Region Värmland
Delårsrapport 2026

Ännu ett halvår har gått och vi kan konstatera att Region Värmland fortsätter på rätt väg. Våra medarbetare gör stora och små insatser varje dag och man kan inte vara annat än stolt.

Inom hälso- och sjukvården har det hänt flera saker. Vår satsning på 69 miljoner kronor för att korta vårdköerna har delvis genomförts.

Vi kan se att köer till besök och operation minskar. Antalet väntande till operation är på lägsta nivån sedan tolv år. Vi kan se att fler får första besök och operation inom 90 dagar. Kontraktet för nya Akuthuset vid CSK är färdigt och beslut har fattats för en ny rättspsykiatrisk avdelning.

Regionen fortsätter arbeta med att stärka vår samlade beredskap. Ett samarbete med Region Örebro län pågår för att ta fram en struktur- och nulägesbild av stråket mellan Örebro och Karlstad. Stråkets strategiska betydelse har ökat i och med Sveriges NATO-medlemskap och det växande fokuset på totalförsvar och beredskap. Det förändrade omvärldsläget påverkar också flera av förvaltningens verksamhetsområden. Inom ramen för samarbetet ”Sustaid Värmland och Gävleborg” har ett projekt beviljats stöd för att främja hållbara innovationer inom krisberedskap, klimatanpassning och säkerhet.

Sommarlovsbiljett blev en uppskattad satsning även sommaren 2026, med totalt 460 000 resor och 26 000 utdelade biljetter till barn och unga i Värmland. Den kostnadsfria biljetten gav fler barn och unga med färdtjänst möjlighet att resa självständigt till vänner, sommarjobb, fritidsaktiviteter och utflyktsmål i hela länet.

Inom kultur och bildning har flera insatser genomförts för att stärka barns och ungas tillgång till kultur och eget skapande. Tillsammans med föreningen Framtidsfrön har satsningen Skapa en bok engagerat 1 424 barn i förskolor i sex kommuner, med fokus på kreativitet, samarbete samt läs- och skrivförståelse. Kulturskjuts har vidareutvecklats genom förstärkt resestöd och reviderade riktlinjer utifrån kommunernas och elevernas behov, med utökade möjligheter att resa utanför Värmland för att ta del av kulturupplevelser. Kultursommarjobb har också genomförts i elva kommuner och ger unga möjlighet att utveckla sitt skapande och få erfarenhet av att arbeta inom kulturområdet.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande

2. Sammanfattning

Sammanfattning av prognos för måluppfyllnad

Helårsprognosen för regionfullmäktiges effektmål Trygga och nöjda invånare, Attraktivt och hållbart Värmland och God och jämställd hälsa är att de delvis kommer att uppnås, medan helårsprognosen för Hållbar organisation är att den kommer att uppnås. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, där prognosen är att vi kommer att ha en ekonomi i balans 2026.

Sammanfattning av resultat, ekonomisk ställning och prognos

Efter analys av utfallet per augusti 2026 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation visar en positiv trend. Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2026 indikerar att trenden är fortsatt positiv. En samlad bedömning av resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation indikerar att regionen kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2026.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och prognos för måluppfyllnad, samt respektive nämnds delårsrapport.

3. Förvaltningsberättelse

3.1 Förväntad utveckling

Region Värmland har under året fortsatt att arbeta med att bibehålla en balanserad ekonomi, det bygger på att alla delar av organisationen arbetar kostnadsmedvetet och klarar sina fastställda ekonomiska mål. Ekonomi i balans är också viktigt för att klara framtidens ekonomiska utmaningar samt de redan beslutade investeringarna och satsningarna inom Region Värmland.

Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov, projekt Nya CSK. Projektet är uppdelat på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år. Den 15 juni signerade regiondirektör Peter Bäckstrand kontraktet för det nya Akuthuset tillsammans med Skanska Sverige, ett kontrakt värt 4,4 miljarder kronor. Byggstarten planeras vara i början på 2027 och huset ska vara inflyttningsklart våren 2033.

Tabellen nedan visar den beslutade resultatbudgeten för kommande treårsperiod och är hämtad från Regionplan och budget 2027 med flerårsplan 2028–2029, som beslutades av regionfullmäktige den 10 juni 2026. Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas och vilket resultat som budgeteras årligen. För att nå det budgeterade resultatet krävs att Region Värmlands verksamheter har en fortsatt kostnadsmedvetenhet.

3.2 Den regionala koncernen

Politisk organisation

Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat i ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.

Regionfullmäktige

I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 37 kvinnor och 44 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen, hur pengarna används samt utser regionens revisorer.

Regionfullmäktiges mandatfördelning

Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.

Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.

Regionstyrelse

Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.

Kultur- och bildningsnämnd

Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör styrelse för regionens folkhögskolor.

Kollektivtrafiknämnd

Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden ansvarar för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.

Regionala utvecklingsnämnd

Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö.

Patientnämnd

Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvården och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare som har avtal med Region Värmland.

Hjälpmedelsnämnd

Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.

Kost- och servicenämnd

Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.

Förvaltning

Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning med fem förvaltningsområden, vilka är hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning samt regionledningskontoret. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.

Ägarintressen, stiftelser, förbund och donationsstiftelser

Region Värmland äger bolag, är huvudman i stiftelser, är medlem i kommunalförbund och samordningsförbund samt förvaltar donationsstiftelser. Alla dessa innebär någon form av ekonomiskt åtagande eller intresse.

Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis

Förteckning över bolag som Region Värmland äger helt eller delvis.

• Bussfastigheter i Kristinehamn AB - helägt
• Gångjärnet i Karlstad AB - helägt
• Vistit Värmland AB - helägt
• ALMI Norra Mellansverige AB (ägarandel 18,7 procent)
• Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,7 procent)
• Biljettsamverkan i Mellansverige AB (BIMS AB, ägarandel 15.8 procent)
• AB Transito (ägarandel 5 procent)
• Karlstad Airport AB (ägarandel 5 procent)
• Samtrafik i Sverige AB (ägarandel 2 procent)
• Inera AB (ägarandel 0,16 procent)
• Tågfastigheter AB (ägarandel 0,1 procent)
• Dalslands Kanal AB (ägs till 85,7 procent av stiftelsen för Dalslands Kanals Framtida bestånd)
• Löf regionernas ömsesidiga försäkringsbolag
• Vänersamarbetet ekonomisk förening
• Kommuninvest ekonomisk förening (äger Kommuninvest i Sverige AB)
• Offentligägda folkhögskolornas intresseorganisation

Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund

Förteckning över huvudmannaskap i stiftelser samt medlemskap i kommunalförbund och samordningsförbund.

• Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Värmlandsoperan, Region Värmland är huvudman tillsammans med Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmland är huvudman tillsammans med bland annat Karlstads kommun
• Stiftelsen Värmlands och Örebros läns skogsskola, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Stiftelsen Inova Wermland, Region Värmland är en av flera finansiärer
• Stiftelsen Erlandersgården, Region Värmland är en av flera huvudmän
• Bengt Sonessons Stiftelse, Region Värmland är huvudman
• Kommunalförbund Svenskt Luftambulans (SLA)
• Kommunalförbund Svenskt Ambulansflyg (KSA)
• Samordningsförbund Karlstad (Samspelet; Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner)
• Samordningsförbund Västra Värmland och Norra Dalsland (Arvika, Eda Bengtsfors, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner)
• Samordningsförbund Klarälvsdalen (Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner)
• Samordningsförbund Fryksdalen (Sunne,Torsby och Kils kommuner)

Donationsstiftelser

Förteckning över förvaltande donationsstiftelser.

• Elise och Johan August Widerstrands stiftelse
• Stiftelsen Anna Olanders fond
• Stiftelsen Arvika förening mot tuberkulos fond
• Stiftelsen Bäckströmska fonden
• Stiftelsen Elin Nilssons fond
• Stiftelsen Enoch Danielssons fond
• Stiftelsen Fru Ingrid Nisbeths frisängsfond
• Stiftelsen Karin och Erik Gerdéns minnesfond
• Stiftelsen Lagerlöfska fonden
• Stiftelsen Landaskolans minnesfond
• Stiftelsen Norra Värmlands Gåvomedelsfond
• Stiftelsen Olle Luthmans minnesfond
• Stiftelsen Oscar Mellquists donationsfond
• Stiftelsen samfonden för patienter vid Filipstads sjuhus
• Stiftelsen Ture och Wera Hermans fond
• Stiftelsen Valfrid och Astrid Haglunds fond

3.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Verksamhetsrisk

Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Den förväntade demografiska utvecklingen är att andelen äldre ökar och andelen unga minskar samtidigt som även andelen personer i arbetsför ålder minskar. Detta innebär att färre ska försörja fler och att skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för det önskade utbudet av välfärdstjänster i länet. Det innebär även ett tryck på regionens ekonomi och är något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Region Värmland har svårt att hitta rätt kompetens och detta leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.

Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Detta kan komma att innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera personer i den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare utifrån Värmland.

Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar. Detta ska balanseras mot behovet av kostnadsmedvetenhet som krävs för att ha en ekonomi i balans i alla verksamheter

Omvärldsrisk

Region Värmland har under året påverkats av händelser i omvärlden. Inflationen i Sverige har gått ner till mer normala nivåer men ligger i många länder fortfarande över centralbankernas mål vilket inneburit att flera centralbanker höjt sina räntor. Höja räntor i omvärlden kan påverka den svenska kronans värde negativt med risk för högre inflation som följd.

En trolig risk som följer med om inflationen åter igen tar fart är ökad arbetslöshet. Det skulle i sin tur kunna leda till minskade skatteintäkter, försämrad folkhälsa, ökad ojämställdhet och högre kostnader.

Händelserna i omvärlden har även medfört en ökad risknivå. Krigshot i Europa och osäker utveckling i omvärlden medför ett behov av ökat fokus på beredskaps- och säkerhetsfrågor.

En annan potentiell risk som följer med en osäker omvärld är att utrikeshandeln som Sverige och regionerna är beroende av kan påverkas negativt.

Finansiell risk

Regionens finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.

Regionen har under 2026 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.

Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose regionens kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade regionen en beviljad checkkredit om 500 miljoner kronor.

Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Regionens finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Regionens upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 1,5 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.

3.4 Händelser av väsentlig betydelse

Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Under 2026 har inflationsläget fortsatt att förbättras vilket innebär att kostnadernas ökningstakt minskat. Inflationen har dock redan satt sina spår på regionens ekonomi med bland annat ett urholkat realt skatteunderlag, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången.

3.5 Styrning och uppföljning av den regionala verksamheten

Region Värmlands uppdrag, vision och värdegrund

Uppdrag

Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.

Vision

Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.

Värdegrund

Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.

Styrmodell och styrande dokument

Styrmodell

I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på målstyrning och ramstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllelsen följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.

Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.

Styrande dokument

Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena. Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser som regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.

Planering och uppföljning

Planering

Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv till nämnderna. Direktivet anger nämndernas verksamhetsmässiga och ekonomiska planeringsförutsättningar. Nämndernas Svar på planeringsdirektiv är nämndernas uppstart inför det nya planeringsåret och innehåller bland annat nämndernas mål.

Regionplan och budget är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och fastställer bland annat regionfullmäktiges övergripande mål för mandatperioden, årets resultatbudget, fördelning av nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget 2026 behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2025, ett beslut som reviderades i april 2026.

I Årsplan och budget fastställer varje nämnd sina sedan tidigare beslutade mål som ska bidra till att fullmäktiges mål uppnås, samtidigt som de beslutar om nämndens interna ramfördelning. Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas Verksamhetsplan och budget informeras om i respektive nämnd.

Uppföljning

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och

Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognoser för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnaden. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnaden.

Prognos för och bedömning av måluppfyllnad baseras på olika, för målet relevanta underlag, till exempel bidrag till måluppfyllnad från nedbrutna mål på underliggande organisatoriska nivåer och indikatorer. Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål. För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllnad. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.

I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.

Intern kontroll

Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.

3.6 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa ekonomisk stabilitet över fler budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en god hälso- och sjukvård och tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling och kultur och bildning. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.

Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och att inte skjuta kostnader till kommande generationer.

God ekonomisk hushållning i Region Värmland innebär att:

• Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås
• verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt
• ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

3.6.1. Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Efter analys av utfallet per augusti 2026 kan ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation visar en positiv trend. Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, sett till utfallet per augusti.

Den finansiella prognosen för helår 2026 indikerar att trenden är fortsatt positiv. En samlad bedömning av resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation indikerar att regionen kommer att uppnå regionfullmäktiges målsättning, god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2026.

God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och prognos för måluppfyllnad, samt respektive nämnds delårsrapport.

3.6.2 Utvärdering av Region Värmlands effektmål

För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen "Livskvalitet i världsklass" tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål.

Helårsprognosen för regionfullmäktiges effektmål Trygga och nöjda invånare, Attraktivt och hållbart Värmland och God och jämställd hälsa är att de delvis kommer att uppnås. Medan helårsprognosen för Hållbar organisation är att den kommer att uppnås. I Hållbar organisation ingår bland annat den ekonomiska hållbarheten, där prognosen är att vi kommer att ha en ekonomi i balans 2026.

Alla nämnder bidrar till att uppfylla regionfullmäktiges effektmål genom att bryta ner dem till resultatmål för den egna verksamheten. Region Värmlands hållbarhetsarbete utgår från Agenda 2030 och nämndernas resultatmål bidrar direkt eller indirekt till de globala målen [fotnot 1].

I följande kapitel redovisas:

• helårsprognos för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål
• utfall och bedömning av tillhörande indikatorer [fotnot 2]
  
• nämndernas [fotnot 3] helårsprognos för måluppfyllnad av sina resultatmål
• ett urval av aktiviteter som genomförs för att nå uppsatta mål [fotnot 4].

Under regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation ska samtliga nämnder inkludera ett antal regiongemensamma resultatmål, däribland målet om en ekonomi i balans. Under 2026 är detta det högst prioriterade resultatmålet.

Måluppfyllnad redovisas enligt:

Indikatorer med utfall till och med augusti månad redovisar en utveckling över tid (3 år) med en trendpil. Bedömning av utfall av dessa indikatorer görs i jämförelse med samma period i förra årets delårsutfall (jfr fg år) enligt:

[Fotnot 1] Nämndernas resultatmål taggas utifrån vilket eller vilka globala mål de förväntas bidra till. Denna taggning ligger sedan till grund för bedömningen av hur regionfullmäktiges effektmål bidrar till Agenda 2030.

[Fotnot 2] De flesta indikatorer till regionfullmäktiges effektmål följs upp på helår i årsredovisningen. I delårsrapporten synliggörs resultat för helårsindikatorerna från årsredovisningen 2025 för kännedom.

[Fotnot 3] Regionstyrelsens årsredovisning utgör redovisning för regionledningskontorets egen verksamhet, det vill säga nämndens eget ansvarsområde inom förvaltningen.

[Fotnot 4] För en mer komplett bild hänvisas till nämndernas respektive delårsrapporter.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 1: Ingen fattigdom
Mål 2: Ingen hunger
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad ojämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Helårsprognos för måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål Trygga och nöjda invånare

Kommentar

Den samlade bedömningen är att effektmålet Trygga och nöjda invånare delvis kommer att uppnås under 2026. Bedömningen är oförändrad jämfört med den som gjordes i samband med årsredovisningen för 2025. Prognosen för måluppfyllnad i delårsrapporten baseras främst på nämndernas bedömningar av måluppfyllnaden för de underliggande resultatmålen samt redovisade aktiviteter och insatser. Indikatorerna kopplade till effektmålet följs upp i årsredovisningen. I delårsrapporten redovisas därför det senast rapporterade helårsutfallet för kännedom.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål Trygga och nöjda invånare

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed också bidrar till att regionfullmäktiges effektmål Trygga och nöjda invånare uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämdernas resultatmål: Innovation och digitalisering med kvalitet och nytta (regionstyrelsen)

Hittills i år har åtgärder för att stärka organisationens förmåga till innovation och innovativ kultur genomförts. Genom processtöd till chefer och personer i ledande roller stärks deras förmåga att leda utvecklings- och innovationsarbete, samtidigt som chansen till långsiktigt hållbara lösningar ökar. En innovationssatsning har tagits fram i form av ett erbjudande om en prova-på-peng i syfte att stimulera medarbetare att göra tester i den egna verksamheten för att främja innovation, verksamhetsutveckling och hållbar omställning.

Nämndernas resultatmål: Trygg och tillgänglig service (kollektivtrafiknämnden)

I syfte att öka informationssäkerheten och spårbarheten i verksamheternas kommunikation pågår ett arbete med att ersätta fax- och pappersbaserade kommunikationsflöden med säkra och mer effektiva digitala lösningar. En ny modul i ett befintligt system har tagits fram, vilket ger Region Värmland förutsättningar till sammanhållen information om personuppgiftsbehandlingar, informationshanteringsplaner och informationsklassningar.

Nämndernas resultatmål: God tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Totalt har 30 projekt och arrangemang i regionens samtliga kommuner beviljats regionalt stöd. I augusti genomfördes en kompetensutvecklingsdag för lokalhållare och arrangörer där fokus var tillgänglighet, säkerhet, ljud och ljus för att skapa bättre och mer inkluderande mötesplatser. Ett samarbete med Värmlandstrafik har inletts för att ytterligare öka tillgängligheten till arrangemangen och att göra landsbygden i Värmland mer tillgänglig för alla. Ett samarbete som resulterat i utökade bussavgångar och en tillfällig busshållplats i samband med folkkulturarrangemanget Folkfrossa.

Nämndernas resultatmål: Allas möjlighet till eget skapande och deltagande i kulturlivet (kultur- och bildningsnämnden)

Kulturavdelningen samlar länets folkbibliotek i ett tillgänglighetsnätverk för erfarenhetsutbyte kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och andra modersmål än svenska. Under 2026 har nätverket genomfört en digital träff och en fysisk träff i Storfors. Samtliga värmländska kommuner har beviljats medfinansiering för insatser som stärker äldres delaktighet i kulturlivet. Under året genomförs också beredskapsprojektet Beredskap bygdegård med fyra träffar, varav den sista sker i form av en beredskapsövning.

Nämndernas resultatmål: Barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmland genomförde Art Camp 2026 för unga på Kulturskolan i Karlstad, där fick deltagarna fördjupa sig i olika konstformer med stöd av professionella konstnärer. Intresset för kultursommarjobb ökade och 20 kultursommarjobb genomfördes i 11 kommuner med stöd från Region Värmland. Kulturavdelningen har tillsammans med flera kommuner arbetat för alla barns rätt till bibliotekskort, bland annat genom förslag om sänkt lånekortsålder och borttagna avgifter. Arbetet är slutfört och kommunerna har nu en gemensam hållning för barns tillgång till bibliotek.

Nämndernas resultatmål: Stödja patienter (patientnämnden)

Region Värmland har via Patientnämnden under perioden januari till augusti 2026 tagit emot 1 205 klagomål på hälso- och sjukvård samt folktandvård, vilket är en ökning jämfört med samma period föregående år. Samtliga tvångsintagna eller isolerade patienter under perioden har erbjudits stödperson. Arbete har inletts för att se över möjligheterna att med hjälp av Svea, AI-assistent utvecklad för offentlig sektor, förbättra och förenkla de barnanpassade blanketterna för att lämna klagomål.

Nämndernas resultatmål: Måltidsverksamhet med hög kvalitet (kost - och servicenämnden)

Under april informerades kost- och servicenämndens kunder bland annat om en kommande enkät Informationen om kost- och servicenämndens måltidsverksamhet på Region Värmlands webbplats har uppdaterats.

Nämndernas resultatmål: Hållbar beredskap (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Hälso- och sjukvården är del av Region Värmlands nya arbetssätt för funktionsindelad stab vid hantering av kriser som innebär att krisledningsarbetet organiseras utifrån tydliga funktioner i stället för traditionella roller. Syftet är att stärka förmågan att snabbt skapa överblick, fatta välgrundade beslut och effektivisera samordningen både internt och med externa aktörer. Region Värmland deltog när Nato genomförde en medicinsk övning, Vigorious Warrior 26. Övningen genomfördes i Estland och Region Värmland lånade ut ett 15-tal medarbetare tillfälligt till Socialstyrelsens medicinska team Emergency Medical Team typ 2 (EMT2). Syftet med övningen var att träna på att ta hand om en stor mängd skadade i en krigssituation och att samarbeta mellan länder och mellan civil och militär sjukvård.

Nämndernas resultatmål: Trygg och tillgänglig service (kollektivtrafiknämnden)

Kollektivtrafikens marknadsandel har ökar något jämfört med fjolårets nivå, men når inte upp till målvärdet. Efter föregående års uppgång har nöjdheten bland invånare och resenärer minskat. Inställda turer under vintern och delar av sommaren kan ha påverkat invånarnas syn på kollektivtrafiken negativt. Tryggheten har däremot ökat och når nu målnivån. Kollektivtrafikens långsiktiga arbete med trygghetsfrågor har gett goda resultat och vid nationella jämförelser placerar sig regionen i topp för både invånare och resenärer.

Nämndernas resultatmål: Genom samverkan skapa stark regional utveckling i hela Värmland (regionala utvecklingsnämnden)

Bedömning är att den regionala samverkan ännu inte är full ut strategisk och långsiktig. Under våren 2026 genomfördes en utvärdering av det interna chefsnätverket för frågor kopplade till regional utveckling. Resultatet visar att nätverket skapar nytta, men att det behöver utvecklas för att bättre möta olika verksamheters behov. Av deltagarna vid arbetsmötet och riktningsmötet, inom Värmlandsstrategins årshjul, uppger 86 procent att arbetsformerna stärker samverkan. Resultatet är positivt, men når inte målvärdet på 95 procent.

Nämndernas resultatmål: Tillgänglig vård på lika villkor (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Hälso- och sjukvården i Värmland gör tydliga framsteg i arbetet med att skapa en tillgänglig vård på lika villkor, men utmaningar kvarstår inom flera områden. För att stärka tillgängligheten har Första linjen unga infört bokningsbara tider via 1177.se och ett digitalt föräldraskapsstöd. Inom psykiatrin pågår ett arbete med produktions- och kapacitetsstyrning för att öka tillgängligheten, medan mobila team erbjuder vård som möter patientens behov på ett flexibelt sätt. I april 2026 fattade regionfullmäktige beslut om reviderad Regionplan och budget 2026, i vilken hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelades en tillfällig satsning under 2026 om 69 miljoner kronor riktade till kökortningsinsatser. Satsningen tillkom på initiativ från nämnden, som även beslutade att satsa ytterligare 21 miljoner kronor inom sin nettokostnadsram på aktiviteter för att korta vårdköer, det vill säga sammantaget en satsning på 90 miljoner kronor. Insatserna kommer att prioriteras utifrån antalet patienter som väntar längre än vad som föreskrivs inom den statliga vårdgarantin.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 1: Ingen fattigdom
Mål 2: Ingen hunger
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 18: Fredliga och inkluderande samhällen

Helårsprognos för måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål Attraktivt och hållbart Värmland

Kommentar

Den samlade bedömningen är att effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland delvis kommer att uppnås under 2026. Bedömningen är oförändrad jämfört med den som gjordes i samband med årsredovisningen för 2025. Prognosen för måluppfyllnad i delårsrapporten baseras främst på nämndernas bedömningar av måluppfyllnaden för de underliggande resultatmålen samt redovisade aktiviteter och insatser. Indikatorerna kopplade till effektmålet följs upp i årsredovisningen. I delårsrapporten redovisas därför det senast rapporterade helårsutfallet för kännedom.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål Attraktivt och hållbart Värmland

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed också bidrar till att regionfullmäktiges effektmål Attraktivt och hållbart Värmland uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämndernas resultatmål: Klinisk forskning och utbildning (hälso- och sjukvårdsnämnden)

I Region Värmland bedrivs ett brett spektrum av forsknings- och utbildningsaktiviteter inom alla vårdnivåer och specialiteter. Bastjänstgöring (BT), som är under införande i läkarutbildningen, är en strukturerad introduktion till svensk hälso- och sjukvård för legitimerade läkare. Den ska ge en gemensam baskompetens innan specialiseringen påbörjas. Arbete med att förbereda övergången från allmäntjänstgöring (AT) till BT i läkarutbildningen pågår och som en del av förberedelserna har rekrytering av BT-chefer till Karlstad, Arvika och Torsby genomförts.

Nämndernas resultatmål: Folkbildningen ska bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmlands fem folkhögskolor har under våren bland annat utvecklat tillgängliga lärmiljöer, tydligare strukturer i undervisningen och lärplattformarna, stödjande digitala verktyg och individanpassad undervisning. Enligt den årliga nationella deltagarenkäten uppgav drygt 78 procent av deltagarna på allmän kurs att studietiden hade ökat deras möjligheter att studera vidare och 85 procent av dem som hade planerat att nå grundläggande behörighet till högskola eller yrkeshögskola nådde sina mål.

Nämndernas resultatmål: Ett obundet konst- och kulturliv som kan bidra till demokrati, yttrandefrihet och regional utveckling (kultur- och bildningsnämnden)

Region Värmland verkar för att professionella kulturskapare ska få branschenliga ersättningar och avtal. Under 2026 har kulturavdelningen tagit fram ett förslag till stöd för medverkansersättning till arrangörer och konstnärer vid utställningar, för att underlätta tillämpningen av avtalet för medverkans- och utställarersättning. Kultur- och bildningsnämnden har avsatt medel för att testa förslaget genom ett pilotprojekt under hösten 2026. Region Värmland har tagit fram en insatsplan för kulturella och kreativa branscher, för perioden 2027–2031, som är beslutad i kultur- och bildningsnämnden och i regionala utvecklingsnämnden.

Nämndernas resultatmål: God samverkan genom hela måltidsprocessen (kost - och servicenämnden)

Kostpärm för kost- och servicenämndens parter som innehåller samlad information om bland annat kostutbud, rutiner, beställningar och ansvarsnivåer är färdigställd. Utbildningsinsats för nya beställare som syftar till att säkerställa att kunden får rätt mat genomfördes i juni.

Nämndernas resultatmål: Värmlänningarna ska veta vad Region Värmland är och gör (regionstyrelsen)

Regionens kommunikationsavdelning arbetar dagligen med att öka kunskapen om organisationen och samtliga verksamheter, både internt och externt. En särskild satsning gjordes för att öka kunskapen inför regionvalet i september, till exempel togs en hemsida fram där information om regionvalet samlats.

Nämndernas resultatmål: Stärkt systematik och styrning i hållbarhetsarbetet (regionstyrelsen)

En digital AI-agent för hållbarhetssäkring har testats under våren och beräknas vara klar för användning under hösten. Arbete pågår även med att ta fram en gemensam målbild och en samlad intern inriktning för livsmedelsfrågan i Region Värmland.

Nämndernas resultatmål: Samverkan och utveckling av vården (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Samverkan mellan specialistvård, primärvård och kommuner har stärkts inom flera områden. Arbetet med egenmonitorering, sammanhållen vårdplanering och vård för sköra äldre utvecklas vidare. Nya arbetssätt och digitala hjärtsviktsronder har bidragit till kortare ledtider och mer sammanhållna vårdförlopp. För att stärka patienternas delaktighet och flexibilitet fortsätter utvecklingen av dialys i hemmet. Länsoperationsrådet har återinförts för att stärka den gemensamma styrningen och planeringen av operationsresurser.

Nämndernas resultatmål: Smart resande (kollektivtrafiknämnden)

Marknadsandelen för hållbart resande är 29 procent, vilket är samma andel som motsvarande period förra året. Målnivån på 32 procent uppnås därmed inte. Det har däremot skett en förändring som innebär att det hittills i år är lika många män som kvinnor som står för det hållbara resandet (cykel, gång, kollektivtrafik). Historiskt sett har det varit fler kvinnor än män som rest hållbart. En färdplan för dynamisk kollektivtrafik fastställdes av kollektivtrafiknämnden under sammanträdet i maj. Dynamisk trafik utgör ett strategiskt verktyg för att möta resenärernas behov, stärka tillgängligheten i hela länet och bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt transportsystem.

Nämndernas resultatmål: Skapa förutsättningar för att säkerställa Värmlands kompetensbehov (regionala utvecklingsnämnden)

Som en del i Region Värmlands lagstadgade uppdrag att bedöma regionala kompetensbehov på kort och lång sikt ska regionerna vart tredje år bistå Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan med underlag. Arbetet innebar bland annat dialoger med relevanta aktörer genomfördes under januari till maj i år. Parallellt med detta har ett arbete med underlag och dialog för Nationella och regionala partnerskapsplaner, där kompetensförsörjning är ett område, varit prioriterat.

Nämndernas resultatmål: Skapa förutsättningar för ett diversifierat och långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv (regionala utvecklingsnämnden)

Region Värmlands finansiering ligger på en stabil och väl avvägd nivå. Andelen 1:1-finansering uppgår till 16 procent, vilket tydligt är under målvärdet om högst 25 procent. Detta visar att vi har en god balans i finansieringen samtligt som det skapar utrymme för fortsatt strategisk användning av medel och möjlighet att stärka utvecklingsinsatser framåt. Företagsstöd har beviljats i 15 av 16 värmländska kommuner.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 1: Ingen fattigdom
Mål 2: Ingen hunger
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad ojämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Mål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Helårsprognos för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål God, jämlik och jämställd hälsa

Kommentar

Den samlade bedömningen är att effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa delvis kommer att uppnås under 2026. Bedömningen är oförändrad jämfört med den som gjordes i samband med årsredovisningen för 2025. Prognosen för måluppfyllnad i delårsrapporten baseras främst på nämndernas bedömningar av måluppfyllnaden för de underliggande resultatmålen samt redovisade aktiviteter och insatser. Några av indikatorerna kopplade till effektmålet följs upp i årsredovisningen. För dem redovisas det senast rapporterade helårsutfallet för kännedom här i delårsrapporten. En indikator har utfall under perioden och utfallet redovisas i jämförelse med utfallet samma period förra året.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål God, jämlik och jämställd hälsa

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed också bidrar till att regionfullmäktiges effektmål God, jämlik och jämställd hälsa uppnås delvis. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämndernas resultatmål: Folkhälsoarbetet ska ge förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen (kultur- och bildningsnämnden)

Utbildningsinsatser inom psykisk hälsa och suicidprevention har påbörjats. Platskompassen, ett dialogverktyg för att samla in synpunkter från invånare, och arbete med samtyckesfrågor inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) fortsätter att utvecklas och bidrar till en bredare kunskapsspridning. Ett viktigt steg för att stärka folkhälsoarbetet är att bygga upp stödstrukturer för kommunikation och samverkan med kommuner och civilsamhälle. Dialoger har inletts med relevanta nätverk och kommundirektörer för att kartlägga behov.

Nämndernas resultatmål: Förutsättningar för god hälsa hos barn och unga ska stärkas (kultur- och bildningsnämnden)

För att säkerställa att beslut och insatser baseras på aktuell och relevant kunskap om barns och ungas hälsa, pågår ett systematiskt arbete med att analysera och sprida data. Analysen av elevers drogvanor fortsätter enligt plan. Stödstrukturer för skolprogrammen YAM och Livsviktiga snack utvecklas också, där utbildning av instruktörer och uppdatering av webbsidor har genomförts.

Nämndernas resultatmål: Jämställd och jämlik tillgänglighet (kollektivtrafiknämnden)

Kunderna inom servicetrafiken är nöjda med bemötande hos både beställningspersonal och förare samt verksamhetens telefontillgänglighet. Värmlandstrafik arbetar med att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik utanför de större stråken, bland annat genom utvecklingen av dynamisk kollektivtrafik. Det utgör ett strategiskt verktyg för att möta resenärernas behov, stärka tillgängligheten i hela länet och bidra till ett mer hållbart och resurseffektivt transportsystem.

Nämndernas resultatmål: Bidra till kvalitetsutveckling (patientnämnden)

Med hjälp av patienternas klagomål bidrar patientnämnden till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i länet. Patientnämnden säkerställer att resultat och genomförda analyser kommer hälso- och sjukvården inom Region Värmland och kommunerna till del.

Nämndernas resultatmål: God och jämlik hjälpmedelsförsörjning på lika villkor utifrån individens behov (hjälpmedelsnämnden)

Under delåret har arbetet med att kartlägga förskrivningsprocessen för elrullstolar fortsatt med syfte att finna förbättringsåtgärder, minska köerna och se över ansvarsfördelningen mellan Region Värmland och de värmländska kommunerna.

Nämndernas resultatmål: Utveckla och kvalitetssäkra utbud och tjänster inom måltidsområdet (kost- och servicenämnden)

Arbete med beredskapsplanering har påbörjats, bland annat genom framtagande av menyer, kartläggning av tillgängliga lagerutrymmen samt en översyn av möjligheterna att utöka produktionskapaciteten vid en störning eller krissituation. Anpassningar har tagits fram med anledning av Hammarö kommuns planerade utträde ur nämnden och förvaltningsgruppen.

Nämndernas resultatmål: Stärkta mänskliga rättigheter (regionstyrelsen)

Det har genomförts utbildningar inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det har även genomförts grundutbildningar, nätverksträffar och löpande stöd för barnrättsombud. Utbildningsinsatser har även genomförts inom område psykiatri med fokus på barnrätt, barn som närstående samt våld i nära relation. Arbetet med barnrättsperspektivet har integrerats i projektet Nya CSK. Arbetet med att ta fram och revidera styrdokument inom flera rättighetsområden har fortsatt under perioden.

Nämndernas resultatmål: God, säker och nära vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Hälso- och sjukvårdens verksamheter beskriver ett aktivt och systematiskt arbete för att stärka kvalitet och patientsäkerhet. Det arbetas med strukturerad uppföljning, riskbedömningar och lärande utifrån avvikelser för att förebygga vårdskador och skapa en kultur som främjar ständiga förbättringar. Inom barn-, kvinnosjukvård och habilitering har särskilt fokus lagts på att utveckla en gemensam patientsäkerhetskultur. Under perioden har beslut fattats om införande av en psykiatrisk ambulans, vilket ska stärka omhändertagandet av patienter med akut psykisk ohälsa och förbättra samverkan mellan psykiatri och ambulanssjukvård.

Nämndernas resultatmål: Hälsofrämjande och förebyggande vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Den digitala artrosskolan har införts i ordinarie verksamhet och innebär att fler patienter kan erbjudas stöd och egenvårdsinsatser oavsett geografisk hemvist. Amningsmottagning har öppnat för att ge bättre stöd till alla som ammar och som upplever svårigheter vid amning i anslutning till förlossning. Det har etablerats en länsövergripande samverkansgrupp som fokuserar på samsjuklighet med psykisk ohälsa och missbruk.

Nämndernas resultatmål: Skapa förutsättningar för en väl utbyggd digital infrastruktur (regionala utvecklingsnämnden)

Utifrån rapporten Analys av förutsättningar för ett regionalt bredbandsstöd beslutade Regionala utvecklingsnämnden i maj att ge förvaltningen i uppdrag att, med särskilt fokus på juridiska och ekonomiska förutsättningar, förbereda för att införa ett regionalt bredbandsstöd.

Bidrar till de globala målen i Agenda 2030

Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad ojämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen

Helårsprognos för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation

Kommentar
Den samlade bedömningen är att regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation kommer att uppnås under 2026. Bedömningen är oförändrad jämfört med den som gjordes i samband med årsredovisningen för 2025. Prognosen för måluppfyllnad i delårsrapporten baseras främst på nämndernas bedömningar av måluppfyllnaden för de underliggande resultatmålen samt redovisade aktiviteter och insatser. Några av indikatorerna kopplade till effektmålet följs upp i årsredovisningen. För dem redovisas det senast rapporterade helårsutfallet för kännedom här i delårsrapporten. Två indikatorer har utfall under perioden och utfallet redovisas i jämförelse med utfallet samma period förra året.

Regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation har tre perspektiv, ekonomisk [fotnot 5], social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Redovisningen sker uppdelat på de tre perspektiven.

[FOTNOT 5] Ekonomisk hållbarhet redogörs i huvudsak under egna rubriker i delårsrapporten.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation – ekonomisk hållbarhet

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad – ekonomisk hållbarhet

Ekonomi i balans är ett regiongemensamt resultatmål för samtliga nämnder.

Nämndernas resultatmål: Ekonomi i balans

(Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, kultur- och bildningsnämnden, kollektivtrafiken, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden och kost- och servicenämnden.)

För mer information om det ekonomiska utfallet på övergripande nivå se 3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning. För mer information om nämndernas ekonomiska utfall, se 5.2 Nämndanalyser samt respektive nämnds delårsrapport.

Nämndens resultatmål: Ekonomi i balans (hjälpmedelsnämnden)

För mer information om det ekonomiska utfallet på övergripande nivå se 3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning. För mer information om nämndernas ekonomiska utfall, se 5.2 Nämndanalyser samt respektive nämnds delårsrapport.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation – social hållbarhet

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad – social hållbarhet

Det personalpolitiska programmet består av tre delar: personalpolitisk plan, personalpolicy och arbetsmiljöpolicy. Den personalpolitiska planen innehåller fyra övergripande målområden och långsiktiga strategier för Region Värmland som arbetsgivare:

• Kompetensförsörjning: Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsgivare.
• Arbetsmiljö: Region Värmland ska ha en hållbar arbetsmiljö.
• Arbetsvillkor: Region Värmland ska ha trygga arbetsvillkor i hela organisationen.
• Chef- och ledarskap: Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap.

Under 2026 ska verksamheterna särskilt inrikta sitt arbete på insatser inom målområdena attraktiv arbetsgivare och hållbar arbetsmiljö. Det innebär att dessa två är regiongemensamma resultatmål för berörda nämnder.

Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare

(Regiongemensamt resultatmål för regionstyrelsen, kultur- och bildningsnämnden, kollektivtrafiken, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.)

Under perioden har ”Strategier för hållbar kompetensförsörjning” tagits fram. Det primära syftet med övergripande strategier är att ge en gemensam riktning för arbetet med kompetensförsörjning. Strategierna ska också stödja verksamheter och chefer i att prioritera insatser som stärker Region Värmlands förmåga att försörja organisationens verksamheter med den kompetens som behövs för att klara Region Värmlands uppdrag – både idag och på längre sikt. Det har också startat ett utvecklingsarbete för att stärka det systematiska kompetensförsörjningsarbetet i verksamheterna. En central del i arbetet är att verksamheterna genomför kompetensanalyser.

Pilotprojekt med en central intern bemanningsenhet fortsätter enligt plan och kommer att utvärderas under årets slut, för beslut om ett eventuellt breddinförande.

Introduktionsprocessen ses över för att skapa en mer effektiv och enhetlig introduktion av nya medarbetare. Inom ramen för arbetet ses möjligheterna till automation och digitalisering över för att förenkla och kvalitetssäkra introduktionen. Parallellt genomförs en översyn av introduktionen för chefer för att säkerställa en likvärdig och övergripande introduktion i hela organisationen.

Antal omräknade heltider

I augusti 2026 uppgick antalet omräknade heltider för tillsvidareanställda inom Region Värmland till 8 424. Av dessa var 79,7 procent kvinnor och 20,3 procent män. Utfallet per augusti 2026 visar en ökning med 123 omräknade heltider jämfört med december 2025. Ökningen avser främst sjuksköterskor, handläggare, undersköterskor och läkare. Berörda nämnder följer utvecklingen inom det egna ansvarsområdet.

Antalet visstidsanställda uppgick till 483 omräknade heltider i augusti 2026 varav 74,0 procent var kvinnor och 26,0 procent var män. Vid jämförelse med december 2025 är det en ökning med 105 omräknade heltider. Den främsta förklaringen till ökningen är den säsongsvariation som uppstår under sommarmånaderna. Under perioden juni till augusti ökar antalet visstidsanställda för att säkerställa bemanning under ordinarie medarbetares semesterledighet. Augusti präglas därför av ett högre antal tidsbegränsat anställda jämfört med december, då behovet av semestervikarier och annan tillfällig bemanning generellt är lägre.

Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö

(Regiongemensamt resultatmål för regionstyrelsen, kultur- och bildningsnämnden, kollektivtrafiken, regionala utvecklingsnämnden, patientnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden.)

Den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en återblick och utvärdering av föregående års arbetsmiljö- och hälsoarbete. Utifrån senast resultatet har flera aktiviteter fortsatt eller genomförts under perioden, bland annat arbetet med:

• friskfaktorer
• stöd till chefer i implementering av digitalt verktyg för att underlätta arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete
• utbildningstillfällen och kompetenshöjande insatser för skyddsombud och chefer inom organisatorisk och social arbetsmiljö samt rehabilitering och anpassning
• stöd till verksamheter för att ta fram lokala rutiner för hot och våld
• gemensamt arbete för att få fler skyddsombud inom regionen.

Under perioden har ett projekt för att hitta strategier att sänka sjukfrånvaron startat. Projektet är finansierat av rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Det innebär att arbeta systematisk med analys och identifiera behov för att kunna stödja med resurser och ta fram handlingsplaner.

Trygga arbetsvillkor i hela organisationen

Införandet av ett nytt schemaläggningssystem inom hälso- och sjukvården har fortsatt under perioden. De inledande erfarenheterna visar på en minskad tidsåtgång för schemaläggning. Systemet ger en samlad digital överblick över den dagliga bemanningen och underlättar arbetet med bemanningsplanering. Arbete pågår med att se över löneöversynsprocessen i samband med nya centrala avtal. Målsättningen är att skapa en kvalitetssäkrad process som är mindre tidskrävande. Löneöversyn 2026 genomfördes tidsmässigt i enlighet med de centrala löneavtalen, förutom för Värmlands läkarförening, vilket var en av målsättningarna för årets löneöversyn. De direktverkande reglerna i Lönetransparensdirektivet har implementerats i verksamheten. Utveckling av samverkan inom regionen har fortsatt bland annat genom att samverkan integrerats i introduktionsutbildningen för nya chefer.

Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap

Under perioden har flera aktiviteter genomförts eller påbörjats för att stärka chefernas förutsättningar inom Region Värmland, bland annat har nätverk för samtliga regionens chefer startats upp. En översyn av introduktionen för chefer pågår för att säkerställa en likvärdig och övergripande introduktion i hela organisationen. En vidareutveckling av nuvarande Ledar- och medarbetardeklarationen (LOM) är klar. Kompetensutvecklande seminarier för chefer inom HR:s sakområden har genomförts under perioden. Konceptet har tagits emot väl. Arbete med att ta fram en modell för utveckling av ledningsgrupper har påbörjats. Ytterligare aktiviteter som pågår innefattar inventering och utveckling av befintliga utbildningar. Fokus på chefers arbetsmiljö och förutsättningar, bland annat genom implementering av skyddsrond för chefer.

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed till perspektivet social hållbarhet inom regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionstyrelsen)

Digitala chefsföreläsningar har etablerats permanent och genomförs 2–3 gånger per månad inom områden som ledarskap, arbetsmiljö och HR. Deltagandet är cirka 100 chefer per tillfälle. Region Värmlands nya system för bemanningsplanering och schemaläggning, Tessa, införs successivt och ska bland annat effektivisera schemaläggningsarbetet och underlätta samplanering.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kultur- och bildningsnämnden)

Både folkhälsoavdelningen och kulturavdelningen har under året tagit emot praktikanter från Karlstads universitet. Att erbjuda praktikplatser är ett sätt att attrahera kompetens till verksamheten. Kulturavdelningen har flyttat till nya lokaler med ett funktionsbaserat arbetssätt.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kollektivtrafiknämnden)

Antalet tillsvidaretjänster inom verksamheten är stabil. Antalet visstidsanställda har ökat under perioden, vilket förklaras av förändringarna inom servicetrafiken. Antalet bedöms kunna minska under 2027 i takt med att systemen stabiliseras och arbetsbelastningen minskar. Hög trivsel och engagemang är faktorer som bidrar till låg sjukfrånvaro men som också är förutsättningar för en attraktiv arbetsplats där medarbetare tillsammans tar ansvar för utmaningar och förbättrar verksamheten.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionala utvecklingsnämnden)

IDe senaste åren har regional utveckling i dialog med medarbetarna kopplat ihop sin verksamhetsutveckling med kompetensbehov framåt. För att lyckas vara en attraktiv arbetsgivare har de identifierat olika områden där de behöver utvecklas, till exempel behöver de arbeta med att integrera fler frågor horisontellt, kunskapshöjning inom digitalisering och AI samt projektmetodik.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (patientnämnden)

På patientnämndsenheten bedrivs ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Enheten arbetar utifrån en aktivitetsplan som uppdateras årligen och följs upp tre gånger per termin.

Nämndernas resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Som en del av den satsningen Region Värmland gör för vårdcentraler med bemanningsutmaningar fastställdes innan sommaren en rutin för tillämpning av lönetillägg. En arbetsgrupp arbetar med kommunikation och marknadsföring för att nå satsningens målgrupp. Den pilot som testas för bemanning av korttidsfrånvaro fortgår och berörda avdelningschefer är nöjda. Antalet omräknade heltider för tillsvidareanställda ligger på en högre nivå än motsvarande period föregående år, vilket även gäller för antalet omräknade visstidsanställda. Samtidigt påverkas bemanningen av säsongsvariationer och verksamhetens behov av semesterbemanning.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionstyrelsen)

Sjukfrånvarokvoten ligger för perioden på en lägre nivå än motsvarande period förra året.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Positiva tendenser syns bland annat i minskad långtidssjukfrånvaro och utvecklade arbetssätt. Samtidigt kvarstår utmaningar i form av hög arbetsbelastning, sjukfrånvaro och bemanningssvårigheter inom vissa delar. Fortsatt fokus krävs därför på förebyggande insatser och organisatoriska förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kollektivtrafiknämnden)

Hög trivsel, engagemang och tidiga insatser är faktorer som bidragit till låg sjukfrånvaro inom kollektivtrafiken. Sjukfrånvaron påverkas dock fortfarande av den arbetsbelastning som följde av trafikstarten i servicetrafiken 2025, även om effekten successivt minskat.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (patientnämnden)

Enheten arbetar i enlighet med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Värdegrundsfrågor är en naturlig del av det dagliga arbetet, möten och diskussioner. Uppföljning av mål, prioriteringar och fokus för perioden görs tertialvis.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kultur- och bildningsnämnden)

Planerade aktiviteter för året har genomförts eller pågår, men sjukfrånvaron ökade under årets första månader. För perioden ligger sjukfrånvarokvoten på samma nivå som motsvarande period förra året, men högre än målvärde. Folkhögskolorna analyserar sjukfrånvaron för att få en tydligare bild av bakomliggande faktorer och eventuella behov av åtgärder.

Nämndernas resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionala utvecklingsnämnden)

Under första halvåret har enheterna arbetat med sina respektive handlingsplaner utifrån medarbetarresultatet 2025. Inom arbetet med friskfaktorer har enheterna tagit fram faktorer som är relevanta utifrån till exempel medarbetarundersökningen. Den fysiska arbetsmiljön har brister, till exempel inom ljudmiljön. Sjukfrånvaron är relativt sett låg.

Nämndernas resultatmål: Ökad jämställdhet (regionstyrelsen)

Region Värmland deltar i Sveriges Kommuner och Regioners modellkoncept för jämställdhetsintegrering och har skapat förutsättningar för förtroendevalda och chefer att delta i de utbildningar som erbjuds inom ramen för konceptet. Arbetet med jämställdhetsbudgetering har fortsatt genom samverkan inom förvaltningen. Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i upphandling har fortsatt i samverkan med Region Jönköpings län och Västra Götalandsregionen.

Nämndernas resultatmål: Respektfulla möten (hjälpmedelsnämnden)

Den långsiktiga målsättningen är att Region Värmland och alla kommuner ska vara representerade på samtliga nämndsammanträden. Trots en förbättring jämfört med motsvarande period förra året har målet ännu inte nåts. Däremot har samtliga ledamöter i hjälpmedelsnämnden fått tillgång till nämndens introduktionsmaterial.

Indikatorer till regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation – miljömässig hållbarhet

Sedan årsskiftet gäller en ny miljöplan som sträcker sig till 2029. Planen har två övergripande mål för den miljömässiga hållbarheten, minskad resursförbrukning och låg miljöpåverkan. Minskad resursförbrukning handlar om att aktivt undvika onödiga inköp och överanvändning av resurser. Låg miljöpåverkan handlar att begränsa miljöavtrycket från det vi måste köpa in, använda och förbruka samt från de direkta avtryck vi gör i miljön genom exempelvis markanvändning och transporter.

Resultatmål: Minskad resursförbrukning

(Kultur- och bildningsnämnden, kollektivtrafiknämnden, regionala utvecklingsnämnden, hjälpmedelsnämnden, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden.)

Flera aktiviteter har genomförts eller påbörjats för att minska resursförbrukningen. Arbetet omfattar bland annat utökade mätningar och insatser för att minska matsvinnet, ökad återanvändning av möbler och IT-utrustning, övergång från engångs- till flergångsprodukter samt åtgärder för energieffektivisering i regionens fastigheter. Sammantaget bedöms flera insatser bidra till en mer resurseffektiv verksamhet, men effekterna varierar mellan områden. Prognosen är därför att resultatmålet om minskad resursförbrukning uppnås delvis för helåret.

Resultatmål: Låg miljöpåverkan

(Kollektivtrafiknämnden, regionalautvecklingsnämnden, hjälpmedelsnämnden, kost- och servicenämnden, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, kultur- och bildningsnämnden.)

Arbetet för att minska miljöpåverkan har fortsatt inom flera områden under perioden. Insatser har genomförts för att stärka kemikaliehanteringen, öka andelen växtbaserade och svenska livsmedel, förbättra avfallssorteringen samt främja hållbart resande. Arbete pågår för att minska miljöpåverkan från byggnationer och utveckla utomhusmiljöer som främjar hälsa, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sammantaget är utvecklingen positiv, men eftersom flera åtgärder fortfarande genomförs bedöms resultatmålet om låg miljöpåverkan uppnås delvis för helåret.

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed till perspektivet miljömässig hållbarhet inom regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (kultur- och bildningsnämnden)

Interna möten, konferenser och planeringsdagar bokas i första hand i egna lokaler. Vid nämndmöten som läggs ute i länet, till exempel på folkhögskolorna, sker samåkning i regionens bilar. Vid externa konferenser och utbildningar väljs digitala alternativ i första hand när det erbjuds. Regionens checklistor för hållbara evenemang följs.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (kollektivtrafiknämnden)

Vid början av året samlokaliserades sjukreseenheten med övrig kollektivtrafik. Detta frigjorde en mängd kontorsmöbler för återanvändning. Det pågår en process för att avgöra hur tågtrafiken på Fryksdalsbanan i framtiden ska utformas. En viktig faktor är då hur tågfordonen ska drivas.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (regionala utvecklingsnämnden)

Följs upp i årsredovisning. 2026 kommer vara ett referensår.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (hjälpmedelsnämnden)

Den gemensamma verksamheten källsorterar och återanvänder emballage.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (regionstyrelsen)

Den cirkulära möbelhanteringen inom Region Värmland visar goda resultat. Region Värmlands återtag och återbruk av IT-utrustning är bland de bästa i Sverige. Under perioden har Miljöplan 2021–2025 slutredovisats till regionfullmäktige. Regionens miljö- och klimatarbete har visualiserats på vår externa webbplats.

Nämndernas resultatmål: Minskad resursförbrukning (hälso- och sjukvårdsnämnden)

För att minska resursförbrukningen arbetar hälso- och sjukvården bland annat med att effektivisera och anpassa produktsortimentet samt främja ett mer hållbart användningssätt. Genom samordnade insatser bidrar vi till en mer resurseffektiv verksamhet.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (kollektivtrafiknämnden)

Utöver att öka andelen hållbart resande i länet överlag strävar kollektivtrafiken även efter att ha förnybara bränslen i den egna fordonsflottan vad gäller bussar, tåg och servicelinjer

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (regionala utvecklingsnämnden)

Baserat på utfall och genomförda resor för halvåret 2026 är prognosen för 2026 att regionala utvecklingsnämndens resor kommer att orsaka ett koldioxidutsläpp på cirka 19 ton. Det skulle i så fall vara en minskning jämfört med referensåret 2023.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (hjälpmedelsnämnden)

I syfte att minska antalet tjänsteresor genomförs möten, utbildningar och nätverksträffar i första hand digitalt. Endast när det bedöms nödvändigt är mötena, utbildningar och nätverksträffar fysiska.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (kost- och servicenämnden)

Ett av målen i Miljöplan 2026–2029 är att andelen livsmedelsinköp av svensk råvara årligen ska öka. Nämnden uppnår fortsatt 100 procent svensk råvara av kyckling, mejerivaror och ägg.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (regionstyrelsen)

Några verksamheter har för ett par produkter testat övergång från fossilt till förnybart eller återvunnet material. En kemikalieinventering har genomförts hos de flesta berörda verksamheter under perioden. I befintliga fastigheter genomförs löpande åtgärder så som byte till LED-belysning och uppgradering till mer energieffektiva ventilationsanläggningar och värmepumpar. Minskad miljöpåverkan vid byggnation utvecklas också löpande.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (hälso- och sjukvårdsnämnden)

Det pågår ett aktivt och målinriktat arbete för att minska antibiotikaförskrivning. Samverkan, utbildning och återkoppling har bidragit till att minska onödig antibiotikaanvändning och därmed också risken för antibiotikaresistens.

Nämndernas resultatmål: Låg miljöpåverkan (kultur- och bildningsnämnden)

Verksamheterna jobbar kontinuerligt med att stärka hållbarhetsperspektivet i samband med bidragsgivning. På Region Värmlands webbplats finns checklista för hållbara kulturarrangemang, som ska fungera som stöd för arrangörer i planering, genomförande och uppföljning av kulturarrangemang.

Nämndernas resultatmål och helårsprognos för måluppfyllnad - övrigt hållbarhetsarbete

Nedan återges ett urval av aktiviteter och insatser som nämnderna bedömer bidrar till att nå sina respektive resultatmål och därmed övrigt hållbarhetsarbete inom regionfullmäktiges effektmål Hållbar organisation. För mer utförlig redovisning hänvisas till nämndernas delårsrapporter.

Nämndernas resultatmål: Planeringsinriktning för civil beredskap (regionstyrelsen)

Det pågår arbete med fokus på driftsäkra och robusta fastigheter för hälso- och sjukvården samt skyddade utrymmen där vård kan bedrivas i händelse av krig. Fokus är på elförsörjning, värmeförsörjning, vattenförsörjning, försörjning av medicinska gaser, ventilation, försörjning av kyla samt dag- och spillvattenhantering. Digital infrastruktur samt kommunikationsförmåga vid störningar är ytterligare områden som behöver säkras upp. Ett projektdirektiv har även utarbetats under våren för fortsättningsprojektet krigsorganisation 2.0.

Nämndernas resultatmål: Hållbar fastighetsutveckling (regionstyrelsen)

Arbetet med hållbar fastighetsutveckling är en pågående process som kräver finansiella resurser. Plan för strategisk fastighetsförvaltning ger goda förutsättningar för att resultatmålet ska uppnås.

3.6.3 Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning

3.6.3.1 Genomgång av resultat

Verksamhetens resultat uppgick till 556,4 miljoner kronor, vilket var 183,6 miljoner kronor bättre än budget. Detta berodde främst på lägre kostnad för köp av verksamhet samt lägre kostnader för läkemedel än budgeterat. Verksamhetens resultat för motsvarande period föregående år var 712,4 miljoner kronor.

Resultat efter finansiella poster uppgick till 1 295,6 miljoner kronor, vilket var 1 036,0 miljoner kronor bättre än budget. Resultat efter finansiella poster motsvarande period föregående år var 630,2 miljoner kronor.

Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar regionens resultat med 750,6 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna. Utfallet för motsvarande period föregående år var 71,3 miljoner kronor.

För helåret bedöms verksamhetens resultat uppgå till 445,2 miljoner kronor, vilket är 14,2 miljoner kronor bättre än budget. Detta beror främst på lägre kostnader för läkemedel och högre intäkter för generella statsbidrag och utjämning men också lägre skatteintäkter.

På regionövergripande nivå prognostiseras ett överskott om 250,0 miljoner kronor jämfört med årets budgeterade resultat. Den regionövergripande bedömningen är att flera kostnadsposter kommer att utvecklas mer gynnsamt än vad som avspeglas i nämndernas konsoliderade prognoser.

3.6.3.2 Verksamhetens nettokostnader

I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar.

Verksamhetens nettokostnader uppgick till 8 037,2 miljoner kronor, vilket var 364,6 miljoner kronor (4,8 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Periodens budgeterade nettokostnader var 8 269,1 miljoner kronor.

Verksamhetens nettokostnader bedöms uppgå till 12 444,8 miljoner kronor vid årets slut, vilket är 87,2 miljoner kronor bättre än budgeterat.

3.6.3.2.1 Verksamhetens intäkter

I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel avgifter. Riktade statsbidrag och andra anslag kan erhållas för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår.

Verksamhetens intäkter uppgick till 1 578,5 miljoner kronor, vilket var 31,3 miljoner kronor (2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror främst på ökade riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården.

Verksamhetens intäkter var 17,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att andra regioner inte har nyttjat regionens avtal med privata aktörer i samma omfattning som förväntades vid budgetarbetet. Eftersom de kostnader som uppstår i samband med detta vidarefaktureras till berörda regioner har den lägre nyttjandegraden även medfört lägre intäkter.

För helåret bedöms intäkterna uppgå till 2 445,7 miljoner kronor, vilket är 45,5 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen förklaras främst av fortsatt lägre intäkter från vidarefakturering då att andra regioner använder våra avtal med privata aktörer i mindre omfattning än beräknat. Vid analys av dessa intäkter bör hänsyn även tas till de kostnader som är direkt kopplade till vidarefaktureringen. Se vidare under avsnittet "Köp av verksamhet".

3.6.3.2.2 Verksamhetens kostnader

I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, köp av tjänster, läkemedel och material och varor.

Verksamhetens kostnader uppgick till 9 321,2 miljoner kronor, vilket var 390,3 miljoner kronor (4,4 procent) högre än motsvarande period föregående år.

För helåret bedöms verksamhetens kostnader uppgå till 14 438,1 miljoner kronor vilket är 134,4 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Nedan följer en mer ingående beskrivning av de olika kostnadsslagen.

3.6.3.2.2.1 Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgick till 4 733,2 miljoner kronor, vilket var 294,7 miljoner kronor (6,6 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 3 076,0 miljoner kronor, vilket var 183,4 miljoner kronor (6,3 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 538,6 miljoner kronor, vilket var 6,5 miljoner kronor (1,2 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 1067,2 miljoner kronor, vilket var 106,1 miljoner kronor (11,0 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Personalkostnaderna var 17,9 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror främst på vakanser som delvis bemannas av inhyrd personal och konsulter.

För helåret bedöms personalkostnaderna uppgå till 7 308,1 miljoner kronor vilket är 32,6 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på vakanser och återhållsamhet inför kommande väntade ekonomiska utmaningar.

3.6.3.2.2.2 Köp av verksamhet

Kostnaderna för köp av verksamhet uppgick till 1 607,9 miljoner kronor, vilket är 42,3 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än motsvarande period föregående år.

Kostnaden för köp av verksamhet var 103,9 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen består främst av lägre kostnader för köpt hälso- och sjukvård.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 2 546,3 miljoner kronor, vilket är 46,1 miljoner kronor bättre än budget.

Avvikelserna beror främst på att andra regioner inte använder våra avtal med de privata aktörerna i samma omfattning som tidigare år eller som förväntat i budgetarbetet.

3.6.3.2.2.3 Verksamhetsanknutna tjänster

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 363,8 miljoner kronor, vilket var 47,4 miljoner kronor (15,0 procent) högre än motsvarande period föregående år.

Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 27,6 miljoner kronor högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 557,5 miljoner kronor, vilket är 53,9 miljoner kronor högre än budgeterat.

Avvikelsen beror på att vi har högre kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvård, främst inhyrda läkare.

Inhyrd personal: Ökningen förklaras framför allt av högre kostnader för inhyrd personal, som uppgick till 162,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med 30,5 miljoner kronor (23,2 procent) jämfört med motsvarande period föregående år.

För helåret bedöms kostnaderna för inhyrd personal uppgå till 246,1 miljoner kronor, vilket är 47,5 miljoner kronor högre än budgeterat.

3.6.3.2.2.4 Läkemedel

Kostnaderna för läkemedel uppgick till 977,7 miljoner kronor, vilket var 14,6 miljoner kronor (1,5 procent) lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen beror främst på lägre kostnader för läkemedel förskrivna på recept.

Kostnaden för läkemedel var 118,7 miljoner kronor lägre än budget. För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 454,3 miljoner kronor, vilket är 149,1 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Avvikelsen jämfört med budget och den prognostiserade avvikelsen beror framför allt på förändrat högkostnadsskydd på läkemedel förskrivna på recept och patent som har utgått.

3.6.3.2.2.5 Material och varor

Kostnaderna för material och varor uppgick till 494,9 miljoner kronor, vilket var 29,9 miljoner kronor (6,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på avtalsenliga prisökningar.

Kostnaderna för material var 0,7 miljoner kronor högre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 762,9 miljoner kronor, vilket är 11,5 miljoner högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på prisökningar på material och varor inom hälso- och sjukvård.

3.6.3.2.2.6 Lämnade bidrag

Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 193,0 miljoner kronor, vilket var 11,3 miljoner kronor (6,2 procent) högre än föregående år.

Kostnaden för lämnade bidrag var i nivå med budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 285,0 miljoner kronor, vilket är 4,7 miljoner högre än budgeterat.

3.6.3.2.2.7 Övriga verksamhetskostnader

Kostnaderna för övriga verksamhetskostnader uppgick till 950,7 miljoner kronor, vilket var 64,0 miljoner kronor (7,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av högre fastighetsrelaterade kostnader.

Övriga verksamhetskostnader var 31,3 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 1 523,8 miljoner kronor, vilket är 23,2 miljoner kronor högre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på högre kostnader för våra lokaler och fastigheter.

3.6.3.2.3 Avskrivningar

Avskrivningar används inom redovisning för att fördela kostnaden för en tillgång under tillgångens nyttjandeperiod.

Kostnaderna uppgick till 294,4 miljoner kronor vilket var 5,5 miljoner kronor (1,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden var 5,6 miljoner lägre än budget.

För helåret bedöms kostnaderna uppgå till 452,3 miljoner kronor, vilket är 1,6 miljoner kronor högre än budget.

3.6.3.2.4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 2,5 procent högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna uppgick till 5 908,7 miljoner kronor, vilket var 147,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år.

Skatteintäkterna var 99,3 miljoner kronor lägre än budget.

För helåret bedöms skatteintäkterna uppgå till 8 863,0 miljoner kronor, vilket är 149,0 miljoner kronor sämre än budget. Avvikelsen beror på skatteintäkterna påverkas av hur antal arbetade timmar utvecklas i samhället, vilket i hög grad hänger samman med konjunkturutvecklingen. Under 2026 har konjunkturen svängt från nedgång till uppgång, men inte i den takt som hade förväntats inför året. Det innebär att Region Värmlands skatteintäkter ökar, men i långsammare takt än väntat vilket medför att skatteintäkterna inte når upp till den nivå som förväntades i planeringsarbetet.

Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 2 684,9 miljoner kronor, vilket var 61,3 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror framför allt på högre intäkter i utjämningssystemet.

Generella statsbidrag och utjämning var 50,9 miljoner kronor högre än budget.

För helåret bedöms generella statsbidrag och utjämning uppgå till 4 027,0 miljoner kronor, vilket är 76,0 miljoner kronor bättre än budget. Genom det regionala utjämningssystemet hänger de generella bidragen till stor del ihop med skatteutvecklingen. Ett viktigt syfte med utjämningssystemet är att mildra effekterna av svängningar i skatteintäkterna, vilket i både utfallet och prognosen visas genom ökade bidrag som delvis motverkar de sänkta skatteintäkterna.

3.6.3.2.5 Finansiella intäkter och kostnader

I finansiella intäkter och kostnader ingår realiserad avkastning från pensionsmedelsförvaltningen samt orealiserade vinster och förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde påverkar resultatet för Region Värmland.

Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.

Regionen redovisar ett positivt finansnetto på 739,1 miljoner kronor, vilket var 820,7 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 852,5 miljoner kronor bättre än budget.

För att hantera regionens pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.

Finansiella intäkter uppgick till 833,1 miljoner kronor vilket var 717,4 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. De finansiella intäkterna var 826,4 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.

Finansiella kostnader uppgick till 93,9 miljoner kronor vilket var 103,4 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Avvikelserna beror till största del på lägre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 26,1 miljoner kronor lägre än budget.

3.6.3.2.6 Pensionsmedelsförvaltning

Regionfullmäktige har fastställt att 240,0 miljoner kronor ska tillföras pensionsfonden för 2026.

Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 5 655,3 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 8 952,3 miljoner kronor. Bokfört värde var 8 952,3 miljoner kronor.

Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 62 procent aktier och 38 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2026 har varit 10,6 procent.

Tabellen visar totalportföljens och de underliggande tillgångsslagens utveckling under den senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn.

Tabellen visar totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn.

3.6.3.2.7 Låneskuld, likvida medel och kassaflöde

Regionfullmäktige har fastställt Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2026.

Region Värmlands lånevolym uppgick till 520 miljoner kronor.

Region Värmlands upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,2 procent och har idag räntebindningsavtal om totalt 400 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och att skapa en ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.

Regionens utgående likvida medel uppgick till 640,6 miljoner kronor.

Likvida medel, upplåning och pensionfond (miljoner kronor)

Kassaflöde
Resultatets kassaflödespåverkan likställs med kassaflöde från den löpande verksamheten. Kassaflöde från den löpande verksamheten ska täcka investeringar, projekt Nya CSK samt placering av pensionsmedel. Därutöver kommer upplåning ske med maximalt 60 procent av utgiften för projekt Nya CSK.

*Exlusive orealiserade vinster och förluster från finansiella omstättningstillgångar.

3.7 Balanskravsresultat

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.

Prognosen för årets balanskravsresultat visar ett resultat som uppgår till 511,0 miljoner kronor. Region Värmland har inga underskott från tidigare år.

Balanskravsutredning per 31 augusti redovisas i resultaträkningens not 12.

En bedömning av balanskravsresultatet utifrån helårsprognosen visas nedan.

4. Finansiella rapporter

4.1 Resultaträkning

4.2 Balansräkning

4.3 Noter

5. Drift- och investeringsredovisning

5.1 Driftredovisning

Driftredovisningen ska innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med föregående års utfall.

Regionfullmäktige har beslutat om budget för Region Värmland inklusive nämndernas nettokostnadsramar. Nettokostnad består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.

Nedan redovisas driftredovisning per nämnd.

5.1.1 Redovisningsprinciper internredovisning

Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.

5.2 Nämndanalyser

Nämndanalyserna innehåller nämndernas kortfattade redogörelse avseende utfall mot tilldelad nettokostnadsram (överskott/underskott). För djupare analys hänvisas till nämndernas egna delårsrapporter.

Regionstyrelsen

Nämnden visade ett överskott på 24,1 miljoner kronor.

Helårsprognosen visar ett överskott på 18,2 miljoner kronor.

Överskottet för perioden och prognosen beror främst på lägre personalkostnader till följd av vakanser som inte tillsats.

Hälso- och sjukvårdsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 175,3 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre kostnader för läkemedel än budgeterat. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av de förändringar i regelverket för högkostnadsskyddet som beslutades efter att läkemedelsbudgeten fastställdes och patent som har utgått.

Helårsprognosen visar ett överskott på 64,1 miljoner kronor till följd av planerad ökning av verksamhet under hösten såsom kökortningsinsatser.

Kultur- och bildningsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster.

Helårsprognosen är i nivå med budget.

Kollektivtrafiknämnd

Nämnden visade ett överskott på 25,2 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på högre biljettintäkter och egenavgifter för servicetrafik.

Helårsprognosen visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor jämfört med budget.

Regional utvecklingsnämnd

Nämnden visade ett överskott på 3,6 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre verksamhetskostnader och under året ännu ej utbetalda bidrag.

Helårsprognosen visar ett överskott på 1,6 miljoner kronor.

Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.

Patientnämnd

Nämnden visade ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Överskottet berodde på god ekonomisk hushållning med resurser och kostnadskontroll.

Helårsprognosen visar ett överskott på 0,9 miljoner kronor.

Hjälpmedelsnämnd

Nämnden visade ett underskott på 0,1 miljoner kronor.

Helårsprognosen visar ett underskott på 0,1 miljoner kronor, vilket inte syns i tabellen på grund av avrundning [fotnot 6].

Kost- och servicenämnd

Nämnden visade ett överskott på 1,2 miljoner kronor. Överskottet berodde på lägre personalkostnader och lägre livsmedelskostnader än budgeterat.

Antalet avropade portioner är lägre än föregående år, vilket medför lägre intäkter. Effekten av de lägre intäkterna har dock kompenserats av de lägre kostnaderna.

Helårsprognosen är i nivå med budget [fotnot 7].

[Fotnot 6] Hjälpmedelsnämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet och en årlig avstämning görs så att verksamhetens totala kostnader delas enligt avtal. Bedömningen av måluppfyllnad avser endast Region Värmlands del, inklusive kostnader för politikerna i nämnden, men exklusive kostnaderna för lokaler, service och administration, som ligger under regionstyrelsen.

[Fotnot 7] Kost- och servicenämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet. Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.

5.3 Investeringsredovisning

Inom Region Värmland delas investeringsutrymmet in i olika delar. Projekt Nya CSK, ombyggnaden av Centralsjukhuset i Karlstad, är en nyinvestering som särredovisas på grund av sin storlek. Nedan redovisas periodens utgifter samt prognos för årets investeringar.

Regionfullmäktige beslutade för 2026 om ett utrymme för investeringar på 1 510,0 miljoner kronor. Av dessa avsåg 220,0 miljoner kronor återinvesteringar och 270,0 miljoner var avsatta för nya investeringsbeslut under 2026. Under perioden har regionen investerat för 549,3 miljoner kronor. För helåret bedöms investeringsprognosen uppgå till 1 090,0 miljoner kronor.

Den totala budgeten för Nya CSK är beslutad till 7 miljarder kronor i 2020 års penningvärde. Nya CSK beräknas vara färdigställt 2036 då Entréhuset som sista nybyggnation tas i bruk. Under våren 2027 kommer det nya Mottagningshuset tas i bruk och samtidigt pågår projektering för Akuthuset och teknisk försörjning, allt enligt plan.

6. Budgetväxlingar

Omfördelning av budgetramar mellan nämnder ska alltid beslutas av alla berörda nämnder samt av regionstyrelsen. Tabellen nedan utgör en sammanställning av de budgetväxlingar som genomförts.

7. Ordlista

Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.

Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.

Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.

Balanskrav
Intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna.

Balansräkning
Sammanställning över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, till exempel på bokslutsdagen.

Bemanningskostnad
Kostnader för personal plus kostnader för inhyrd personal.

Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.

Driftbudget och driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.

Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar eller skulder enligt balansräkningen.

Effektmål
Regionfullmäktiges långsiktiga och övergripande mål. Antas varje mandatperiod och fastställs varje år.

Ekonomi i balans
Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov.

Extraordinära kostnader eller intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet, inträffar inte ofta eller regelbundet och uppgår till väsentligt belopp.

Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.

Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.

Indikator
Mätbart värde vars utfall är ett av flera underlag som används för att beskriva tillstånd, följa utveckling och prognosticera eller bedöma måluppfyllnad för mål. Kan vara kvalitativ eller kvantitativ.

Intern kontroll
Utgår från genomförda riskanalyser och är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna.

Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.

Intäkt
Periodiserad inkomst. Värdet av periodens utförda prestationer.

Investeringsbudget cch redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.

Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.

Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.

Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.

Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.

Kostnad
Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.

Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.

Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.

Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.

Nettokostnadsram, budgetram eller ram
Tilldelat ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet inom.

Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.

Nyinvesteringar
Investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på verksamhetens inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.

Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.

Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.

Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas

Resultat
Intäkter minus kostnader. Resultatet blir ett överskott (+) eller ett underskott (-).

Resultatmål
Nämndernas mål som ska bidra till att regionfullmäktiges effektmål nås. Kan vara ett- eller fleråriga. Beslutas i nämndens Svar på planeringsdirektiv och fastställs i nämndens Årsplan och budget som antas efter beslut om Regionplan och budget. Vissa resultatmål inom effektmålet Hållbar organisation är regiongemensamma.

Resultaträkning
Sammanställning av periodens intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens resultat.

Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.

8. Bilageförteckning

• Region Värmlands delårsrapport 2026
• Bilaga 1: Regionstyrelsens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 3: Kollektivtrafiknämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 4: Kultur- och bildningsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 5: Regionala utvecklingsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 6: Patientnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga7: Hjälpmedelsnämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)
• Bilaga 8: Kost- och servicenämndens delårsrapport (pdf i regionfullmäktiges handlingar)

Om delårsrapporten

Läs om delårsrapporten.