Region Värmland är på rätt väg
För snart fyra år sedan fick SCV-majoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet) väljarnas förtroende att leda Region Värmland. Efter att ha fått ordning och reda i ekonomin så ser vi tydligt hur våra satsningar ger effekt. Vi har det lägsta antalet väntande till operation på 12 år, kön till BUP har halverats och kollektivtrafiken har blivit tillgänglig för fler. Nu tar vi ytterligare steg för att stärka hela Värmland. Den totala ramhöjningen i 2027 års budget är en halv miljard.
Den nära vården ska byggas ut ytterligare för att bli mer tillgänglig i hela Värmland. Därför gör vi en särskild satsning för att stärka sjukvården med fler fasta läkare på våra vårdcentraler. Det är en långsiktig satsning som innebär 20 miljoner per år i 12 år. För oss är det självklart: du ska ha en sjukvård att lita på.
Samtidigt utvecklar vi kollektivtrafiken för att knyta ihop Värmland. Med satsningar på dynamisk kollektivtrafik skapar vi nya möjligheter för fler att resa, även där traditionella linjer inte räcker till. Sommarlovbiljetten som varit en succé, den utökar vi nu till att gälla alla lov: sportlov, påsklov, sommarlov, höstlov och jullov för alla mellan 7 och 19 år. Det ökar friheten, stärker jämlikheten och bygger hållbara resvanor för framtiden.
2025 satsade vi på att minska regionens sjukfrånvaro och det gav effekt. Region Värmland var bäst i Sverige på att minska sjukfrånvaro. Vi är inte nöjda där, vi går vidare och satsar på hälsofrämjande insatser för all regionens personal. En summa fördelas till arbetsplatsen som själv styr över vilken typ av insats som görs. Totalt handlar det om 2,5 miljoner kronor.
Vi vill också stärka näringslivet genom att ta tillvara på unga och kvinnors företagande, stärka samverkan med kommunerna och stärka entreprenörskapet.
Vår vision är ett Värmland som håller ihop. Där sjukvården finns nära dig, där kollektivtrafiken fungerar i vardagen och där människor möts. Tillsammans bygger vi ett tryggare, starkare och mer sammanhållet Värmland.
Åsa Johansson, Socialdemokraterna
Erik Evestam, Centerpartiet
Elisabeth Björk, Vänsterpartiet
Sammanfattning
Regionplan och budget är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer bland annat regionfullmäktiges långsiktiga övergripande mål, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten.
För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen ”Livskvalitet i världsklass” tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande mål.
Regionfullmäktiges mål är:
- Trygga och nöjda invånare
- Attraktivt och hållbart Värmland
- God, jämlik och jämställd hälsa
- Hållbar organisation
De finansiella förutsättningarna för planeringsarbetet bygger på både nationella och lokala prognoser, samt bedömningar av påverkansfaktorer som inflation, konjunkturutveckling och omvärldsfaktorer. Regionernas ekonomi och verksamhet påverkas av flera faktorer under de kommande åren. Den ekonomiska utvecklingen väntas bli mer stabil men dämpas jämfört med de senaste årens utveckling. Samtidigt begränsar osäkerheten i omvärlden och höga kostnadsnivåer handlingsutrymmet. Skatteintäkterna ökar, men inte i takt med behoven, vilket gör prioriteringar nödvändiga. För att kunna möta värmlänningarnas framtida behov av regionens tjänster behöver vi därför fortsätta att utveckla nya arbetssätt, intensifiera digitaliseringen och effektivisera våra processer. Vi behöver också fortsätta satsningen på att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och nya medarbetare, något som blir ännu viktigare i spåren av tidigare genomförd omställning och besparingsåtgärder.
Regionstyrelsen har i sitt planeringsdirektiv inför 2027 gett nämnderna i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten. Nämnderna ska prioritera aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål.
De förväntade skatteintäkterna utgår från en oförändrad regional skatt på 12,28 öre per skattekrona.

Steriltekniska enheten vid Centralsjukhuset Karlstad.
Region Värmland
Region Värmlands uppdrag, vision, värdegrund och styrmodell
Uppdrag
Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.
Vision
Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.
Värdegrund
Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.
Styrmodell
I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på målstyrning och ramstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllnaden följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.
Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.
%20Styrmodell%202027%20Regionplan%20.png)
Modellen förklaras i text ovan.
Vad styr Region Värmlands verksamhet?
Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, exempelvis hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen och lag om kollektivtrafik, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena.
Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.
Nedan följer exempel ur det ramverk som styr Region Värmlands verksamhet. För en mer komplett lista hänvisas till regionvarmland.se.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna
Förklaringen definierar vilka de grundläggande mänskliga rättigheterna är. Alla är berättigade till dessa absoluta rättigheter, utan åtskillnad av något slag.
FN:s konvention om barnets rättigheter (SFS 2018:1197)
Alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde och barnets bästa ska alltid beaktas i beslut som rör barn. Blev svensk lag år 2020. Region Värmland har en handlingsplan för Barnrätt – en plan för barnets bästa.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konventionen förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra. Trädde i kraft i Sverige år 2009.
Agenda 2030
FN:s resolution ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling” innehåller 17 globala mål som syftar till att skapa hållbar utveckling inom de tre dimensionerna: Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Region Värmland har tagit fram en gemensam definition av vad hållbarhet innebär för oss och hur den ska genomsyra organisationens arbete.
Lag om regionalt utvecklingsansvar (SFS 2010:630)
Insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling regleras i lag. Region Värmland ansvarar för att utarbeta och fastställa en strategi för vårt läns utveckling (Värmlandsstrategin 2040) och samordna insatser för genomförandet av strategin. Region Värmland ansvarar vidare för att upprätta och fastställa en länsplan för regional transportinfrastruktur.
Värmlandsstrategin 2040
På uppdrag av regeringen tar alla regioner fram en regional utvecklingsstrategi. Värmlandsstrategin 2040 ger en bild över länets styrkor och utmaningar och lyfter prioriterade områden att kraftsamla kring för en hållbar väg framåt. Strategins vision är ”Ett hållbart Värmland som förändrar världen”. Agenda 2030 är integrerad i Värmlandsstrategins insatsområden och mål.
Den europeiska deklarationen om jämställdhet (CEMR)
Region Värmland har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män. CEMR-deklarationen vilar på samma grundläggande princip att jämställdhet är en grundläggande rättighet som Agenda 2030. Region Värmland har en Strategisk plan för jämställdhetsintegrering i enlighet med CEMR-deklarationen.
Reglemente för god ekonomisk hushållning
Alla regioner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. I regionplanen fastställs vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål som anses viktiga för att bidra till god ekonomisk hushållning och hur dessa ska följas upp.
Personalpolitisk plan
Den personalpolitiska planen är en del av Region Värmlands personalpolitiska program och ska bidra till samsyn och styrning av personalområdet. Planen innehåller övergripande mål och långsiktiga strategier inom prioriterade personalområden.
Miljöplan
Miljöplanen tydliggör inriktningen på Region Värmlands interna miljöarbete. De övergripande målen är minskad resursförbrukning och låg miljöpåverkan. Miljöplanen innehåller även inriktningsmål och kortsiktiga mål.
Folkhälsostrategisk plan
Region Värmlands folkhälsostrategiska plan tydliggör Region Värmlands folkhälsouppdrag och vilka insatsområden som är viktiga. Det långsiktiga målet i planen är God, jämlik och jämställd hälsa. Den folkhälsostrategiska planen ska fungera som inspiration och vägledning för systematiskt och långsiktigt folkhälsoarbete.
Regionplan
Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och ett verktyg för att styra mot Region Värmlands vision "Livskvalitet i världsklass". Regionplanen innehåller bland annat fullmäktiges långsiktiga övergripande mål, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan.
Region Värmlands organisation
Politisk organisation
Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat inom ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Organisationskarta politisk organisation.
Regionfullmäktige
Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen, hur pengarna används samt utser regionens revisorer.
Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.
Regionstyrelse
Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.
Hälso- och sjukvårdsnämnd
Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.
Kultur- och bildningsnämnd
Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.
Kollektivtrafiknämnd
Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.
Regional utvecklingsnämnd
Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö.
Patientnämnd
Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvård och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare som har avtal med Region Värmland.
Hjälpmedelsnämnd
Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.
Kost- och servicenämnd
Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.
Krisledningsnämnd
Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.
Förvaltning
Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning med fem förvaltningsområden. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Organisationskarta förvaltning.
Planering och uppföljning
Planering
Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv till nämnderna. Direktivet anger nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planeringsförutsättningar. Nämndernas Svar på planeringsdirektiv är nämndernas uppstart inför det nya planeringsåret och innehåller bland annat nämndernas mål.
Regionplan och budget är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer bland annat regionfullmäktiges långsiktiga övergripande mål, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Enligt Region Värmlands planeringsprocess beslutas Regionplan och budget för kommande år av regionfullmäktige i juni. Enligt kommunallagen ska budgeten och skattesatsen efter ett val fastställas av nyvalda fullmäktige. Regionplan och budget 2027 beslutas av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2026 och fastställs av regionfullmäktige senast vid sammanträde i december 2026.
I Årsplan och budget fastställer varje nämnd sina sedan tidigare beslutade mål som ska bidra till att fullmäktiges mål uppnås, samtidigt som de beslutar om nämndens interna ramfördelning. Om det vid fastställande av budget i nyvalda fullmäktige efter valet görs förändringar som bedöms väsentligt påverka nämnder, kan även nämndens Årsplan och budget behöva tas upp för beslut igen. Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas Verksamhetsplan och budget informeras om i respektive nämnd. När dessa delar sker är upp till varje nämnd, men det ska vara klart innan utgången av 2026.
Förstora bildenModellen förklaras i text på sidan.
Uppföljning
Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognoser för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges mål. Delårsrapporten behandlas av fullmäktige vid sammanträde i november 2027. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnad. Årsredovisningen behandlas av fullmäktige vid sammanträde i april 2028.
Bedömning av måluppfyllnad baseras på olika, för målet relevanta underlag, till exempel bedömning av måluppfyllnad för bidragande mål på underliggande organisatoriska nivåer och indikatorer. Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.
I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.
Förstora bildenModellen förklaras i text på sidan.
Intern kontroll
Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

Passagerare Värmlandstrafik.
Planeringsförutsättningar
Planeringsförutsättningarna i Regionplan och budget 2027 med flerårsplan 2028-2029 utgår från tillgängliga underlag vid beredningstillfället, exempelvis Sveriges kommuner och regioners (SKR) senaste skatteunderlagsprognos och Region Värmlands senaste årsredovisning.
Planeringen inför 2027 utgår från att Region Värmlands ekonomi väntas vara i balans 2026. Samtidigt visar både regionala och nationella prognoser att den ekonomiska situationen återigen utmanas under den kommande planeringsperioden. Nationellt beror det på förändrade behov inom vård- och omsorgssektorn, utmaningar gällande kompetensförsörjning, samt osäkerheter i omvärlden som väntas innebära att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Region Värmlands egna prognoser påverkas dessutom av beslutade investeringar, inte minst projektet Nya CSK. I takt med att allt fler lokaler i projektet blir klara innebär det stadigvarande ökade kostnader för de nya lokalerna.
De finansiella förutsättningarna för planeringsarbetet bygger på både nationella och lokala prognoser, samt bedömningar av påverkansfaktorer som inflation, konjunkturutveckling och omvärldsfaktorer. Regionernas ekonomi och verksamhet påverkas av flera faktorer under de kommande åren. Under kommande år väntas den ekonomiska utvecklingen bli mer stabil men dämpas jämfört med de senaste två årens utveckling. Samtidigt begränsar osäkerheten i omvärlden och höga kostnadsnivåer handlingsutrymmet. Skatteintäkterna ökar, men inte i takt med behoven, vilket gör prioriteringar nödvändiga. För att kunna möta värmlänningarnas framtida behov av regionens tjänster behöver vi därför fortsätta att utveckla nya arbetssätt, intensifiera digitaliseringen och effektivisera våra processer. Vi behöver också fortsätta satsningen på att vara en attraktiv arbetsgivare för både befintliga och nya medarbetare.
Verksamheten inom respektive nämnds ansvarsområde ska hålla sig inom det tilldelade utrymmet. Det är nödvändigt för att rusta för framtiden och kunna möta förväntade utmaningar. Vi måste också säkerställa att uppnådda effekter av tidigare genomfört omställningsarbete består och att vi upprätthåller en balanserad kostnadsutveckling där kostnadsökningar ryms inom tilldelade nettokostnadsramar. Det ställer krav på fortsatt god kostnadskontroll och återhållsamhet samt ständigt pågående utveckling och effektivisering. En grundläggande planeringsförutsättning är därför att alla kostnadsökningar ska rymmas inom beslutade nettokostnadsramar, det gäller alla delar av Region Värmlands verksamheter. Nämnderna har av regionstyrelsen fått i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten. Aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål ska prioriteras.
Beslutet att bygga om Centralsjukhuset i Karlstad för mötet med dagens och morgondagens patient, för effektiva arbetssätt och en hållbar hälso- och sjukvård kommer att påverka både Region Värmlands ekonomi och verksamhet under många år framöver. Projekt Nya CSK är i full gång vilket innebär att Region Värmlands kostnader för både drift och investeringar ökar, både under planeringsperioden och därefter. I Regionplan och budget 2026 beslutades en ny investeringssatsning om 220 miljoner kronor per år 2026-2028, vilket kommer att medföra ytterligare kostnadsökningar.

Spelutveckling vid Kristinehamns folkhögskola.
Regionfullmäktiges mål
För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen ”Livskvalitet i världsklass” tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande mål.
Regionfullmäktiges mål är:
- Trygga och nöjda invånare
- Attraktivt och hållbart Värmland
- God, jämlik och jämställd hälsa
- Hållbar organisation
Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att regionfullmäktiges mål uppnås. Nämnderna bryter därför ner målen till mål anpassade till den egna verksamheten. Nämndernas mål ligger i sin tur till grund för den fortsatta verksamhets- och aktivitetsplaneringen inom förvaltningen. Varje nämnd beslutar själva om sina mål och bedömningsgrunder för måluppfyllnad. Nämndernas mål hämtas företrädesvis ur för nämnden relevanta redan beslutade styrdokument. Hur nämndernas mål bidrar till de globala målen i Agenda 2030 framgår nedan.
Under målet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma mål. De tre perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska beaktas och balanseras mot varandra. Det ekonomiska perspektivet innebär att nettokostnaden för respektive nämnds verksamhet inte får överstiga den av regionfullmäktige tilldelade nettokostnadsramen för året.
Trygga och nöjda invånare
Region Värmland arbetar för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Tillgången och närheten till natur är en viktig del av Värmland och vi ska fortsätta att utveckla attraktiva platser för rekreation, njutning, upplevelser där alla kan hitta något som passar en. Alla ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av kulturuttryck. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Civilsamhället med föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga delar i ett Värmland som utvecklas och som håller ihop. Genom en kraftsamling för barn och unga i samverkan med andra aktörer skapar vi bättre förutsättningar för en mer jämlik och jämställd framtid.
Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Kollektivtrafiken knyter samman stad och land och är en viktig del för att göra det möjligt för värmländska invånare att välja ett hållbart resande. Samverkan genom olika nätverk, nationella och internationella, samt relationen till Norge är andra viktiga instrument som möjliggör en positiv utveckling för värmlänningarna. Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för de som vistas i länet.
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 1: Ingen fattigdom
- Mål 2: Ingen hunger
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
- Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap
Attraktivt och hållbart Värmland
I Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Ett aktivt arbete för att förbättra infrastrukturen i Värmland med bättre vägar, järnvägar och bredband är därför en viktig uppgift vi har. Region Värmland ska också vara drivande i arbetet för att säkra det framtida behovet av elkapacitet.
Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete i samarbete med andra aktörer. Värmlands näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt på en global marknad, och för att lyckas med det behövs ett aktivt arbete med företagens villkor och kompetensförsörjning. Näringslivet är också viktigt för att utveckla framtidens välfärdstjänster.
Vi kan som region bidra till att höja utbildningsnivån såväl genom regionens egna folkhögskolor samt i samverkan med kommunerna och näringsliv. I kraftsamlingen för barn och unga prioriteras satsningar, som görs tillsammans med kommunerna, för att få unga att fullfölja sina studier i grund- och gymnasieskolan så de står väl rustade för arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsliv.
För en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt i länet behöver hållbarhet genomsyra små och stora beslut. Vi ska ta rollen som samhällsaktör och vara aktiva i att leda arbetet i Värmland och medverka till att värmländska aktörer gör sin del för minskad klimatpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att minska klimatpåverkan i Värmland. Framtidens kollektivtrafik skapas nu och Värmland är och ska vara föregångare gällande dynamisk och innovativ kollektivtrafik.
Klyftorna i samhället ökar, i nationella jämförelser ser vi att Värmland ligger efter, och därför är ett kraftfullt arbete för ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet av särskild vikt för vårt län. För att stärka den regionala utvecklingen behöver vi utveckla folkhälsoarbetet då vi ser att det finns tydliga synergieffekter mellan dessa områden. En välmående befolkning är avgörande för Värmlands utveckling.
En hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv skapar bättre möjligheter att finansiera och utveckla välfärden.
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 1: Ingen fattigdom
- Mål 2: Ingen hunger
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
God, jämlik och jämställd hälsa
Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, och jämlik hälso- och sjukvård samt tandvård som utgår från patientens behov som ges på lika villkor. Detta ska ske i samarbete med andra aktörer som arbetar inom – och utanför - länet.
Omställningen till god och nära vård behöver intensifieras, där har vårdcentralerna en avgörande roll. Vårdcentralernas förutsättningar skiljer sig åt i länet. Varje vårdcentral ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Psykiatrisk kompetens ska finnas på alla vårdcentralerna.
Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. De digitala vårdmötena ska därför bli fler och Vårdcentral Värmland ska stärkas. En viktig del av vårdkedjan är att komma fram till 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå.
Vi ska uppnå en vårdmiljö som är säker och hållbar över tid. Det behöver finnas en större flexibilitet för att kunna skala upp antalet vårdplatser och för att kunna korta köer i vården. Personalen är nyckeln och för att kunna uppnå rätt bemanning krävs en modern och långsiktig arbetsgivarpolitik.
Folkhälsoarbetet som ska ske i nära samverkan med kommunerna och idéburen sektor behöver prioriteras och ta tydligt avstamp i de hälsoklyftor vi har för att vi ska uppnå resultat med målet om en mer jämlik folkhälsa. Som region har vi ett stort ansvar att tillsammans med kommunerna och idéburen sektor skapa goda förutsättningar för barn och unga att leva ett friskt liv som ger de unga framtidstro.
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 1: Ingen fattigdom
- Mål 2: Ingen hunger
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 4: God utbildning för alla
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
- Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap
Hållbar organisation
Hållbarhet har tre perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Alla tre perspektiven är lika viktiga samt innebär utmaningar och krav på förändringar. Under 2026 är den ekonomiska hållbarheten prioriterad.
Region Värmland har mål om en ekonomi i balans vilket innebär att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och en långsiktig ekonomisk hållbarhet. Begreppet god ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och syftet är att förhindra att finansiering av dagens välfärd skjuts till kommande generationer.
Inom Region Värmlands organisation är den sociala hållbarheten nära sammankopplad med arbetsliv och personalfrågor. Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsplats på en föränderlig arbetsmarknad med hård konkurrens om medarbetarna. Region Värmland ska erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av gott ledar- och medarbetarskap, god arbetsmiljö med ökat fokus på hälsofrämjande aspekter, enhetlig arbetsgivarpolitik och möjlighet till kompetensutveckling. Ett aktivt arbete för ökad jämställdhet är en del i arbetet för en mer hållbar organisation. Medarbetarnas inflytande och möjlighet att vara med och utveckla verksamheten i det omställningsarbete som pågår är också en viktig del av det hållbara arbetslivet och den hållbara organisationen. Samverkan med fackliga organisationer och ledare är också viktiga delar i det.
Region Värmland behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vi är som aktör en stor inköpare av livsmedel, material, energi och transporter. Region Värmland är därmed en viktig aktör vars vägval påverkar inte bara miljön direkt – utan även indirekt via de signaler som våra val sänder. En viktig del av arbetet är att föregå med gott exempel och minska klimatavtrycket i vår egen organisation för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030, ett sätt att göra det är att utveckla arbetet med cirkulär ekonomi. Denna omställning innebär också många möjligheter att stärka den regionala utvecklingen då de hållbara valen till betydande del kan utvecklas och produceras i Värmland. Miljö och tillväxt behöver därför samverka.
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
- Mål 3: God hälsa och välbefinnande
- Mål 5: Jämställdhet
- Mål 7: Hållbar energi för alla
- Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
- Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
- Mål 10: Minskad ojämlikhet
- Mål 11: Hållbara städer och samhällen
- Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
- Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
- Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Personal i storköket i Centralsjukhuset Karlstad.
Budget och ekonomisk flerårsplan
Regionfullmäktige fastställer inför varje nytt kalenderår årets resultatbudget, nämndernas nettokostnadsramar och en plan för ekonomin för de följande två åren.
Region Värmlands verksamhet ska enligt regionens reglemente för god ekonomisk hushållning bedrivas med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och långsiktig ekonomisk hållbarhet. Ekonomi i balans innebär att skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov. En ekonomi i balans är en förutsättning för att kunna upprätthålla verksamheten samtidigt som det finns utrymme för utveckling och investeringar samt att pensionsavsättningar kan göras i tillräcklig omfattning för att undvika en situation där vi lånar av framtida generationer.
God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge värmlänningarna en god hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling. Det finansiella perspektivet av god ekonomisk hushållning innebär att varje generation ska bära kostnaderna för den service som de konsumerar. För att upprätthålla denna förmåga ska nettokostnadernas andel av skatter och generella statsbidrag inte överstiga 98 procent.
Resultatbudget 2027 och ekonomisk flerårsplan 2028–2029
Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas.
Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas. Verksamhetens nettokostnadsram är Region Värmlands utrymme för att bedriva verksamhet. Nettokostnadsramen är uppbyggd av verksamhetens direkta intäkter minus direkta kostnader och avskrivningar. Hur mycket pengar som kan avsättas till verksamhetens nettokostnadsram grundas på skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. I årets budgeterade resultat ingår även de finansiella posterna. För att sträva mot en långsiktighet i planeringen beslutas en ekonomisk flerårsplan tillsammans med årets resultatbudget.
Regionfullmäktige fastställer budgetramen för verksamhetens nettokostnader 2027 till 12 951 miljoner kronor, motsvarande 97,2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Den fastställda budgetramen för verksamhetens nettokostnader innebär en ökning med 419 miljoner kronor jämfört med 2026 och en ökning med 127 miljoner kronor jämfört med den flerårsplan som beslutades i reviderad Regionplan 2026.
Regionfullmäktige fastställer årets resultat 2027 till 200 miljoner kronor, motsvarande 1,5 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Resultatbudget (miljoner kronor) | 2027 | 2028 | 2029 |
|---|---|---|---|
Verksamhetens intäkter | 2 370 | 2 380 | 2 390 |
Verksamhetens kostnader | -14 831 | -14 998 | -15 355 |
Avskrivningar | -490 | -520 | -520 |
Verksamhetens nettokostnader | -12 951 | -13 138 | -13 485 |
Skatteintäkter | 9 278 | 9 650 | 10 019 |
Generella statsbidrag och utjämning | 4 041 | 4 087 | 4 144 |
Verksamhetens resultat | 368 | 599 | 678 |
Finansiella intäkter | 12 | 12 | 12 |
Finansiella kostnader | -180 | -331 | -400 |
Årets resultat | 200 | 280 | 290 |
Planerat kassaflöde
Resultatets kassaflödespåverkan likställs med kassaflöde från den löpande verksamheten. Kassaflöde från den löpande verksamheten ska täcka investeringar och placering av pensionsmedel. Därutöver kommer upplåning ske med maximalt 60 procent av investeringsutgiften för projekt Nya CSK. Under förutsättning att regionen uppnår god ekonomisk hushållning, det vill säga årliga ekonomiska resultat på två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, så kommer kassaflödet från den löpande verksamheten, samt planerad upplåning att täcka dessa delar.
Det planerade resultatets kassaflödespåverkan | 2027 | 2028 | 2029 |
|---|---|---|---|
Budgeterat resultat | 200 | 280 | 280 |
Avskrivningar | 490 | 520 | 520 |
Avsättning till pensioner inkl. finansiella kostnader | 94 | 383 | 522 |
Summa | 784 | 1183 | 1332 |
Planerade kassaflöden per år | 2027 | 2028 | 2029 |
|---|---|---|---|
| Ingående kassa | 0 | 0 | 12 |
| Resultatets likviditetspåverkan | 784 | 1183 | 1332 |
| Investering Nya CSK | -523 | -887 | -894 |
| Övriga investeringar | -690 | -580 | -360 |
| Kortfristiga placeringar | -215 | -155 | -240 |
| Upplåning | 645 | 450 | 200 |
| Summa totalt kassaflöde | 0 | 11 | 38 |
| Utgående kassa | 0 | 12 | 50 |
Verksamhetens nettokostnader
I verksamhetens nettokostnader ingår verksamheternas intäkter, kostnader och avskrivningar.
Den fastställda nettokostnadsramen innebär en ökning med 419 miljoner kronor jämfört med 2026 års budget. Ökningen beror på högre skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag enligt SKR:s senaste skatteunderlagsprognos.
I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel patientavgifter och biljettintäkter. Riktade statsbidrag och andra anslag ges för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår. Sena beslut om finansiering från aktörer utanför Region Värmland innebär att verksamheten måste planeras utan en fullständig bild av finansieringen, vilket gör det svårt att matcha den tillfälliga intäkten med kostnaden för utförandet. Verksamheternas intäkter ska budgeteras med en försiktig realism och utifrån kända förhållanden.
I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, läkemedel, material och köp av tjänster. Region Värmland är länets största arbetsgivare med mer än 8 000 medarbetare och personalkostnaderna utgör ungefär hälften av regionens kostnader. Den näst största kostnadsposten är köp av verksamhet inom främst hälso- och sjukvård och kollektivtrafik, med stora avtal som är svåra att påverka på kort sikt.
Verksamhetens kostnader för avskrivningar på anläggningstillgångar förväntas öka jämfört med 2026, i takt med att delar av byggprojektet på Centralsjukhuset i Karlstad börjar färdigställas.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Resultatbudgeten och den ekonomiska flerårsplanen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos, som tar hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen och skattekraften inom länet.
De förväntade skatteintäkterna utgår från en oförändrad regional skatt på 12,28 öre per skattekrona.
Finansiella intäkter och finansiella kostnader
I finansiella intäkter ingår den budgeterade realiserade avkastningen från pensionsmedels-förvaltningen men inte orealiserade vinster eller förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde kommer vid årets slut att påverka årets resultat för Region Värmland.
Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.
Regionfullmäktige fastställer Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor.
Regionfullmäktige fastställer årligen hur mycket som ska tillföras pensionsfonden kommande år. Beloppet utgår från den senaste prognosen från KPA och ska enligt Region Värmlands finanspolicy motsvara minst 75 procent av den prognostiserade avsättningen till pensioner. December 2023 beslutades om ett avsteg från finanspolicyns krav och endast 40 procent av den prognostiserade skuldökningen tillfördes pensionsfonden 2024. För 2027 tillförs hela den prognostiserade skuldökningen 2027 pensionsfonden samt den del av skuldökningen från 2024 som kvarstår upp till kravet på 75 procent.
Regionfullmäktige fastställer att 215 miljoner kronor tillförs pensionsfonden 2027.
Nämndernas nettokostnadsramar 2027
I regionfullmäktiges beslut om resultatbudget ingår fastställande av ram för verksamhetens nettokostnader, det vill säga utrymme för att bedriva verksamhet. Fördelningen av beslutad nettokostnadsram till nämnderna grundas på de senast beslutade ramarna. Förändringar av nämndernas ramar kan vara av allmän karaktär, exempelvis i form av generell uppräkning, eller riktade utifrån satsningar, uppdrag, effektiviseringskrav eller andra beslut.
Regionfullmäktige beslutar om nämndernas nettokostnadsramar inför varje budgetår. Varje nämnd ansvarar för att planera och utföra sin verksamhet inom den av regionfullmäktige beslutade nettokostnadsramen. I nämndens planeringsarbete inför det kommande året ska nämnden besluta hur nettokostnadsramen fördelas på övergripande nivå inom nämndens ansvarsområde. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska på motsvarande sätt även fördela tilldelade ramar för läkemedel och läkemedelstjänster samt remitterad vård av medicinska skäl.
Regionstyrelsen har i sitt planeringsdirektiv inför 2027 gett nämnderna i uppdrag att ta fram möjligheter att frigöra medel genom omprioriteringar i verksamheten. Nämnderna ska prioritera aktiviteter, utvecklingsarbete, satsningar och investeringar som tydligt styr mot Region Värmlands vision och mål. Detta direktiv har ett dubbelt syfte, dels att kunna rymma kostnadsökningar inom nettokostnadsramen, dels att fortsätta arbetet med att rusta verksamheterna för en framtid där en minskande arbetskraft ska tillgodose ett ökande behov.
Nettokostnadsramen 2027 är 12 951 000 tusen kronor. I nettokostnadsramen ingår budgetram för Region Värmlands förtroendevalda [fotnot 1] med totalt 53 293 tusen kronor, budgetram för läkemedel och läkemedelstjänster med totalt 1 552 000 tusen kronor, samt budgetram för remitterad vård av medicinska skäl med totalt 827 000 tusen kronor.
Regionfullmäktige fastställer nämndernas nettokostnadsramar 2027 enligt nedanstående tabell.
[Fotnot 1] I budgeten för förtroendevalda ingår kostnader för arvoden för fullmäktige, styrelse och nämnder inklusive gruppmöten, beredning och utskott samt lönekostnader för regionråd, politiska sekreterare, övriga omkostnader samt medel för partiernas parti- och utbildningsstöd. I beräkningen av partiresursen utgör mandatperioden en helhet.
Nämnd | Nettokostnadsram 2027 | varav läkemedel och läkemedelstjänster | varav remitterad vård av medicinska skäl | varav förtroendevalda |
|---|---|---|---|---|
Hälso- och sjukvårdsnämnd | 9 663 044 | 1 551 986 | 827 000 | 2 991 |
Regionstyrelsen | 2 099 503 | 14 | 42 912 | |
Kollektivtrafiknämnd | 890 111 | 1 938 | ||
Kultur- och bildningsnämnd | 199 864 | 1 938 | ||
Regional utvecklingsnämnd | 81 252 | 2 305 | ||
Hjälpmedelsnämnd | 2 829 | 181 | ||
Kost- och servicenämnd | 1 280 | 151 | ||
Patientnämnd | 5 627 | 877 | ||
Revision | 7 490 | |||
Summa | 12 951 000 | 1 552 000 | 827 000 | 53 293 |
Balanskravsutredning och balansbudget 2027
Balanskrav och resultatreserv
I kommunallagens regler för det så kallade balanskravet regleras hur ett ekonomiskt över- respektive underskott beräknas och regleras. Från och med årsbokslut och årsredovisning 2024 finns det möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatreserv (RER). Om vissa kriterier uppfylls kan denna reserv sedan användas för att till exempel jämna ut intäkter över en konjunkturcykel.
Om balanskravsresultatet är negativt för ett visst räkenskapsår ska det enligt kommunallagen återställas och en åtgärdsplan ska antas av fullmäktige om hur regleringen ska ske. Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa balanskravet uppkom.
Balanskravsutredningen 2027 visar ett positivt balanskravsresultat. Det positiva resultatet för 2027 gör att regionen kan reservera 67,0 miljoner kronor i regionens resultatreserv.
Balanskravsutredning (miljoner kronor) | 2027 | 2028 | 2029 |
|---|---|---|---|
Årets resultat enligt resultaträkningen | 200 | 280 | 290 |
(-) Samtliga realistationsvinster | |||
(+) Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet | |||
(+) Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet | |||
(-/+) Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | |||
(+/-) Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | |||
= Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 200 | 280 | 290 |
(-) Reservering av medel till resultatreserv | -67 | -140 | -145 |
(+) Användning av medel från resultatreserv | |||
= Balanskravsresultat | 133 | 140 | 145 |
Balansbudget
Balansbudgeten visar regionens förväntade tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder för planeringsperioden
Balansbudget per 31 december (miljoner kronor) | 2027 |
|---|---|
TILLGÅNGAR | |
Anläggningstillgångar: | |
Mark, byggnader, maskiner och inventarier | 5 681 |
Aktier, andelar och bostadsrätter | 184 |
Långfristiga fordringar | 17 |
Summa anläggningstillgångar | 5 882 |
Omsättningstillgångar: | |
Lager | 9 |
Kortfristiga fordringar | 911 |
Kortfristiga placeringar | 8 474 |
Kassa och bank | 1 |
Summa omsättningstillgångar | 9 395 |
SUMMA TILLGÅNGAR | 15 277 |
SKULDER OCH EGET KAPITAL | |
Eget kapital: | |
varav årets resultat | 200 |
varav resultatreserv | 67 |
varav övrigt eget kapital | 4 701 |
Summa eget kapital | 4 968 |
Avsättningar: | |
Avsättningar för pensioner | 6 118 |
Övriga avsättningar | 17 |
Summa avsättningar | 6 135 |
Skulder: | |
Långfristiga skulder | 1 384 |
Kortfristiga skulder | 2 790 |
Kortfristig upplåning | 0 |
Summa skulder | 4 174 |
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL | 15 277 |
Investeringsplanering 2027–2031
Inom Region Värmland delas investeringsplaneringen in i olika utrymmen: återinvesteringar, nyinvesteringar, åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande samt projekt Nya CSK, som särredovisas med hänsyn till dess storlek.
Region Värmlands förmåga att i framtiden bära avskrivnings- och driftkostnader påverkar möjligheten att satsa på nya investeringar.
Investeringsbudget (miljoner kronor) | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 | 2031 |
|---|---|---|---|---|---|
Återinvesteringar | 290 | 250 | 250 | 250 | 250 |
Nyinvesteringar | 340 | 270 | 50 | 50 | 50 |
Åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande | 60 | 60 | 60 | 60 | 60 |
Projekt Nya CSK | 523 | 887 | 894 | 850 | 665 |
Summa | 1 213 | 1 467 | 1 254 | 1 210 | 1 025 |
Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Den tekniska utvecklingen innebär att man vid återinvesteringar kan behöva ersätta med ny teknologi. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.
Nyinvesteringar
Nyinvestering definieras som investering som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på Region Värmlands verksamheters inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.
Åtgärder för att bevara fastigheters värde eller motsvarande
Åtgärder för att bevara fastigheters värde och funktion samt infrastruktursatsningar som inte är initierade av verksamhetsbehov kommer att behöva genomföras på flera håll i länet.
Projekt Nya CSK
På Centralsjukhuset i Karlstad har ett större föryngringsprojekt i fastighetsbeståndet startats, projekt Nya CSK. Projektet påverkar inte bara periodens investeringsnivå utan kommer även påverka kostnadsnivån för regionen många år efter att projektet har färdigställts.





