomvalet i trä för Mottagningshuset ger ett lägre klimatvärde jämfört med konventionella stommaterial med mer betong och stål. Husets fasad i återbrukat tegel bidrar ytterligare till att sänka klimatpåverkan.

Återbruk genomförs kontinuerligt i delprojekten i Nya CSK. För varje komponent som kan återanvändas görs en bedömning av kostnadseffektiviteten. Exempel på material som återbrukas är fönster, köksinredning, klädskåp, ledstänger och kantsten. Återmontage och återbruk sker i ombyggnationer och utemiljön. Vissa produkter tas om hand av Regionfastigheters drift, medan andra levereras till Sola Byggåterbruk

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Integrera återanvänt material i byggprojekt (kontinuerligt).

• Återbrukat tegel har köpts in till och monterats på Mottagningshusets fasad.
• Skanska har återbrukat byggprodukter inom ramen för ombyggnationerna i Nya CSK.

Formulera klimatkrav för att nå halverad klimatpåverkan inom nybyggnation till 2030 jämfört med 2015 (2024–2025).

• Målet har stärkt kunskapen, men det är i praktiken inte möjligt att fastställa ett generellt klimatkrav som ska gälla för all nybyggnation. Krav behöver utformas per byggnad eftersom förutsättningarna varierar avsevärt. Arbetet bör därför fokusera på relevanta referensvärden för specifika byggnader. Det bör även beaktas att skärpta säkerhetskrav kan innebära ökad klimatpåverkan.

Identifiera åtgärder för att minska klimatpåverkan från ombyggnationer (2024–2025).

• Klimatpåverkan har beräknats för ett antal ombyggnationer. Analys av beräkningsresultat pågår.

Skapa samverkan med regionala aktörer för att öka återbruk i stället för material- eller energiåtervinning (2024–2025).

• Skanska har levererat byggprodukter till Sola Byggåterbruk som annars hade behövt hanteras som avfall. Kostnaden är i princip densamma, men återbruket ger tydlig miljönytta – under förutsättning att materialet faktiskt återanvänds.

4.3.5 Nybyggnationer och större ombyggnationer ska, så långt det är möjligt, minst uppfylla kraven motsvarande Miljöbyggnad (silver)

Resultat

Målet uppnås delvis. De byggnader där projektering påbörjades under planperioden har alla på något sätt utretts ur ett miljöbyggnadsperspektiv. Dock ändrades och utökades kravbilden i Miljöbyggnad under planperioden. Ett aktivt val gjordes att inte möta upp de förändrade kraven i Mottagningshuset. Däremot projekteras Akuthuset för att uppfylla den utökade kravbilden. Målet anses därmed delvis uppnått.

Kommentarer till resultatet

Miljöbyggnad är ett svenskt system för miljöcertifiering inom byggnation. Kriterier finns inom exempelvis energianvändning, utfasning av farliga ämnen, ekosystemtjänster och klimatpåverkan. Regionfastigheters standarder för systematiskt miljöarbete, mark och systematiskt energiarbete används vid byggprojekt och innehåller krav som i stor utsträckning motsvarar Miljöbyggnads parametrar.

Under planperioden har ”krav motsvarande Miljöbyggnad (silver)” förändrats och utökats med krav inom områden som tidigare inte ingått i miljöcertifieringssystemet. Under planperioden har även Regionfastigheters standarder förändrats för att hänga med i den utveckling som sker inom byggbranschen. Det innebär bland annat att krav numera ställs på begränsad klimatpåverkan och högre grad av ekosystemtjänster. Kravnivåerna i Regionfastigheters standarder kan bedömas uppfylla Miljöbyggnad silver eller guld. I den mån inga avsteg har behövts göras från Regionfastigheters standarder kan därför målet anses vara uppfyllt. Regionfastigheters standarder är inte retroaktiva utan används från projekteringsstart. Det betyder att om ett projekt färdigställs under planperioden men är projekterat innan planperioden kommer detta krav inte ha varit en förutsättning vid projekteringen. Under planperioden har nybyggnation skett genom att hus 15 och elevboende i Molkom uppförts. Dessa projekt påbörjades innan denna planperiod. Målet uppfylls inte för dessa.

Om ett projekt är påbörjat under planperioden men Miljöbyggnadskrav förändras under planperioden kommer de förändrade kraven inte att uppfyllas. Under planperioden har projektering påbörjats för Mottagningshuset. Då kriterier för ekosystemtjänster tillkom i Miljöbyggnad, tidigt under projekteringen då handlingsutrymme fortfarande fanns, men dessa ändå inte anammades, uppfylls inte kravet fullt ut för Mottagningshuset. Under planperioden har projektering påbörjats för Akuthuset. Akuthuset planeras uppfylla målet i sin helhet i enlighet med den Miljöbyggnadskravbild som gäller år 2025. Helhetsbedömningen för planperioden är därför att målet uppfylls delvis.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utred förutsättningar för att ställa krav på eller i enlighet med Miljöbyggnad guld (kontinuerligt).

• Förutsättningarna utreds vid varje nybyggnation. Utredningen för Akuthuset inom Nya CSK-projektet är klar och visade att krav kan ställas på byggnaden i enlighet med Miljöbyggnad guld på flera parametrar.

4.3.6 Inne- och utemiljöer i egenägda fastigheter ska bidra positivt till miljö och hälsa

Resultat

Målet uppnås delvis. Framsteg inom målet har gjorts under perioden, men endast den första av de tre aspekterna för måluppfyllelse uppnås. Byggmaterial med högsta möjliga betyg har använts vid ny- och ombyggnation samt renovering (aspekt 1). Ingen insats har gjorts under perioden för att öka antalet platser som bidrar med ekosystemtjänster (aspekt 2). Därav har heller ingen uppföljning gjorts av tillskott och bortfall av platser som bidrar med ekosystemtjänster. Andra arbeten har emellertid pågått för att skapa bättre förutsättningar för vår utemiljö och den biologiska mångfalden. Ingen uppföljning har gjorts för att säkerställa att hållbarhet och god kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden vid gestaltning (aspekt 3).

Kommentarer till resultatet

Region Värmland arbetar kontinuerligt med att ha högsta möjliga betyg på byggmaterial som används i byggprojekt enligt byggvarudatabasen SundaHus. Hållbarhetsprogrammet för Nya CSK-projektet tar fasta på hälsofrämjande och läkande miljöer för alla.

Det fanns en intention när miljöplanen togs fram att under perioden öka antalet platser som bidrar med ekosystemtjänster inom Region Värmlands utemiljöer. Det saknas dock både kunskap och en förvaltning inom organisationen för att arbeta med frågan, vilket gjort att den inte prioriterats. Flera åtgärder har genomförts under perioden för att stärka måluppfyllelsen på längre sikt.

En första version av Standard för mark är antagen, vilken tydliggör krav på bland annat biologisk mångfald, ekosystemtjänster, dagvattenhantering, gestaltning och val av växtlighet. Syftet är att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för människor, välfungerande ekosystem, välskötta byggnader och minska skador på byggnader och tekniska system på grund av klimatförändringar.

Ett arbete med att integrera grönytefaktor som verktyg för att kvantifiera kvalitativa värden i utemiljön påbörjades 2024 inom projektet Nya CSK. Preliminära beräkningar visar att formulerade krav på Akuthuset uppnås. För Arvika sjukhusområde har en grönstrukturplan tagits fram i syfte att stärka ekosystemtjänsterna på området. Ett konkret förslag finns men saknar finansiering. Under 2025 har en arbetsgrupp startat ett arbete med att försöka integrera flera perspektiv i utvecklingen av grönytorna vid sjukhuset.

Region Värmlands arbete med konstnärlig gestaltning baseras alltid på hållbarhet och kvalitet. Det har däremot inte gjorts någon uppföljning i form av aktivitetsredovisning med överväganden. I början av perioden fanns det en idé om att genomföra insatser inom gestaltning med särskild koppling till miljö och hälsa. Av prioriteringsskäl har idén inte blivit verklighet.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Säkerställ att byggvaror i inomhusmiljö har högsta betyg vid ny- och ombyggnation samt renovering (kontinuerligt).

• Åtgärden är en kontinuerlig arbetsprocess i projekten.

Utveckla inom- och utomhusmiljöer med väl utförd gestaltning (kontinuerligt).

• Region Värmlands konstenhet arbetar kontinuerligt med gestaltning för att bidra till en god, berikad och hälsofrämjande miljö för personal, patienter och besökare.
• Utvecklingen av grönytorna vid Arvika sjukhusområde har fortsatt. En arbetsgrupp med ett brett horisontellt perspektiv har skapats, där Innovationsenheten tillsammans med Regioninköp leder arbetet. Syftet är att försöka integrera flera perspektiv som exempelvis ekosystemtjänster, hälsa samt barn- och unga inför kommande upphandling för yttre skötsel.

Arbeta mer med ekosystemtjänster (kontinuerligt).

• En grönytefaktor har beräknats för Nya CSK/Akuthuset och preliminärt uppnås grönytefaktorn som är kravställd. Inga gröna tak planeras på Akuthuset, enbart på cykelparkeringstak.

Ta fram och utveckla kravställning vad gäller utemiljön (2024–2025).

• En första version av STD_1000_Standard för mark antogs 2024 i Regionfastigheters ledningsgrupp. Standarden innehåller krav på utemiljön rörande biologisk mångfald och ekosystemtjänster, dagvattenhantering, gestaltning, val av växtlighet, markbeläggning, byggarbete i utemiljön och cykelparkering. Syftet är att skapa miljöer som bidrar till hälsa och välbefinnande för människor, välfungerande ekosystem, välskötta byggnader och minska skador på byggnader och tekniska system på grund av klimatförändringar.

4.4 Måltidsförsörjning

Långsiktig målsättning: Vår måltidsförsörjning främjar en biologisk mångfald, ett hållbart klimatavtryck, en god hälsa hos såväl människor som djur och en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel inom regionen.

Utvecklingen inom området har under perioden varit blandad, med både positiva och negativa resultat. Målen om minskat matsvinn och om att säkerställa livsmedel som uppfyller svensk lagstiftning har uppnåtts. Samtidigt har höga livsmedelspriser, ansträngda ekonomiska förutsättningar och ett begränsat utbud av vissa varor försvårat möjligheterna att prioritera ekologiska och närproducerade livsmedel. Inför livsmedelsupphandlingen 2024 gjordes en politisk prioritering som tydliggjorde inriktningen framåt. Hälsoperspektivet ska ges högst fokus, därefter svenska livsmedel. Närproducerade och ekologiska livsmedel ska prioriteras när det är ekonomiskt försvarbart. Denna inriktning har gjort att åtgärder de senaste åren i större utsträckning riktats mot målen om minskat matsvinn och minskad klimatpåverkan från måltiderna. Trots genomförda insatser för att minska klimatavtrycket och samtidigt främja hälsosammare matval syns ingen tydlig förbättring i den samlade statistiken under perioden.

4.4.1 Mängden matsvinn ska minska med 50 procent i jämförelse med 2019

Resultat

Målet uppnås delvis. Mängden matsvinn från produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad var något högre 2025 jämfört med 2024 vid ett genomsnitt av vårens och höstens mätningar. Men under höstens mätning var svinnet lägst hittills under perioden (94 g/portion) vilket motsvarar en minskning med 55 procent jämfört med 2019. Därav anses målet delvis uppnått.

Kommentarer till resultatet

Produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad mäter sedan flera år tillbaka matsvinnet för bricklevererade måltider till patienter. Matsvinnet delas upp i produktionssvinn respektive beställningssvinn. Mat som slängs på vårdavdelningar räknas inte in. Den positiva utvecklingen under perioden beror på att produktionssvinnet minskat successivt sedan 2022 då en ny menystruktur och förpackningsmetod infördes för brickdukade måltider på sjukhusen i Karlstad och Arvika. De senaste två åren har produktionssvinnet varit obefintligt. De nya menyerna innehåller fler valbara maträtter till både lunch och middag. Maträtterna tillagas efter prognos, kyls ned direkt efter tillagning och förpackas så att hållbarheten förlängs.

Beställningssvinnet från vårdavdelningar är cirka 30 procent och består till största del av orörda brickdukade måltider. Flera insatser har genomförts för att minska beställningssvinnet från vårdavdelningarna, bland annat verksamhetsbesök och samtal för att se över rutiner och förutsättningar kring måltider och beställningar. Vårdavdelning 3 och 4 på Centralsjukhuset gjorde ett försök 2025 med att beställa färre middagar per avdelning och i stället komplettera med frysta måltider vid behov. Försöket slog väl ut, matsvinnet halverades aktuella dagar.

Sedan 2022 pågår också arbete med flexibla måltidslösningar för inneliggande patienter (Fleximat) som syftar till att förbättra näringsintaget samt minska matsvinn och kostnader. Genom att avdelningarna lagerför matlådor nära patienterna kan måltider erbjudas mer flexibelt och svinnet från beställningar minska. Beställningssvinnet från Fleximat utgör cirka sju procent. Arbetssättet är hittills infört på tre avdelningar med positiva resultat och planeras att införas i samband med ny- och ombyggnationer framöver.

Även Region Värmlands övriga kök och restauranger har under perioden arbetat aktivt med att minska sitt matsvinn, framför allt genom resthantering. Matsvinnsmätningar genomförs två gånger per år sedan 2022.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför matsvinnsmätning vår och höst på alla produktionsenheter (årligen).

• Mätningar är gjorda enligt plan på alla produktionsenheter: restaurangerna Solsidan, Treklövern, Guldkornet (Patienthotellet), produktionsköket på Centralsjukhuset Karlstad och köken på de fem folkhögskolorna. Det finns stora skillnader mellan enheterna och mättillfällena. Tätare mätningar behövs för mer tillförlitliga resultat och kontinuerlig utvärdering av insatser.

Utred och genomför insatser för att minska matsvinn (kontinuerligt).

• Insatser för att minska matsvinnet pågår kontinuerligt i kök och restauranger. Samtliga kök och restauranger arbetar med resthantering genom att packa matlådor och kyla ner mat för återanvändning vid ett senare tillfälle. Solsidan och Träffpunkten sänker också priset på lunchen sista kvarten.
• Solsidan tog bort möjligheten att göra egen salladsbowl för att minska svinnet. De gör i stället färdiga sallader, vilket har tagits emot bra. Överblivna sallader skickas till café Träffpunkten. Om de inte säljs där är planen att de och annan överbliven mat från cafét ska gå vidare till deras smartkyl som även finns tillgänglig under natten.
• Från januari 2026 slutar Treklövern erbjuda färdiga mackor och kaffe på förmiddagen till fikagäster. Självservice gäller i stället, vilket kommer minska svinn av mackor och kaffe. Småtetra med mjölk tas också bort.
• Molkom arbetar mycket med korta datum från leverantör, vilket räddar både mat och sparar pengar. De har en flexibel matsedel för att det ska vara möjligt.

Testa lösningar för att minska matsvinn på vårdavdelningar (kontinuerligt).

• Ortopedavdelningarna 3 och 4 på Centralsjukhuset Karlstad gjorde ett försök i mars med att beställa två färre middagar per avdelning två dagar i veckan och i stället komplettera med frysta måltider vid behov. Försöket slog väl ut, matsvinnet halverades aktuella dagar. Medarbetarna själva kom fram till hur de ville göra och försöket visade hur en enkel insats kan göra stor skillnad. Avdelningarna fortsatte med arbetssättet under året och ska utvärdera igen efter ett år.
• Regelbundna mätningar av antal orörda dukade brickor från vårdavdelningarna på sjukhusen i Arvika och Karlstad har fortsatt. Utifrån mätningarna beräknas svinnet från frukost, lunch och middag motsvara en råvarukostnad på 1,3 miljoner kronor per år. Stora skillnader i antal orörda brickor finns mellan avdelningarna, från 1 till 90 brickor per vecka (5 dagar). Förutom att synliggöra svinnet för vårdavdelningarna har underlaget lyfts internt inom Regionservice för att motivera en kontinuerlig implementering av Fleximat, som skulle kunna minska matsvinnet avsevärt. Fleximat är endast infört i hus 15 på Centralsjukhuset Karlstad.

4.4.2 Livsmedelsinköp ska så långt möjligt uppfylla krav motsvarande svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg. Samma krav ska tillämpas av upphandlade leverantörer där produktion eller servering av måltider ingår

Resultat

Målet uppnås. Inköpsandelen svensk kött- och kycklingråvara anses ligga så nära 100 procent som möjligt och för inköpsandelen svenska livsmedel ses en positiv trend från 2022. För att ytterligare gynna svensk livsmedelsproduktion ställs krav på våra avtalade leverantörer av måltider till Torsby sjukhus och Säffle närvårdsavdelningar samt konferensanläggningar.

Kommentarer till resultatet

Region Värmland arbetar aktivt för att öka inköpsandelen svenska livsmedel, särskilt när det gäller kött och kyckling. Resultaten under perioden är överlag positiva, men det har varit utmanande att ytterligare öka andelen svensk råvara från en redan hög nivå. Pandemins påverkan på leveranser, förändringar i grossistutbudet, ekonomiska förutsättningar samt övergången till ett nytt inköpssystem har bidragit till variationer i statistiken och periodvis lägre inköpsandel. Nya livsmedelsavtal med fler svenska livsmedel, bland annat spannmåls- och baljväxtprodukter, har bidragit till en positiv utveckling för inköpsandelen det senaste året. Brist och ökat pris på svenskt nötkött och kyckling har dock försvårat att öka andelen av just dessa råvaror ytterligare.

Region Värmland deltar också i nationella nätverk för att påverka livsmedelsindustrin och förbättra statistiken kring råvarors ursprung. Krav på att livsmedel ska motsvara svensk lagstiftning i produktion och djuromsorg ställs dessutom på leverantörer av måltider till Torsby sjukhus och närvårdsavdelningarna på Säffle vårdcentral. Även i avtalen med konferensanläggningar finns krav för att stärka svensk livsmedelsproduktion.

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Samverka i nätverk för att påverka livsmedelsindustrin och grossister (kontinuerligt).

• Region Värmland deltar bland annat i det nationella nätverket Kost och näring samt Bestservice, ett nätverk för serviceorganisationerna i samtliga regioner.

Förändra menyer och receptur till att innehålla en större andel livsmedel som uppfyller svensk lagstiftning inom livsmedelsproduktion och djuromsorg, när det är ekonomiskt försvarbart (2024–2025).

• Åtgärden sker kontinuerligt och har underlättats av nya livsmedelsavtal med fler svenska livsmedel. Brist och ökat pris på svenskt nötkött och kyckling har dock försvårat att öka andelen av dessa råvaror.

4.4.3 Inköpsandelen närproducerade livsmedel ska öka under perioden med en strävan om att uppnå minst 30 procent

Resultat

Målet uppnås inte. Inköpsandelen närproducerade livsmedel minskade de första åren, från 25 procent 2021 till 22,1 procent 2024. Under 2025 ökade andelen till 26,4 procent till följd av kraftigt ökade inköpskostnader för kaffe, men resultatet ligger ändå en bra bit från målet på minst 30 procent.

Kommentarer till resultatet

Höga livsmedelspriser, besparingskrav, brist på nötkött och begränsad tillgång på storhushållsanpassade produkter har under perioden gjort det svårt att öka inköpen av närproducerade livsmedel. De senaste årens fokus på Ekonomi i balans gjorde att närproducerat endast efterfrågades i upphandlingen 2024 när det var ekonomiskt försvarbart, vilket ytterligare begränsar möjligheten att öka inköpsandelen. Det nya avtalet inkluderar baljväxtbaserade produkter, varav flera är odlade i Värmland.

Närproducerade livsmedel är enligt Region Värmlands definition produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet. Kaffe ingår därmed, vilket påverkar utfallet avsevärt. Kaffe från Löfbergs stod 2025 för cirka 60 procent av kostnaderna för närproducerade livsmedel, jämfört med 50 procent 2024. Den ökade kostnaden för kaffe bidrog till att andelen närproducerat totalt steg till 26,4 procent 2025. Patienthotellet är den enda verksamhet som når över målnivån, med 36 procent närproducerat 2025. Av deras totala inköp är 33 procent produkter från Skafferi Värmland, som samlar och distribuerar från ett 40-tal värmländska producenter.

Region Värmland har under perioden arbetat på flera sätt för att stärka samverkan med lokala och regionala livsmedelsaktörer, bland annat genom deltagande i Karlstads kommuns projekt Nära Mat, som syftar till att utveckla lokal livsmedelsproduktion och skapa dialog mellan offentliga kök och producenter. Samverkan inom projektet har senare år skett mer sporadiskt samtidigt som Region Värmland bildat en egen grupp ”Nära mat i fokus för Region Värmland", bestående av kockar och koststrateg, som planerar för besök hos bönder och leverantörer samt aktiviteter för att leva upp till kraven i livsmedelsavtalen för närproducerat med Arla och Skafferi Värmland. Regionen deltar även i två regionala nätverk inom livsmedelskedjan, organiserade av Nifa respektive Länsstyrelsen Värmland, för att stärka den långsiktiga utvecklingen av värmländska livsmedel. Under perioden har dessutom flera restauranger deltagit i Smaka på Värmland för offentlig sektor.

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Öka samverkan med regionala och lokala aktörer (kontinuerligt)

• Region Värmland medverkar i två olika regionala nätverk för livsmedelskedjan, det ena organiserat av Nifa (branschföreningen för värmländska företag) och det andra av Länsstyrelsen Värmland.
• Flera träffar genomfördes med gruppen ”Nära mat i fokus för Region Värmland”, bland annat två studiebesök tillsammans med förtroendevalda till Arlas och Wermlands mejerier.

Bibehåll inköpsnivån av närproducerade livsmedel, när det är ekonomiskt försvarbart (2024–2025)

• Vid inköp under året prioriterades närproducerade livsmedel när det var ekonomiskt försvarbart.

4.4.4 Inköpsandelen ekologiska livsmedel ska vara minst 50 procent

Resultat

Målet uppnås inte. Inköpsandelen ekologiska livsmedel halverades nästan under perioden. Från att ha uppnått det högsta uppmätta resultatet på 38 procent 2021 minskades andelen till 20 procent 2025.

Kommentarer till resultatet

Besparingskrav, ökade priser och ett försämrat utbud av ekologiska produkter under perioden har inneburit försämrade möjligheter att köpa ekologiska livsmedel. Vid livsmedelsupphandlingen 2024 togs ett politiskt beslut om att ekologiska produkter, likt närproducerade, ska efterfrågas endast när det är ekonomiskt försvarbart. Resultatet blev färre avtalade ekologiska produkter och ett ytterligare minskat inköp av ekologiska livsmedel 2024 inom flertalet restauranger och kök. Ekologiska mjölkprodukter är fortfarande förhållandevis prisvärda och köps in i stor mängd. Även kaffe köps in ekologiskt till stor del. KRAV-certifieringen av Solsidan och Treklövern fick sägas upp 2024 då restaurangerna inte längre lever upp till kraven.

Genomförda åtgärder enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Bibehåll inköpsnivån av prioriterade ekologiska livsmedel, när det är ekonomiskt försvarbart (2024–2025).

• Vid inköp under året prioriterades ekologiska livsmedel när det var ekonomiskt försvarbart. I gällande livsmedelsavtal finns avtalade ekologiska produkter nästan enbart på mjölk och kaffe.

4.4.5 Klimatpåverkan från producerade måltider i regionens tillagningskök ska minska årligen under perioden

Resultat

Målet uppnås inte. Klimatpåverkan från Region Värmlands inköpta livsmedel har gått upp och ner under perioden med en ökning 2025 jämfört med föregående två år. Resultatet för 2025 på 2,1 kg koldioxidekvivalenter per kg inköpta livsmedel är i princip samma som för 2021.

Kommentarer till resultatet

Trots omfattande insatser för att minska klimatpåverkan från måltidsverksamheten syns ingen tydlig förändring i den samlade statistiken under perioden. Klimatavtrycket varierar emellertid mellan produktionsenheterna, vilket indikerar potential för förbättring genom erfarenhetsutbyte och gemensam utveckling.

Arbetet har huvudsakligen fokuserat på att öka andelen vegetariska rätter, minska användningen av livsmedel med hög klimatpåverkan samt stärka uppföljningen genom förbättrad inköpsstatistik. Folkhögskolorna har utökat sitt vegetariska och veganska utbud, infört helvegetariska dagar och prioriterat säsongsanpassade råvaror. Patienthotellets restaurang Guldkornet och Restaurang Solsidan har minskat antalet animaliska rätter och lyft fram de vegetariska alternativen mer tydligt.

Patientmåltider har särskilda förutsättningar, eftersom patienter och äldre både har ett ökat proteinbehov och behöver maträtter som känns igen för att äta tillräckligt och må bra. För att minska klimatavtrycket utan att kompromissa med näring eller igenkänning har vissa rätter därför utvecklats med delvis eller helt vegetabiliska proteiner som ersättning för animaliskt kött.

För att förbättra styrningen av klimatpåverkan upphandlades inköpssystemet Hantera 2022. Systemet möjliggör beräkningar av livsmedelsinköpens klimatavtryck och ger enheterna kvartalsvisa nyckeltal som stöd i uppföljningen. Genom Hantera kan verksamheterna även identifiera produkter med hög klimatpåverkan och arbeta fram ersättningsalternativ. Som en del av detta genomfördes en vegetarisk matlagningsdag 2022 där kockar testade baljväxtbaserade produkter, såsom ärt- och bondböna.

Under 2024 prioriterades att få med ändamålsenliga ersättningsprodukter i kommande livsmedelsavtal för att möjliggöra fortsatt omställning mot måltider med lägre klimatpåverkan. Samma år genomfördes också en utbildning i vegansk och vegetarisk matlagning för köken inom Region Värmland, för att stärka medarbetarnas kompetens att erbjuda fler klimatsmarta alternativ som samtidigt främjar hälsa.

Genomförande av åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Ersätt livsmedel med hög klimatpåverkan (kontinuerligt).

• Enheterna uppmuntrades fortsatt att använda inköpssystemet Hantera för uppföljning av klimatpåverkan från sina livsmedelsinköp.
• En gråärtsbulle av värmländskt odlad gråärta, framtagen av Karlstads kommun, testades i restaurangerna under våren. Den blev dock inte så populär och används inte mer.

Genomför insatser som bidrar till matval med lågt klimatavtryck och som även är positiva för hälsan (kontinuerligt).

• Restaurang Solsidan har i sin vegetariska hörna testat olika produkter till exempel biffar (svenska) för att erbjuda även vegetarianer husmanskost. Resultat har varit positivt.
• Genom bland annat planering av matsedeln jobbar Molkoms folkhögskola med att få fler att välja det vegetariska.

4.4.6 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförande av åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomför insatser för ökad insikt om att målsamverkan inom området är möjlig (Kontinuerligt).

• Folkhälsoenhetens uppdrag att i samverkan med Nifa och Länsstyrelsen Värmland utveckla Smaka på Värmland med ett kunskapsspår lades på is i väntan på att arbetet med en värmländsk och intern livsmedelsstrategi kommit längre. Tanken med kunskapsspåret är att olika perspektiv av en hållbar livsmedelskedja lyfts.
• En uppdragsbeskrivning för det interna arbetet och samverkan mellan olika verksamheter i livsmedelsfrågan togs fram med syftet att lyfta värdet av livsmedel från olika perspektiv och att prata med en enad röst internt. Uppdraget väntar in utvecklingen av en värmländsk livsmedelsstrategi, där Region Värmland har huvudansvaret och samverkar med Länsstyrelsen Värmland. Tanken är att det interna arbetet ska spegla den externa livsmedelsstrategin.

Genomför insats för att minska användningen eller utbudet av utrymmesmat (skräpmat) (2024–2025).

• Enheterna inom Regionservice försöker hitta alternativ och testa olika lösningar. Restaurangerna Solsidan och Klarälven samt Café Träffpunkten har alla frukt vid kassan och erbjuder gott om hälsosamma alternativ. Träffpunkten har förändrat sitt sortiment genom att sluta sälja energidrycker och har försökt erbjuda mer hälsosamma tillbehör till korv. Den nya smartkylen ska ytterligare öka tillgången till hälsosam mat. Solsidan har även tagit bort kakan som tidigare ingick i lunchpriset. Patientmaten innehåller inte mycket utrymmesmat. Folkhögskolorna och Patienthotellet har inte rapporterat några specifika insatser.

Genomför insats för att öka avtalstroheten till regionens livsmedelavtal (2025).

• Åtgärden anses överflödig. Upplevelsen är att både följsamheten till avtal och uppdragen om tilläggsanbud har ökat.

4.5 Finansförvaltning

Långsiktig målsättning: Vår finansförvaltning bidrar till ett minskat fossilberoende och främjar en biologisk mångfald.

Utvecklingen för aktieinnehavets koldioxidintensitet och klimatbelastning har varit positiv under perioden. Koldioxidintensiteten har minskat år för år men steg något 2025, och klimatbelastningen har legat under nivån för jämförbara index. Däremot har inga nya miljöaspekter kopplade till biologisk mångfald kunnat införas i placeringspolicyn. Inledande diskussioner om att stärka hänsynen till biologisk mångfald visade att området är svårt att integrera, då det är komplext att utforma och följa upp tydliga och mätbara krav.

4.5.1 Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet ska minska årligen och klimatbelastningen i innehavet ska vara lägre än för jämförbara index

Resultat

Målet uppnås. Koldioxidintensiteten för aktieinnehavet har minskat årligen fram till 2024, men ökade något 2025. Trots uppgången är nivån fortsatt relativt låg. Klimatbelastningen har under hela perioden varit lägre än för jämförbara index. Målet anses därför uppnås.

Kommentarer till resultatet

Trenden för aktieinnehavets koldioxidintensitet var positiv fram till 2024. Under planperiodens sista år ökade koldioxidintensiteten något, men nivån är fortsatt relativt låg. Utvecklingen beror framför allt på att de fonder som Region Värmland investerar i har minskat sina koldioxidutsläpp. Detta är delvis ett resultat av det förbättringsarbete som Region Värmland och fondförvaltaren Agenta gör för att minska klimatpåverkan från kapitalplaceringarna.

En annan förklaring är att Region Värmland sedan 2021 har ökat andelen svenska och globala aktier i sin portfölj, samtidigt som andelen aktier i tillväxtmarknader minskat. Svenska aktier har generellt lägre utsläpp än både globala aktier och aktier i tillväxtmarknader, vilket förbättrar koldioxidintensiteten. Även valutakursförändringar mellan SEK och USD påverkar jämförelsen mellan åren. Sedan 2024 har Region Värmland helt slutat investera i tillväxtmarknader och har endast svenska och globala aktier i portföljen.

Med ”jämförbara index” avses att regionens klimatavtryck jämförs med både en bred marknad som följer placeringspolicyn och en specifik grupp liknande fonder. Under hela perioden har Region Värmland haft en lägre koldioxidintensitet än dessa index, vilket betyder att regionens aktieinnehav haft en mindre klimatpåverkan än marknaden i stort.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Diskutera klimatpåverkan från finansförvaltning i nationella nätverk (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Utöka dialog med förvaltare om klimatpåverkan (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

4.5.2 Placeringspolicyn ska revideras för att om möjligt inkludera fler miljöaspekter

Resultat

Målet uppnås delvis. Placeringspolicyn reviderades 2023 men inkluderade inga nya miljöaspekter. Diskussioner fördes i början av perioden om hur större hänsyn skulle kunna tas till biologisk mångfald, men det visade sig svårt eftersom det är komplext att formulera och följa upp tydliga krav inom området. Då försök gjordes att inkludera biologisk mångfald anses målet uppnås delvis.

Kommentarer till resultatet

Region Värmland hade redan innan miljöplanen antogs skrivningar i placeringspolicyn som syftade till att minska framför allt klimatpåverkan från finansiella placeringar. Exempelvis investerar regionen inte i företag vars huvudverksamhet är utvinning, raffinering, distribution eller försäljning av icke förnybara energikällor.

År 2021 lämnade Region Värmland ett remissvar på en statlig utredning, En god kommunal hushållning, som handlade om effektiv ekonomisk styrning i kommuner och regioner. Förslagen har beslutats av Riksdagen och gäller från 1 januari 2024. Det finns dock fortfarande inga särskilda krav på vad en placeringspolicy måste innehålla.

Under 2021–2022 fördes en intern dialog om hur fler miljöaspekter skulle kunna integreras i placeringspolicyn. Arbetet utgick från Region Värmlands egen hållbarhetsdefinition. Bland annat diskuterades hur större hänsyn skulle kunna tas till biologisk mångfald, men det visade sig komplext att formulera tydliga och uppföljningsbara krav på området. När Regionfullmäktige 2023 antog en ny finans- och placeringspolicy, ingick därför inga större förändringar kopplade till miljöfrågor. Diskussionerna kom i första hand att handla om skrivningar om vapen samt definitionen av hållbarhet.

De senaste två åren har inga nya miljö- eller klimatrelaterade formuleringar diskuterats, eftersom arbetsgruppen varit pausad. Däremot har Region Värmland kontinuerligt följt utvecklingen kring nya direktiv och regler, som EU:s taxonomiförordning, disclosureförordningen och det nya hållbarhetsdirektivet (CSRD). Efterforskningar har visat att CSRD inte gäller för offentliga verksamheter, såvida de inte har större bolag kopplade till sig.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Arbeta utifrån det nya förslaget ”God kommunal hushållning” och hur det påverkar finansförvaltning (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Diskutera möjligheterna att öka miljöperspektivet i placeringspolicyn (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Se över hållbarhetsperspektivet i placeringspolicyn (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

Öka kunskapen om lagar och förordningar som kan ha påverkan på regionens finansförvaltning (kontinuerligt).

• Inga nya aktiviteter rapporterade.

4.6 Läkemedel

Långsiktig målsättning: Vi arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och vår läkemedelsanvändning medför en minimal negativ påverkan på miljö och hälsa.

Utvecklingen inom området har varit positiv under perioden. Antibiotikaförskrivningen fortsätter att minska och närmar sig nivåerna som sågs under pandemin, samtidigt som klimatpåverkan från användningen av medicinska gaser fortsätter att sjunka. Under perioden har flera kunskapshöjande insatser genomförts för både förskrivare och annan vårdpersonal kring läkemedels miljöpåverkan och hur de själva kan bidra till att minska den. Parallellt har åtgärder gjorts för att optimera läkemedelsförskrivningen samt för att stärka både den interna och externa samverkan inom området.

4.6.1 Antibiotikaförskrivningen ska inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år

Resultat

Målet uppnås delvis. Under 2025 låg antibiotikaförskrivningen på 256 recept per 1 000 invånare och år, en drastisk minskning jämfört med tidigare år och väldigt nära målnivån. Därav anses målet uppnås delvis.

Kommentarer till resultatet

Målet om högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år uppnås inte fullt ut, men utvecklingen är mycket positiv det senaste året. Under 2025 låg förskrivningen på 256 recept, vilket innebär att nivån närmar sig de låga tal som observerades under pandemin och att arbetet i regionen ger tydliga resultat.

Efter den kraftiga nationella minskningen av antibiotikaförskrivning under 2020 och 2021 i samband med coronapandemin har Region Värmland fortsatt att arbeta strukturerat för en mer ändamålsenlig antibiotikaanvändning. Ett viktigt steg togs 2021 när Strama Värmland och Läkemedelskommittén i Värmland beslutade att tidsbegränsa giltighetstiden till första uttag på antibiotikarecept till två veckor, för att minska felanvändning och motverka resistensutveckling.

Strama Värmlands kontinuerliga uppföljning av vårdvalsenheternas förskrivning, bland annat genom den grafiska Antibiotikablomman, har fortsatt att vara en central del av styrningen. Under 2025 infördes dessutom målrelaterad ersättning i primärvården för att minska otillräckligt motiverad antibiotikaförskrivning, vilket redan har gett bättre utfall än förväntat.

Region Värmland arbetar även inom ramen för Antibiotikasmart Sverige och strävar mot att bli en antibiotikasmart region. Arbetet har påbörjats vid samtliga tre sjukhus i länet. Införandet av Infektionsverktyget i Cosmic i all somatisk slutenvård skapar dessutom bättre möjligheter till datadriven uppföljning, med nästa steg att använda statistiken mer systematiskt i verksamheternas förbättringsarbete.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Samverka med Strama Värmland om eventuella utbildningsinsatser (2025).

• Åtgärden prioriterades inte då det redan görs mycket inom området.

4.6.2 Klimatavtrycket från användningen av medicinska gaser ska vara högst 2,0 kg CO2-e/invånare

Resultat

Målet uppnås. Klimatpåverkan från användningen av medicinska gaser fortsatte minska under perioden och låg 2025 på 0,79 kg koldioxidekvivalenter per invånare, långt under maxvärdet 2,0 kg.

Kommentarer till resultatet

Den positiva utvecklingen av klimatavtrycket i slutet av perioden beror framför allt på ett minskat inköp av lustgas. Förlossningen på Centralsjukhuset Karlstad står för den övervägande delen av lustgasanvändningen. Verksamheten är kopplad till en destruktionsanläggning för lustgas, vilket minskar både klimatpåverkan och förbättrar arbetsmiljön. All insamlad lustgas omvandlas till kväve och syrgas, som inte påverkar klimatet. Minskad lustgasförbrukning de senaste åren har ytterligare minskat klimatavtrycket, tack vare metoder som FUR (föda utan rädsla), akupunktur, TENS och vattenfödslar. Dessutom har antalet födslar minskat. Samtidigt har fler verksamheter börjat använda lustgas till barn vid smärtsamma eller oroande procedurer.

Inom vården används även den kraftigt klimatpåverkande anestesigasen sevofluran. Fram till 2022 användes också desfluran som har ett ännu högre klimatavtryck. För att minska åtgången av gas används bland annat lågflödesanestesi med målstyrning av gas. Nya anestesiapparater installerades 2022 och gör det möjligt att ett betydligt lägre flöde av medicinska gaser kan ges till patienten, men med samma effekt som tidigare. Med så låga flöden (ned till 0,3 liter/minut) förbrukar patienterna stor del av de läkemedel som ges. Informations- och utbildningsinsatser genomförs löpande för att få fler att använda önskad målstyrning. Under 2025 inleddes även ett test av en mjukvara för anestesiapparater i tio operationssalar. Mjukvaran visualiserar kostnader och klimatpåverkan kopplat till flöden och gasblandningar. Resultaten visar variationer mellan salar som behöver följas upp.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Använd forskning för att finna nya potentiella metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser (kontinuerligt).

• Anestesisjukvården följer kontinuerligt forskning och utveckling av nya metoder för smärtlindring med lägre klimatpåverkan jämfört med medicinska gaser. De ser bland annat att ultraljudsledda blockader, där lokalbedövning används för att bedöva specifika delar av kroppen, ökar i takt med att forskning utvecklas. Metoden minskar behovet av tung narkos samt ger patientfördelar genom att undvika djup anestesi och intravenösa smärtstillande läkemedel. Det är dock ännu oklart om metoden ger ett lägre klimatavtryck än anestesigaser, då den innebär användning av engångsmaterial samt genererar transporter och avfall.

Genomför minst en insats för ökad insamling och effektivare användning av lustgas (2024–2025).

• Förlossningen började i juni med vattenfödslar, vilket kan bidra till minskad lustgasanvändning. En mätning av lustgasnivån i förlossningsrummen efterfrågades men kunde inte genomföras på grund av brist på mätinstrument. Genom att mäta lustgashalten kan behovet av åtgärder utredas.
• Ett test av en mjukvara för anestesiapparater påbörjades i tio av Region Värmlands operationssalar. Mjukvaran ger information om kostnader och klimatpåverkan relaterat till flöden och gasblandningar, där bland annat lustgas ingår. Genom direkt återkoppling på mängd förbrukad gas följs arbetet med målstyrning och extremlågflöde upp och eventuell förbättringspotential synliggörs.

4.6.3 Kunskapen ska öka hos förskrivare och annan vårdpersonal om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den

Resultat

Målet uppnås. Flera kunskapshöjande insatser har gjorts för förskrivare och annan vårdpersonal under perioden om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den.

Kommentarer till resultatet

Flera kunskapshöjande insatser har gjorts för förskrivare och annan vårdpersonal under perioden om läkemedels miljöpåverkan och hur de kan bidra till att minska den. Bland annat har två årligt återkommande fysiska utbildningar för ST-läkare genomförts där miljö- och hållbarhetsperspektivet är en del. Den ena har ett hälsoförebyggande fokus, där hållbarhetsperspektivet och helhetstänket kring medikaliseringens miljöpåverkan lyfts. I den andra ingår en utbildningsdel om läkemedels miljöpåverkan. I övrigt har kunskapshöjande information inom ämnet spridits via nyhetsbrevet LäkemedelsNytt och på miljösidorna under bland annat webbsidan Rekommenderade läkemedel. Förskrivare och annan vårdpersonal har också uppmuntrats att gå en digital utbildning om läkemedel och miljö.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Genomföra läkemedelsutbildning för ST-läkare där läkemedel och miljö är en del i utbildningen (kontinuerligt).

• Två årligt återkommande utbildningar för ST-läkare genomfördes där miljö- och hållbarhetsperspektivet är en del. Den ena har ett hälsoförebyggande fokus, där hållbarhetsperspektivet och helhetstänket kring medikaliseringens miljöpåverkan lyfts. I den andra ingår en utbildningsdel om läkemedels miljöpåverkan.

Anordna kunskaps- och engagemangshöjande insatser internt för minskad miljöpåverkan från läkemedel (2024–2025).

• Mindre insatser gjordes i form av uppdatering av miljösidor under Rekommenderade läkemedel och spridning av information via nyhetsbrevet LäkemedelsNytt.

4.6.4 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförda av åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Samverka med externa aktörer och i nätverk för en minskad miljöpåverkan från läkemedelsanvändning (kontinuerligt).

• Läkemedelscentrum genomför samverkansmöten med öppenvårdsapoteken två gånger per år där bland annat miljöperspektivet lyfts och möjliga gemensamma insatser diskuteras. Under våren låg fokus på hemberedskap och att undvika hamstring av läkemedel, vilket kan öka onödig kassation. Vid höstens möte lyftes frågan om samverkan för att minska försäljningen av receptfri diklofenak i gelform, där Värmland låg högst i Sverige 2023–2024. En insats planeras våren 2026.
• Arbetsgruppen deltog fortsatt i Regionernas nätverk för läkemedel och miljö för att dela och ta del av nyheter, material och inspiration. Under året lyftes bland annat landets första antibiotikasmarta vårdcentral och en ny astmaspray med lägre klimatpåverkan jämfört med motsvarande sprayer. Material om kassation och diklofenak delades också.

Samverka internt för att stödja processer inom hälso- och sjukvården samt tandvården som bidrar positivt till miljön (kontinuerligt).

• För att nå ut med miljöinformation om läkemedel sker en samverkan med kvalitetsgranskarna för egenkontroll av läkemedelshantering. Under 2025 gjordes en kvalitetsgranskning av slutenvården som fick svara på en enkät med frågor om bland annat läkemedelskassation. De uppmanades till exempel att föreslå åtgärder för att minska kassationen av läkemedel på sin enhet, med syftet att få i gång diskussioner under uppföljande möten. Många bra förslag finns i enkätsvaren och kan användas för spridning till andra enheter.

Miljöbedöma läkemedel i REK-listan (årligen)

• Läkemedelskommittén beslutade under hösten att blanketten för motivering av förändringar i Rekommenderade läkemedel, där bland annat miljöinformation ska tas i beaktande, inte längre behöver användas. Ett nytt angreppssätt behövs därför för att belysa miljöpåverkan vid val av vilka läkemedel som ska rekommenderas. Under året uppdaterades REK-listan med markeringen ”miljöpåverkan” för de läkemedel som har en bevisad betydande miljöpåverkan. Sedan tidigare innehåller listan miljöinformation, till exempel om att pulverinhalatorer förordas framför inhalationsspray med klimatpåverkande drivgas.

Genomföra insats för att förändra förväntan hos befolkningen om att få utskrivet läkemedel vid vårdbesök (2024–2025).

• Inom terapigrupp Receptfri egenvård låg fortsatt fokus på information och samverkan internt och externt för att sprida budskapet om att receptfri egenvård ska rekommenderas när det är lämpligt. Förskrivare uppmanas också att föreslå mindre, receptfria förpackningar för att undvika onödig kassation.

Ta fram standardbrev för utsättning/förändring av läkemedelsbehandling och göra dem tillgängliga i Cosmic (2025).

• Standardbrev för information till patienter vid utsättning eller förändring av läkemedelsbehandling blev klara i slutet på 2024. En generell mall och tre specifika standardbrev (för PPI, mjukgörande och paracetamol) finns framtagna. I början på 2025 lades texten i standardbreven in i patientinformationen i Cosmic och har därefter kommunicerats via olika kanaler och forum. En uppföljning av användning och resultat planeras cirka ett år efter införandet.

4.7 Bidrag, medel och stöd

Långsiktig målsättning: Vi bidrar till att värmländska aktörer uppnår en hög nivå av hållbarhet genom att ställa krav på mottagare av bidrag, medel och stöd att ständigt utveckla sitt arbete inom området.

Arbetet med att integrera hållbarhetsperspektivet i Region Värmlands ansökningsprocesser för bidrag, medel och stöd till organisationer och företag har utvecklats under planperioden, men i olika takt mellan verksamhetsområden. Flera viktiga steg har tagits bland annat genom kartläggning, nya riktlinjer, utvecklade stödfrågor och översyn av basfinansieringen, vilket stärker förutsättningarna för ett mer systematiskt hållbarhetsarbete framåt.

4.7.1 Miljökrav ska utvecklas och inarbetas i verktyg i syfte att säkerställa att beviljade bidrag, medel och stöd medverkar till en ökad ekologisk hållbarhet

Resultat

Målet uppnås delvis. Flera enheter har påbörjat utveckling av miljökriterier och metoder för uppföljning, men arbetet har genomförts i olika takt och ännu inte integrerats fullt ut i alla ansökningsprocesser. Kartläggningar, tester och kompetenshöjande insatser har gjorts, men för att nå målet krävs fortsatt utveckling, förankring och uppföljning av hållbarhetskrav.

Kommentarer till resultatet

Under planperioden har Region Värmland bedrivit flera parallella processer för att utveckla och integrera miljökrav i ansökningsprocesserna för bidrag, medel och stöd. Arbetet har lett till framsteg, men utvecklingen har skett stegvis och med betydande variation mellan olika verksamhetsområden.

En kartläggning 2022 visade att miljörelaterade krav och frågor redan förekommer i flera processer, framför allt genom att den sökande ska beskriva hur deras verksamhet eller projekt främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Samtidigt noterades begränsade möjligheter till systematisk uppföljning av dessa beskrivningar.

Verksamhetsbidragen och basfinansieringen av kluster är störst utifrån beloppsstorlek, och bedöms ha störst möjlighet att påverkas genom tydligare hållbarhetskriterier. Under 2024 fick regional utveckling ett politiskt uppdrag att se över samverkansavtalen och basfinansieringssystemet i samband med en bred översyn av innovationsstödsystemet. Ett nytt finansieringsförslag har tagits fram där verksamhetsbidrag kopplas till tydliga kriterier förenliga med kommunallagen.

Vid ansökan om företagsstöd och projektmedel ur de regionalpolitiska medlen är rubriker och frågor i systemet Nyps [fotnot 1] fasta, men kompletteringar kan begäras in av handläggaren. Inom regional utveckling har därför arbetet fokuserat på att utveckla relevanta frågor ur ett hållbarhetsperspektiv för ansökan om och uppföljning av projektmedel.

Kultur- och bildningsnämnden beslutade 2021 om en gemensam riktlinje där det anges att bidrag inom ansvarsområdet endast ges till organisationer som främjar hållbarhet inom alla tre dimensioner av Agenda 2030. Rutiner och digitala tjänster har sedan utvecklats löpande för att integrera dessa krav i prövningen och uppföljningen. Inom god och jämlik hälsa samt funktionsrätt efterfrågas tydligt organisationernas miljöarbete i ansökan. Återkommande webbinarier inför ansökningsperioder stärker aktörernas förståelse för kraven.

Ett särskilt hinder i utvecklingsarbetet har varit att mottagargrupperna och omfattningen av stöd varierar kraftigt, från små ideella arrangörer till större klusterorganisationer. Det har därför varit nödvändigt att anpassa arbetssätt och kriterier, och att säkerställa att mindre aktörer inte utesluts på grund av för avancerade krav. För projekt- och arrangemangsbidrag togs gemensamma frågor fram 2022. Innan de kunde testas fullt ut identifierades behov av mer stödmaterial och kompetenshöjning för bidragssökande, vilket innebar att implementeringen behövde pausas.

Kompetenshöjande insatser har också varit en central del av utvecklingsarbetet. Kulturavdelningen planerar långsiktiga satsningar på hållbara arrangemang, och ett första fortbildningstillfälle är planerat till 2026. Inom regional utveckling ges löpande stöd till projektägare, bland annat genom exempel på hållbarhetsfrågor.

[Fotnot 1] Nyps är utvecklat av Tillväxtverket och hanterar stöd inom det regionala utvecklingsområdet.

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla grundläggande miljökriterier i de ansökningsprocesser där det är relevant (kontinuerligt).

• Alla ansökningar inom projektmedel ska beskriva hur hållbarhetsaspekter beaktas i planering, genomförande och uppföljning av projektet. Projektbeskrivningen ska tydligt visa hur projekten bidrar till en hållbar och regional utveckling utifrån ekonomi, integration, jämställdhet och miljö.
• Arbete med att utveckla hållbarhetsperspektivet inom kultur- och bildningsnämndens bidrag pågår. För att få bidrag ska ansökan tydligt beskriva hur organisationen främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

Utveckla metoder att utvärdera hållbarhetsaspekter för verksamheter och projekt (kontinuerligt).

• Projekt som beviljas medel ska i sina lägesrapporter till Region Värmland tydliggöra hur de arbetat för att uppfylla de hållbarhetsmål som anges i beslutet.
• För bidrag inom kultur- och bildningsnämndens ansvarsområde säkerställs att hållbarhetskraven följs genom krav på redovisning samt möjlighet till uppföljning och revision. Om redovisning saknas eller medel används fel kan bidraget krävas tillbaka.

4.7.2 Övriga åtgärder som kan kopplas till den långsiktiga målsättningen

Genomförda åtgärder 2025 enligt Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Utveckla stöd i hållbarhetsarbetet för mottagare av bidrag, medel och stöd (kontinuerligt).

• Kulturavdelningen har påbörjat ett långsiktigt arbete för att stötta och utveckla arrangörer i Värmland, bland annat genom satsningar på mer kunskap om hållbara kulturarrangemang. Ett första fortbildningstillfälle är planerat till 2026.
• Regional utveckling stöttar de som söker projektmedel genom att ge exempel på olika frågeställningar kopplat till hållbarhet, för att underlätta de sökandes arbete med att integrera dessa perspektiv i projektet.
• Inför varje ansökningsperiod erbjuds organisationerna inom god och jämlik hälsa och funktionsrätt ett webbinarium med information om bidragsområdet, frågestund och en genomgång om folkhälsoområdet.

Uppföljningen av klimatmålen sker enligt uppdraget från motionen 'Ett Fossilfritt Region Värmland 2045’ och redovisas i ett årligt klimatbokslut. Där presenteras resultatet i förhållande till det långsiktiga målet för 2045 och delmålet för 2030 men också en jämförelse med basåret 2019. I det totala klimatavtrycket för Region Värmland ingår fyra områden:

• Inköp och resursförbrukning
• Resor och transporter
• Finansförvaltning
• Fastigheter – drift och byggnation

Åtgärder för att nå målen har ingått som en del i genomförandet av Region Värmlands Miljöplan 2021–2025 och arbetet kommer att fortsätta i den nya miljöplanen för perioden 2026–2029.

Klimatbokslut 2025

Klimatmål 2045

Det långsiktiga målet är att Region Värmland som organisation, ska minska sina klimatutsläpp med minst 85 procent till 2045 jämfört med basåret 2019. Klimatavtrycket varierar mellan åren 2019–2025 och ligger fortfarande på en nivå som är långt ifrån hållbar. Arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp behöver därför intensifieras, främst inom området inköp och resursförbrukning. Viktigt är att fortsätta kartlägga var vi kan påverka mest för att uppnå största möjliga effekt. Inom området vårdrelaterad utrustning och förbrukningsvaror, som har de högsta utsläppen, har en utredning gjorts för engångsmaterial. Arbetet måste fortsätta genom att prioritera och skapa resurser där det behövs.

Klimatavtrycket för området resor och transporter fortsätter minska och är lägst sedan 2019. Utsläppen från tjänsteresorna fortsätter nedåt. Utsläppen från flygresor ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år, men är omkring 50 procent lägre än 2019. Utvecklingen av klimatpåverkan inom området fastighetsdrift och byggnation är positiv och har minskat jämfört med förra året. Det finns dock osäkerheter kring hur mycket av Nya CSK projektet som finns medräknat.

Klimatmål 2030

Klimatutsläppen för fossilt bränsle i egen verksamhet gick ner igen efter en uppgång 2024 men ligger kvar på en hög nivå. Målet är att dessa klimatutsläpp ska vara noll senast 2030. De största utsläppen härrör från ambulansverksamheten som fortfarande använder traditionell diesel. Under 2025 förbrukades mindre bränsle än förra året samtidigt som reduktionsplikten höjdes något, vilket ledde till en viss minskning av ambulansverksamhetens utsläpp. Under 2026 genomförs ett pilottest där ett av ambulansens fordon körs på biodrivmedlet HVO100 för att säkerställa en trygg övergång. En bredare övergång till HVO kräver en större budgetram eftersom biodrivmedel är dyrare än dagens drivmedel.

Utsläppen från tjänstebilarna fortsätter minska, vilket främst beror på att mängden inköpt bränsle som bensin och diesel minskar. För att ytterligare få ner utsläppen måste laddinfrastrukturen för Region Värmlands tjänstebilar byggas ut, vilket inte har skett under 2021-2025. En investering är planerad de kommande åren.

Servicelinjerna ligger kvar på ungefär samma utsläppsnivå som tidigare, vilket bland annat beror på att infrastrukturen för biodrivmedel inte är tillräckligt utbyggt i länet.

Arbetsmaskiner som används till den yttre skötseln använder idag till stor del fossila drivmedel. Även om utsläppen är relativt små är det viktigt att ställa miljökrav på leverantörerna genom de avtal som upphandlas. Det positiva är att antalet el-kilometrar som arbetsmaskinerna kör har ökat något.

Den senaste rapporten [fotnot 2], som jämför regionernas miljöarbete under 2024, släpptes i juni 2025. Rapporten Öppna jämförelser och dess sex miljöindikatorer speglar i huvudsak utvecklingen inom minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, biologisk mångfald och resurseffektivitet. Det övergripande syftet med Öppna jämförelser är att stimulera regionernas lärande och verksamhetsutveckling.

Jämförelsen görs genom att den tredjedel av regionerna som uppvisar bäst resultat grönmarkeras, den tredjedel som uppvisar sämst resultat rödmarkeras och den tredjedel som återfinns i mitten gulmarkeras. Region Värmland har de senaste tio åren tappat placeringar för flera indikatorer med en förflyttning från grön till gul och röd nivå.

[Fotnot 2] Miljöarbetet i regionerna 2025 – Nyckeltalsrapport SKR (skr.se)

Region Värmlands placering för respektive miljöindikator inom Öppna jämförelsers rapport för år 2024

De förändringar som skett mellan 2023 och 2024 inom respektive indikatorområde för Region Värmland sammanfattas nedan.

Bidragen har bland annat gjort det möjligt med insatser för ökad källsortering, inköp av elcyklar, leasing av eldriven transportbil, återbruksrutiner vid ombyggnationer och renovering, utbildning i vegansk matlagning och förbättring av inomhusklimat. Bidragen har stärkt engagemanget, skapat lokala lösningar och möjliggjort aktiviteter som annars inte hade genomförts.

Klimatväxling har funnits inom Region Värmland sedan 2019 och innebär att en avgift tas ut vid flygresor för att finansiera klimatförbättrande åtgärder. Sedan modellen infördes har medlen bland annat använts till cyklar, cykelställ samt förvarings- och laddskåp för cykelbatterier.

Under planperioden utvecklades ett centralt verktyg för att hållbarhetssäkra beslut inom Region Värmland utifrån Agenda 2030. Miljöperspektivet utgör en viktig del, med frågor som kopplar till miljöplanens mål och lyfter konsekvenser för klimat, resurser och miljöpåverkan. Verktyget ska användas inför politiska beslut men kan även stödja beslut på tjänstepersonnivå, vid upphandlingar, styrande dokument och projektstarter. Genom att synliggöra miljöaspekter tidigt och systematiskt stärks förutsättningarna för ett mer integrerat miljöarbete i organisationen. Verktyget gick 2025 in i en ny utvecklingsfas för att göra hållbarhetssäkringen ännu mer lättillgänglig och konsekvent.

Projektet Hållbar vårdcentral tog fram en modell för hur primärvården kan minska sin miljö- och klimatpåverkan och bidra till Agenda 2030. Arbetet identifierade fem områden med särskilt stor påverkan – transporter, material, läkemedel, energi och avfall – och föreslog konkreta förbättringsåtgärder. Modellen pilottestades på vårdcentralerna Eda och Kronoparken och en samlad rapport presenterades 2022. Resultaten har spridits internt och externt.

Med inspiration från Hållbar vårdcentral utvecklades metoden miljörond under planperioden som ett centralt verktyg för att stärka och systematisera miljöarbetet i verksamheterna. Vid genomförandet används en checklista med påståenden inom olika områden utifrån lagstiftning och Region Värmlands miljömål. Efter ett pilottest på Ruds vårdcentral och intern förankring påbörjades ett införande på vårdcentralerna hösten 2025. Samtidigt påbörjades ett arbete med att utveckla metoden och checklistor för att möjliggöra införande i alla verksamheter.

Att ta fram den nya miljöplanen för 2026–2029 var en central insats under planperioden och lade grunden för Region Värmlands fortsatta miljöarbete. Arbetet omfattade att ta fram och förankra nya mål, remisshantering med alla nämnder samt en ekonomisk beräkning av vad måluppfyllelse kan kräva. Den nya planen tydliggör inriktningen för det interna miljöarbetet och fokuserar på de områden där regionen har störst påverkan och påverkansmöjlighet: fastigheter, resor och transporter samt inköp och resursförbrukning. Planen innehåller två övergripande mål – minskad resursförbrukning och låg miljöpåverkan – som från 2026 blir gemensamma resultatmål i nämndernas årsplaner. Genom att knyta målen till organisationens klimatmål för 2045, nationella miljökvalitetsmål och Agenda 2030 skapar miljöplanen en tydlig och långsiktig riktning för ett mer integrerat och effektivt miljöarbete i hela organisationen.

Genomförda åtgärder 2025 inom fokusår och övergripande åtgärder i Handlingsplan Miljöplan 2021–2025

Revidera riktlinjen för hållbara resor och möten och genomför kommunikationsinsatser om den (2023–2025).

• Revideringen av riktlinjen för resor och möten beslutades av regionstyrelsen i början av 2025 och kommunicerades till chefer och via intranätet. De viktigaste förändringarna är ökat ansvar och uppföljning från chefer och ledning, att korta resor under 10 km ska göras med gång, cykel eller kollektivtrafik när möjligt och att flygresor utomlands får genomföras när tåg inte är ett alternativ. Riktlinjen kommer följas upp i början på varje år med start 2026 och redovisas i ett separat ärende.

Utveckla och inför miljörond på administrativa enheter (2024–2025).

• Arbetet är fördröjt. Efter en bred intern förankringsprocess har ett breddinförande av metoden Miljörond (för ett systematiskt miljöarbete) startat på vårdcentralerna. Parallellt har en utveckling av checklistan inletts inför att metoden ska införas i samtliga verksamheter.

Ta fram en ny miljöplan (2024–2025).

• Arbetet med att utveckla en ny miljöplan för perioden 2026 till 2029 har slutförts under hösten. Förslag till nya mål förankrades med politiska grupper och förvaltningen i början på året. Därefter togs en remissversion av miljöplanen fram och lyftes till Regionstyrelsen för remiss till alla nämnder från april till september. En ekonomisk beräkning för måluppfyllelse genomfördes med hjälp av en konsult och ingick i beslutsunderlaget.

Utlys miljöbidrag utifrån de övergripande målen (2025).

• Ingen utlysning gjordes på grund av resursbrist för administrering av miljöbidrag.

Tillsammans med Region-IT genomfördes i början på planperioden projektet miljödatabas 1.0 för rapportering och insamling av uppgifter till miljöredovisning och klimatbokslut. Miljödatabasen driftsattes i början på 2023. En visualisering av miljö- och klimatdata publicerades samtidigt på Region Värmlands hemsida. Finjusteringar i miljödatabasen har gjorts 2024–2025.

Det finns ett flertal nationella nätverk för regionerna inom olika miljöfrågor. Region Värmland deltar bland annat i nätverken för avfall, läkemedel, biologisk mångfald och cirkulära material. Under perioden bildades också regionernas nätverk för klimatberäkningar i samband med att ett nytt klimatberäkningsverktyg togs fram 2021 av SKR. Region Värmland har haft en aktiv roll i nätverket. Verktyget utvecklas kontinuerligt och gör det möjligt att beräkna och jämföra regionernas klimatpåverkan.

Länsstyrelsen Värmland leder det miljöstrategiska nätverket för kommuner och regioner med fokus på att nå Sveriges nationella miljömål. För att öka takten i åtgärdsarbetet och underlätta samverkan mellan länets aktörer finns miljööverenskommelser mellan Länsstyrelsen Värmland och Värmlands kommuner respektive Region Värmland. Under 2025 startade arbetet med att ta fram ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen.

En kontinuerlig samverkan sker med Karlstads kommun, bland annat i projektet kring Region Värmlands interna cykelplan. Dessutom finns ett samarbete genom erfarenhetsutbyte kring påverkanskampanjer för hållbart resande. Kollektivtrafiken har under perioden haft dialog med Karlstads kommun och deras projekt tjänsteskjuts som ska pågå kommande år.

En arbetsgrupp organiserades under 2025 med fokus på klimatanpassning. Målet var att ta fram ett förslag till en klimatanpassningsplan för Region Värmland som organisation och som ska presenteras för Regionledningen under 2026. Projektgruppen består av representanter från Regionfastigheter, Säkerhets- och beredskapsavdelningen och avdelningen Hållbar utveckling.

Under perioden 2021–2023 anordnades ett flertal miljöfrukostar av Region Värmland där olika aktörer främst från Värmland bidrog med sina erfarenheter. Syftet med träffarna var att i ett öppet klimat lyfta goda exempel och inspirera till utvecklingsarbete i huvudsak inom Värmlands län. Temat för en miljöfrukost utgick från FN:s agenda 2030 och varje träff fokuserade på ett mål och dess koppling till miljön.

Forshaga och Munkfors kommuner drev tillsammans nätverket Hållbar agenda där företag, föreningar, myndigheter och universitet möts och samarbetade för att minska klimatpåverkan i samband med att stärka det lokala näringslivets konkurrenskraft. Region Värmland deltog åren 2021–2023 i flera nätverksträffar.

Utvecklingen är svagare inom exempelvis materialåtervinning, cirkulära materialflöden samt ekologiska och närproducerade livsmedel. Otydlig ansvarsfördelning och svaga styrsignaler har begränsat framgången, samtidigt som flera mål varit omfattande och svåra att följa upp. Förutsättningarna har dessutom påverkats av pandemin, ekonomiska utmaningar, ökade krav på försörjningsberedskap och resursintensiva projekt som Nya CSK.

Det totala klimatavtrycket för Region Värmland har gått både upp och ner under perioden och ligger på en alldeles för hög nivå. Det krävs stora utsläppsminskningar framöver, främst inom inköp och resursförbrukning, för att klimatmålet 2045 ska uppnås.

Miljöplanens arbets- och avstämningsgrupper har varit avgörande för genomförandet. När grupperna haft tydliga uppdrag och stabil bemanning har åtgärder drivits effektivt, medan personalförändringar och begränsad kapacitet bromsat utvecklingen, särskilt i frågor som kräver bred förankring såsom avfall och cirkulära flöden. De senaste årens fokus i regionen på målet Ekonomi i balans har samtidigt gynnat åtgärder som minskar kostnader, medan mer investeringskrävande miljöinsatser varit svårare att prioritera trots deras långsiktiga nytta.

Den samlade bedömningen är att variationerna i måluppfyllelse främst beror på skillnader i styrning, förutsättningar och organisatoriskt stöd – inte på bristande ambition. Värmlands försämrade placering i den nationella jämförelsen av regionernas miljöarbete visar också på ett ökat behov av styrning, särskilt inom materialåtervinning, samt att lärande från de mest framgångsrika regionerna inom respektive område är viktigt.

Den förväntade utvecklingen är positiv. Den nya miljöplanen 2026–2029, med färre och mer fokuserade mål inom fastigheter, resor och transporter samt inköp och resursförbrukning, bedöms skapa bättre förutsättningar för att öka takten i miljöarbetet och bidra till regionens långsiktiga miljö- och klimatmål. För att utvecklingen ska fortsätta krävs att miljöarbetet integreras fullt ut i ordinarie styrning och ledning samt att metoder som exempelvis miljörond och hållbarhetssäkring av beslut etableras i hela organisationen.