Årsrapport
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvårdsnämnd 2023
1. Inledning
Det gånga året har Region Värmland precis som många andra regioner präglats av stora utmaningar kopplade till vårdplatssituationen på våra sjukhus.
Vid årets början befann sig regionen i förstärkningsläge för att ha möjlighet att lösa behovet av vårdplatser under en intensiv infektionsperiod. Både covid-19, influensa- och RS-virus ledde till att många patienter behövde sjukhusvård samtidigt som sjukfrånvaron ökade då många i personalen själva var sjuka. Den ansträngda vårdplatssituationen har hängt med under stora delar av 2023, även om det periodvis varit mer stabilt.
Glädjande nog har andelen vårdskador minskat inom den somatiska slutenvården jämfört med tidigare år, trots vårdens tuffa läge. Dock ses en ökad mängd sjukhusförvärvade lunginflammationer, vilket kan vara ett resultat av minskad mobilisering av inneliggande patienter, vilket i sin tur kan bero på den ansträngda vårdplatssituationen och belastningen på vårdpersonalen.
Under 2023 har arbetet i region Värmland fortsatt utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet - Agera för säker vård. Särskilt fokus har varit på aktiviteter som syftar till att stärka de fyra grundläggande förutsättningarna:
- Engagerad ledning och tydlig styrning
- Adekvat kunskap och kompetens
- En god säkerhetskultur
- Patienten som medskapare
Regelbundna patientsäkerhetsronder har genomförts inom både område slutenvård och öppenvård, med deltagande av högsta ledningen för hälso- och sjukvården. Implementeringen av Gröna Korset, som metod för att stärka säkerhetskulturen har fortsatt. En strategi har utarbetats och fastställts som anger på vilket sätt hälso- och sjukvården arbetar med Patienten som medskapare på olika nivåer.
När det gäller uppföljning av patientsäkerhet och patientsäkerhetsarbete har regionen fortsatt att utveckla mätplaner och val av indikatorer. Målet är att etablera en uppföljning som speglar hela området patientsäkerhet, utifrån den fastställda handlingsplanen. Detta arbete kommer att fortsätta även kommande år, parallellt med att vi följer det pågående arbetet inom området på nationell nivå.
Året har också präglats av förberedande arbete rörande omorganisationen av vården, där två stora områden delas upp i flera mindre. Syftet är att bland annat att ge bättre förutsättningar för ett närvarande ledarskap och samarbete mellan verksamheter, något som har betydelse för patientsäkerhetsarbetet.
Under andra halvåret stod det klart att det ekonomiska läget är kärvare än på väldigt länge. Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till att regionen under 2024 kommer att behöva vidta omfattande åtgärder inom många områden för att nå en budget i balans. Detta kommer att påverka alla delar av vården, men förhoppningsvis kan det också vara en sporre till att arbeta än mer med kvalitet och patientsäkerhet för att minska kostnader. En vård som präglas av hög riskmedvetenhet och arbete med ständiga förbättringar blir både säker och ekonomiskt hållbar.
2. Agera för säker vård
Den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet – Agera för säker vård - är framtagen av Socialstyrelsen i samverkan med andra myndigheter och nationella organisationer och är ett stöd för regioner och kommuners systematiska patientsäkerhetsarbete.
Handlingsplanen har en bred ansats i säkerhetsarbetet och inkluderar både perspektivet närvaro av säkerhet och frånvaro av skador. Handlingsplanens områden berör hela hälso- och sjukvården, i alla situationer.
Region Värmland har utifrån den nationella handlingsplanen tagit fram en regional handlingsplan för ökad patientsäkerhet där områden som är särskilt angelägna att arbeta med för att stärka patientsäkerheten i regionen har identifierats. Aktiviteter på kort och lång sikt finns inom handlingsplanens alla olika områden uppdelat i fyra grundläggande förutsättningar och fem fokusområden.
2.1 Grundläggande förutsättningar för patientsäkerhetsarbete
För att kunna nå det övergripande målet ”god och säker vård – överallt och alltid” har fyra grundläggande förutsättningar identifierats:
- Engagerad ledning och tydlig styrning
- En god säkerhetskultur
- Adekvat kunskap och kompetens
- Patienten som medskapare
2.1.1 Engagerad ledning och styrning
Implementeringen av den regionala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet (HSN/221230, fastställd 22022-04-12) har fortsatt under året, men fortfarande återstår arbete med att den ska implementeras och få genomslag i vården, på alla nivåer.
Arbetet med utveckling av uppföljning av patientsäkerhet och kvalitet ur ett ledningsperspektiv fortsätter långsiktigt och pågår även på nationell nivå. Arbete med lokala tillämpningar fortsätter och under 2023 har ett omfattande indikatorarbete för systematisk uppföljning slutförts. Arbetet med fokus på kvalitetsbristkostnader har fortsatt med målet att skapa förståelse och medvetenhet.
Uppföljning av avvikelser och synpunkter sker veckovis till hälso- och sjukvårdsledningen. Efter analys av chefläkare beskrivs också vilka åtgärder som kan vidtas och hur arbetet med vissa verksamheter sker utifrån vad vi ser i avvikelserna.
Vid sammanfattande tematisk uppföljning i hälso- och sjukvårdsnämnden i april diskuterades patientsäkerhet och kvalitet inom sluten- och öppenvård samt tandvård. Chefläkare och cheftandläkare har löpande rapporterat till hälso- och sjukvårdsdirektör samt till respektive områdesledning.
Glädjande är att se att resultatet från årets medarbetar- och säkerhetsenkät visar ett stabilt bra resultat, med indexvärden som till och med är något högre jämfört med tidigare år. Områden med höga indexvärden är (aktuellt värde inom parentes):
- Chefen visar förtroende för medarbetarna (86)
- Chefen ger medarbetarna förutsättningar att ta ansvar i sitt arbete (85)
- Arbetet känns meningsfullt (87)
- Medarbetaren vet vad som förväntas av sig i sitt arbete (86)
Ett område som kan behöva utvecklas är (aktuellt värde inom parentes):
Mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt (66)
Indikator: Finns det en regional handlingsplan?
Ja, Handlingsplan för ökad patientsäkerhet 2022–2024 Hälso- och sjukvård.
Fastställdes 12 april 2022. Diarienummer HSN/20221230.
Indikator: Svarsfrekvens medarbetarenkäten
Totalt 2023: 81 procent
Svarsfrekvensen för hela Region Värmland i 2023 års medarbetar- och säkerhetsenkät var 81, 2 procent. Svarsfrekvensen för hälso- och sjukvården var 79,9 procent.
Indikator: Hållbart medarbetarengagemang, HME
Totalt 2023: 80 procent
Resultat av sammanlagt HME-index i 2023 års medarbetar- och säkerhetsenkät var för hela Region Värmland 80. Detta är jämförbart med tidigare år (2022 års enkät hade index 79).
Resultaten fördelar sig på de ingående områdena enligt följande (2022 års resultat inom parentes):
- Motivation 81 (81)
- Styrning 75 (75)
- Ledarskap 84 (81)
- Resultatet är samma för hälso- och sjukvården, förutom Ledarskap där index var 83 (81)
2.1.2 En god säkerhetskultur
Ett påbörjat arbete med att på ett tydligare sätt koppla ihop arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetet samt ledarskapsutbildning har fortsatt samt stöd till uppföljning av resultat i medarbetar- och säkerhetskulturenkät.
Patientsäkerhetsdialoger på särskilda boenden (säbo) har genomförts gemensamt av ansvarig vårdcentral och aktuellt boende med stöd av chefläkare i regionen samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i respektive kommun. Patientsäkerhetsdialogerna har uppfattats som positiva och under 2024 planeras för ytterligare dialoger samt utarbetande av plan för breddinförande i länet. Arbetet redovisades på den nationella patientsäkerhetsdagen i Stockholm 17 september 2023, tillsammans med Region Sörmland som är föregångare i arbetet.
Patientsäkerhetsronderna inom öppen- och slutenvård görs enligt struktur utgående från den nationella handlingsplanen Agera för säker vård. Syftet är att sprida kunskap om patientsäkerhet och goda exempel samt ge förslag på förbättringsområden vilka följes upp efter ca 6 månader. Folktandvården har ännu inte inlett ett strukturerat arbete med patientsäkerhetsronder, fokus under 2023 har legat på breddinförandet av Gröna Korset och samtliga verksamhetschefer i Folktandvården har introducerats för begreppet säkerhetskultur och för en löpande dialog kring detta.
Indikator: Hållbart säkerhetsengagemang (HSE)
Totalt 2023: 77 procent
Sammanlagt index avseende HSE för Region Värmland var 77, samma värde för hälso- och sjukvården.
Det områden där hälso- och sjukvården behöver intensifiera sitt arbete för att nå ett högre indexvärde är:
Patienterna erbjuds vara delaktiga i patientsäkerhetsarbetet (60)
Områden med högst index är (indexvärde inom parentes)
- Jag vågar prata om mina misstag (88)
- Jag påtalar när jag tror att något är på väg att gå fel (88)
- Jag blir alltid bra bemött på min arbetsplats när jag behöver hjälp (85)
2.1.3 Adekvat kunskap och kompetens
Inom ramen för fastställt årshjul för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) sker regelbundna medarbetarsamtal där kartläggning av behov av kompetensutveckling och påbyggnad ingår. Uppföljning av följsamhet till SAM sker årligen på enhetsnivå.
Ett arbete har påbörjats för att säkerställa att kompetens om patientsäkerhet är en del i introduktion för samtliga nyanställda inom vården. Socialstyrelsens digitala patientsäkerhetsutbildning utgör ett stöd för arbetet. Inom ramen för kunskapsstyrningens samverkansgrupp Stöd för utveckling och ledarskap finns en nationellt utarbetad modell för utformning av utbildningsinsatser på olika nivåer, implementeringen av modellen har ännu inte påbörjats.
Planering och genomförande av regionala simuleringsövningar och färdighetsträning för vårdens medarbetare sker i samarbete mellan vårdens kliniskt ansvariga på olika nivåer och Kliniskt träningscentrum (KTC). Utformning av utbildningsinsatser stöds av pedagogiska utbildningsgruppen som är en del av KTC.
2.1.4 Patienten som medskapare
En grundläggande förutsättning för säker vård är patientens och närståendes delaktighet. Vården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Den blir säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och kan påverka vården utifrån sina önskemål och förutsättningar.
Under 2023 fastställde hälso- och sjukvårdsledningen en strategi för hur Region Värmland ska arbeta med patienten som medskapare och där beskrivs olika nivåer där patientmedverkan måste finnas: strategiskt, på verksamhetsnivå samt på individnivå. Under 2024 ska ett implementeringsarbete påbörjas för att säkerställa att strategins intentioner blir omsatta i verkligheten. Till stöd för arbetet med att involvera patienter och närstående finns även ett beslut om att inrätta ett "levande bibliotek" - en struktur för att fånga upp intresserade patienter och närstående som vill medverka till att utveckla vården och matcha dem med verksamheternas behov av patient- eller närståenderepresentanter.
Indikator: Positiv upplevelse av delaktighet hos patienter
Totalt 2023: 84 dimensionspoäng
Patienters upplevelser av vården är en viktig källa för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patientperspektiv och mätningar genomförs nationellt genom Nationell patientenkät (NPE). Patienter som fått vård väljs slumpmässigt ut och får ett digitalt frågeformulär på 1177.se alternativt via post. Där ges möjlighet att svara på frågor gällande upplevelsen av vårdtillfället utifrån sju olika dimensioner. En dimension består av flera frågor som räknats samman till ett värde mellan 0 och 100 (index/dimensionspoäng), där 100 är högsta och därmed bästa utfall. Nationellt gemensamma undersökningar genomförs vartannat år inom primärvård, somatisk öppen- och slutenvård, akutmottagningar samt psykiatrisk öppen- och slutenvård. I tillägg kan regionerna välja att mäta oftare samt inom fler områden.
Resultatet som redovisas här är en sammanslagning av resultatet från samtliga mätningar under respektive år vilket innebär att det inte är samma urval varje år och därför svårt att jämföra över tid och analysen måste göras för respektive mätning. Mätningarna ger dock en övergripande bild över hur Värmlands patienter upplever delaktigheten i den egna vården.
Totalt under 2023 var index/dimensionspoängen 84/100. Man kan se en variation på upplevelsen av delaktighet och involvering under 2023, där patienter inom specialiserad öppen- och slutenvård samt rehabilitering inom primärvård och öppen specialiserad sjukhusvård upplever hög delaktighet och involvering. Inom psykiatrisk slutenvård uppges låg delaktighet och involvering.
Under 2023 - 2025 pågår ett arbete inom SKR tillsammans med kontaktpersoner i regionerna att uppdatera NPE vad gäller formulering av frågor, dimensioner och resultatvyn. Det pågår också ett arbete för att ta fram frågor riktade till barn. Under 2024 kommer även ambulanssjukvård att inkluderas i NPE.
Exempel på frågor i enkäten som ger underlag för patientens upplevelse av delaktighet och involvering är:
- Var du delaktig i besluten beträffande din vård/behandling i den utsträckning du önskade?
- Gjorde personalen dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling?
- Gav vårdpersonalen din familj/närstående tillräckligt med information?
- Tog vårdpersonalen hänsyn till dina erfarenheter av din sjukdom/ditt hälsotillstånd?
Indikator: Brytpunktssamtal om övergång till palliativ vård
Totalt 80,8 procent
Indikatorn visar andelen patienter där ett brytpunktsamtal om övergång till palliativ vård ägt rum och dokumenterats. Ett brytpunktssamtal ska föras och dokumenteras när en läkare beslutat att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där botande och bromsande behandling upphör. Vården övergår då till palliativ vård. God palliativ vård inbegriper att patienten och närstående får veta detta vid ett samtal där en läkare är närvarande. Det ska även finnas en dokumenterad bedömning och ett dokumenterat läkarbeslut om denna förändring. Socialstyrelsen har målnivån 98 procent för denna indikator.
I agendan för patientsäkerhetsdialoger på särskilda boenden (säbo) lyfts frågan om brytpunktssamtal i samband med inskrivning på boendet som ett viktigt moment i planeringen för och tillsammans med patient och närstående. Dialogerna har identifierat behov är stöd i hur dessa samtal kan genomföras och tydliggörande av det delade ansvar mellan kommun och region för att säkerställa att de äger rum.
2.1.4.1 Patienters och närståendes synpunkter och klagomål
Patienter och närstående erbjuds att delge vården sina erfarenheter på olika sätt. Detta kan vara genom direktkontakt med berörd verksamhet, via Synpunkter och klagomål via 1177 samt till Patientnämnden. Det är inte möjligt att aggregera antalet inkomna synpunkter och klagomål eftersom samma ärende kan förekomma flera gånger i olika processer. Ärenden som hanterats direkt inom respektive verksamhet som ännu inte har öppnat sina kontaktkort i 1177 tillkommer.
Patienter delger även vården sina erfarenheter och synpunkter via deltagande i olika uppföljningar exempelvis nationella och regionala patientenkäter.
Inom vården ansvarar vårdens olika verksamheter för analys och handläggning av inkomna ärenden.
Fortsatt utvecklingsarbete har skett under året avseende integrationen av systemstödet Synpunkten och möjligheten för patienter att delge vården synpunkter och klagomål genom inloggning via 1177. Integrationen som sådan har fungerat bra, men flera verksamheter har haft synpunkter på det nya arbetssättet och de ärenden som i och med integrationen per automatik överförs till AHA/Flexite. En återkommande synpunkt är att många av de ärenden som inkommer via e-tjänsten för synpunkter och klagomål egentligen är något annat än just synpunkter och därför bör hanteras på annat sätt. En utvärdering av arbetssättet har skett samtidigt som dialog förs om vilka e-tjänster som vårdmottagningarna ska erbjuda, vilket kan komma att påverka antalet synpunkter och klagomål.
Implementeringen av Synpunkten via 1177 pågår både internt i regionen och via information till medborgaren och systemet har varit fullt igång sedan juni 2023. Det ses en markant ökning av ärenden som kommer till och handläggs direkt av vården jämfört med 2022 samtidigt som antalet ärenden till Patientnämnden minskar något. Ökningen inom primärvården beror sannolikt delvis på att implementeringsarbetet där kommit längre än i övriga delar av vården.
Synpunkter och klagomål via 1177 | Patientnämnden | |||
|---|---|---|---|---|
2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
Hälso- och sjukvård totalt | 2397 | 1295 | 1638 | 1710 |
Slutenvård | 580 | 358 | 756 | 766 |
Öppenvård exklusive psykiatri | 1402 | 684 | 517 | 528 |
Psykiatri | 353 | 205 | 193 | 211 |
Folktandvården | 60 | 48 | 32 | 44 |
Övrigt | 128 | 161 | ||
Synpunkter och klagomål till 1177 fördelning på kategori:
Synpunkter och klagomål via 1177 | Patientnämnden | |||
|---|---|---|---|---|
2023 | 2022 | 2023 | 2022 | |
Pågående vård och behandling | 651 | 410 | 530 | 598 |
Resultat av behandling eller vård | 158 | 25 | 140 | 123 |
Kommunikation med vården | 499 | 254 | 307 | 310 |
Dokumentation och sekretess | 151 | 107 | 111 | 88 |
Kostnader och avgifter | 39 | 6 | 75 | 62 |
Vårdens tillgänglighet | 300 | 317 | 260 | 181 |
Vårdens organisation och samarbete | 30 | 8 | 100 | 124 |
Administrativ hantering (t.ex. kallelser och recept) | 140 | 77 | 115 | 124 |
Övriga synpunkter eller klagomål | 399 | 82 | 0 | 0 |
Positiv återkoppling | 26 | 9 | 0 | 0 |
Patientnämnden
Patientnämnden har via patientnämndsenheten tagit emot 1 638 klagomål på hälso – och sjukvård samt tandvården under 2023 - en viss minskning i förhållande till föregående år.
De flesta klagomålen lyfter brister inom vård och behandling, kommunikation och bemötande samt tillgänglighet till vården. Detta är en trend som hållit i sig under många år. I samband med att patienter eller närstående lämnar klagomål vill de även framföra förslag på förbättringar för att undvika att liknande händelser drabbar andra patienter.
2.1.4.2 Patienten som medskapare
En arbetsgrupp med olika kompetenser har identifierat behov av olika aktiviteter i syfte att stärka regionens arbete med patienten som medskapare som ersättning för tidigare arbetet med Patientforum. Följande aktiviteter har påbörjats under 2023:
- Ta fram en strategi som gäller för hela hälso- och sjukvården i Region Värmland och som beskriver på vilket sätt regionen arbetar med patienten som medskapare. Strategin är klar och beslutad (november 2023).
- Etablera brukarråd kopplat till hälso- och sjukvårdsledningen. Arbete pågår.
- Inrätta ett levande bibliotek. Beslut finns - medarbetare som ska ansvara för förvaltning är utsedda. Etablering planeras under 2024.
- Ta fram utbildning och "ramverk" för ersättning för patienter och närstående som medverkar i vården. Ersättningsrutin finns sedan tidigare, arbete med utbildning och introduktion för medskapande patienter och närstående pågår.
- Ta fram "verktygslåda" som stöd för vården för att hitta bästa sätt att involvera patienter och närstående. Arbete leds av Innovationsenheten och planeras vara färdigt under 2024.
Patientupplevd kvalitet på vårdbesök och vårdtillfällen utgör underlag för vårdens ständiga förbättringsarbete och följs regelbundet sedan många år. Tack vara ett aktivt arbete sker succesivt ökat användande av resultaten från nationell patientenkät (NPE). Chefläkare bär frågan in i respektive område och kunskapsstyrnings- och patientsäkerhetsenheten har uppdraget att aktivare stödja vården gällande analys, bearbetning och genomförandet av förbättringsarbete. Folktandvården ingår inte i NPE, men deltar i nationella mätningar av patientnöjdhet där tandvårdens patienter rapporterar en mycket hög grad av både nöjdhet och tillit.
2.1.4.3 Patientmedverkan i utveckling av processer och arbetssätt
En riktlinje för ersättning till patienter och närstående som medverkar i vårdens utveckling finns sedan tidigare och arbete med utbildning och introduktion för medskapande patienter och närstående pågår.
En strategi har fastställts i syfte att säkerställa patientmedverkan och att patienten är medskapare inom hälso- och sjukvården i Region Värmland. Regelbunden dialog med Funktionsrätt Värmland pågår sedan 2023 och former för brukarråd diskuteras nu med målet att komma i gång under våren 2024.
2.1.4.4 Patienters delaktighet i den egna vården
Patienters delaktighet i den egna vården uppmuntras med stöd av olika metoder. MI (motiverande samtal) används inom ramen för arbetet med levnadsvanor samt inom folktandvården. Teach-back är ytterligare ett metodstöd för vårdpersonal där vissa utbildnings- och spridningsinsatser pågår och där e-utbildning finns som stöd.
2.1.4.5 Patientmedverkan för ökad riskmedvetenhet och beredskap
Flera initiativ för att utveckla vård tillsammans med patienter och brukare har växt fram de senaste åren. Exempel på pågående arbeten i syfte att involvera och medvetandegöra patienter i planering och genomförande av vård finns inom Folktandvården men även som en del av arbetet med gemensamma dokumenterade överenskommelser med patient (patientkontrakt) kopplat till kunskapsstöd inom exempelvis hjärt- och akutkliniken. En pilot är under utveckling för en metod för säker provtagning inom slutenvården där patienterna kommer att medverka.
I samband med genomförandet av patientsäkerhetsronder och dialoger ingår sammanställningar från Patientnämnden rörande patienters och närståendes erfarenheter från vården som underlag för förbättringsarbete. Chefläkare med särskilt ansvar för etikfrågor samverkar med patientnämndsenhetens handläggare.
2.2 Fokusområden
2.2.1 Öka kunskapen om förekomst av vårdskador
Aktiv avvikelsehantering är ett viktigt verktyg för att identifiera situationer där patienter utsatts för risk eller vårdskada. Vårdens medarbetare uppmuntras att alltid skriva avvikelser när vårdens processer inte fungerar som avsett. Ett högt/ökande antal avvikelser kan därför ses som en del av en förbättrad säkerhetskultur och ett resultat av aktivt arbete. Gemensamt följs övergripande statistik på antalet avvikelser medan analys och handläggning sker av ansvariga verksamheter ute i vården. Dialog kring och uppföljning av avvikelser sker strategiskt och operativt inom ramen för hälso- och sjukvårdsledningens patientsäkerhetsronder.
Antalet avvikelser på respektive avvikelseområde redovisas nedan, dock kan samma händelse vara rapporterad mer än en gång då systemet innehåller separata processer för respektive avvikelseområde. Siffror inom parentes anges 2022 års utfall. Folktandvården är den enda verksamhet där antalet avvikelser sjunker.
Område | Totalt | varav vård | varav arbetsmiljö | varav säkerhet, miljö och organisaiton |
|---|---|---|---|---|
Region Värmland | 10 305 (8833) | 6 940 (6046) | 1 489 (1206) | 1 876 (1581) |
Folktandvården | 331 (435) | 201 (292) | 75 (79) | 55 (64) |
Slutenvård | 6 347 (5382) | 4 522 (3792) | 772 (668) | 1 053 (922) |
Öppenvård | 3 069 (2631) | 2 147 (1916) | 466 (326) | 456 (389) |
Siffror inom parentes anges 2022 års utfall.
Ovanstående rör avvikelser uppkomna inom regionens vård. Under året har ett arbete påbörjats i avsikt att höja den kvaliteten på hantering av avvikelser som uppstår när patienter vårdas av olika vårdgivare exempelvis inom både regional och kommunal vården. 333 avvikelser från extern part har passerat till regionen via Kunskapsstyrnings- och patientsäkerhetsenheten under 2023.
De allvarligaste avvikelserna blir föremål för anmälan enligt Lexmaria. Totalt har 237 ärenden diskuterats i Lex Maria rådet under 2023, en ökning jämfört med 195 (2022). Totalt har 87 anmälningar påbörjats jämfört med 76 (2022). 13 ärenden återstår att bedöma.
De beslutade ärendena fördelar sig på öppenvård 35 ärenden, slutenvård 40 ärenden, psykiatri 6 ärenden samt Folktandvården som har haft 7 inkomna ärenden till rådet varav 6 anmäles enligt Lex Maria.
Fördröjd diagnos, vård och behandling samt felaktig diagnos, vård och behandling är de främsta orsakerna till anmälningar.
Indikatorer är utarbetade för att på ett standardiserat sätt följa trycksårsförekomst och vårdrelaterade infektioner som är återkommande problemområden.
Indikator: Patienter med sjukhusförvärvade trycksår i somatisk slutenvård
Totalt 2023: 8,1 procent
Indikatorn mäter andelen patienter i somatisk slutenvård som identifierats med sjukhusförvärvade trycksår under årets två regiongemensamma punktprevalensmätningar, varav den andra även var en nationell mätning. Diagrammet redovisar resultatet för den tertial som mätningen ägde rum. Det totala resultatet från de två mätningarna 2023 var 8,1 procent. Det är en minskning från föregående år (8,6 procent), men nådde trots det inte regionens mål på under 7 procent. Det är dock lägre än rikets sammanlagda resultat på 10,3 procent.
Några verksamheter inom somatiska slutenvård har valt att mäta varje månad. Om man inkluderar även de mätningarna blir det totala resultatet 5,1 procent. Under flera år noteras att de som väljer att mäta oftare också har bättre resultat och förbättrar helheten.
För att säkerställa trycksårshandläggningen har ambulanssjukvården tillsammans med akutmottagningen på centralsjukhuset arbetat fram en process där risken för trycksår bedöms redan i ambulansen. Åtgärder påbörjas direkt på akutmottagningen och fortsätter sedan på vårdavdelningen. Processen planeras att vara helt implementerad under 2024.
I Torsby förbereds för att utföra komplett hudbedömning med trycksårsklassificering inom åtta timmar efter ankomst till akutmottagningen. Syftet är att identifiera eventuella nytillkomna, sjukhusförvärvade, trycksår under slutenvårdstillfället för att kunna följa upp förekomsten av sjukhusförvärvade trycksår kontinuerligt och inte enbart i punktprevalensmätningar. Region Värmland arbetar på att ta fram ett verktyg för fortsatt mätning då SKR nu avslutat den nationella databasen för punktprevalensmätningar (PPM).
Indikator: Vårdtillfälle med vårdskada – markörbaserad journalgranskning somatisk vuxen slutenvård
Totalt 2023: 6,9 procent
Indikatorn mäter andelen patienter med som drabbats av vårdskada per sjukhus och totalt (utfall) inom vuxen somatisk specialiserad slutenvård. Mätningen sker genom markörbaserad journalgranskning, en metod som används för att mäta förekomsten av skador och vårdskador inom svensk hälso- och sjukvård.
Metoden innebär att journaler granskas enligt en struktur från ett slumpvis urval av avslutade vårdtillfällen. Detta gör att det är svårt att jämföra regioner med varandra men det är däremot möjligt att följa egna regionen över tid. På grund av de låga antalen redovisas resultaten per rullande tolvmånadsperioder. Metoden medför dessutom en fördröjning av resultaten och därför ingår vårdtillfällen från senaste granskade vårdtillfälle och tolv månaderna bakåt. Eftersom senaste granskade vårdtillfälle skedde i oktober 2023 redovisas perioden november till och med oktober för varje år.
Under perioden för 2023 granskades totalt 568 vårdtillfällen, vilket är 148 fler än föregående tidsperiod. Andelen vårdskador inom somatisk slutenvård minskar. Sedan mätningarna började för ca tio år sedan har antalet vårdskador minskat från 13 - 14 procent till 6,9 procent det senaste tolvmånaders intervallet. Det föreligger variation mellan sjukhusen, med fortsatt lägre andel vårdskador i sjukhuset i Arvika jämfört med de två andra sjukhusen trots något högre resultat än föregående tidsperiod. Torsby har från senaste tidsperioden minskat andelen från 13,3 procent till 5,8 procent, medan Karlstad minskat från 10,6 till 7,9 procent.
Om vi extrapolerar resultatet skulle minskningen i absoluta tal betyda att 3000 färre patienter drabbas av vårdskada jämfört med vid mätningarnas början. Detta trots att patienterna som vårdas i slutenvård är allt sjukare.
Det som uppmärksammats i journalgranskningen är en ökad förekomst av PVK-infektioner samt pneumonier. Riktad utbildning sker nu till samtliga verksamheter och digital PVK-utbildning har tagits fram.
Indikator: Patienter med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård
Totalt 2023: 9,6 procent
Tre regiongemensamma punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektion genomfördes inom somatisk slutenvård under 2023 där den totala förekomsten från de tre mätningarna var 9.6 procent. Varje mätning redovisas separat i diagrammet. Det som sticker ut är pneumonier och urinvägsinfektioner. Nationell analys pekar på att en del av pneumonierna sannolikt kan beror på bristande mobilisering av patienterna som ett eventuellt uttryck för ökad belastning på vården. Diagnosen är svårvärderad men generella utbildningsinsatser genomförs tillsammans med Smittskydd och STRAMA riktat till samtliga enheter.
Region Värmland har också medverkat i ECDC mätning (europeisk gemensam mätning) där förekomsten av vårdrelaterade infektioner är något lägre (8,35%) än i våra egna mätningar (9,6%).
2.2.1.1 Utredning efter vårdskador och andra avvikelser samt återkoppling till berörda
Vid beslutad Lex Maria gör verksamheten, med stöd av chefläkare och anmälningsansvarig en utredning som belyser händelsen, bakomliggande orsak och åtgärdsförslag för att minska risken att det ska hända igen. När beslut i ärendet kommit till regionen sker en uppföljning via dialogmöte med aktuell verksamhet för att diskutera hur föreslagna åtgärdsförslag genomförts och vilka svårigheter som finns om det inte skett. Behov av åtgärder på högre organisatorisk nivå kan identifieras. Utbildning av ansvariga chefer sker i anslutning till aktuella ärenden och vid efterfrågan.
Återkoppling och uppföljning sker företrädesvis i områdesledningar och olika läkar- och tandläkargrupper (psykiatri, primärvård, slutenvård). Utvalda mer allmängiltiga ärenden publiceras i nyhetsbrevet "Lär av våra vårdskador" och inom slutenvård riktas särskilda patientsäkerhetsbrev till samtliga läkare. Här finns sannolikt behov av och möjlighet till förbättring för att även nå andra yrkeskategorier och längre ut i vårdens organisation.
2.2.1.2 Mätning och sammanställning av information om vårdskador
Under 2023 har ett arbete påbörjats med att identifiera indikatorer som speglar patientsäkerheten på ett bredare sätt än tidigare. Arbetet pågår och kommer fortsätta under 2024 med målet att ha både indikatorer och mätplan för patientsäkerhetsområdet kopplat till den regionala handlingsplanen, som kommer att revideras under året.
En utmaning blir att hitta nya modeller för uppföljning av vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till basala hygienrutiner (BHK) samt trycksår, där regionen tidigare använt sig av Sveriges kommuner och regioners gemensamma databas för inmatning av data och uttag av resultat. Regionen följer det arbete som pågår nationellt, både hos Socialstyrelsen och inom kunskapsstyrningssystemet, när det gäller att identifiera och vid behov ta fram indikatorer som speglar hela hälso- och sjukvården inklusive folktandvården. Inom flera delar av hälso-, sjuk- och tandvården pågår olika initiativ för lokala månadsrapporter som grund för regelbunden uppföljning.
Chefläkarna lämnar varje vecka en sammanställning till hälso- och sjukvårdsledningen av föregående veckas inkomna avvikelser, med fokus på vårdavvikelser. Utifrån inkomna avvikelser görs en kortfattad sammanfattning, analys av läget och lämnas förslag på åtgärder. På samma sätt sammanställs varje månad inkomna avvikelser från länets kommuner, riktade till någon verksamhet inom regionen. Även den sammanställningen och analysen skickas till hälso- och sjukvårdsledningen. Cheftandläkare följer löpande inrapporterade avvikelser och avstämning sker mellan cheftandläkare och områdesledning månadsvis.
2.2.2 Tillförlitliga och säkra system och processer
Indikator: Enheter som mäter följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
Totalt 2023: 42,3 procent
Hälso- och sjukvårdsledningen har beslutat att mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) ska genomföras på samtliga avdelningar och enheter inom Region Värmland med minst 10 observationer per månad. Avdelningschef och hygienombud ansvarar för att observationer blir utförda och resultaten blir återkopplade till medarbetarna. Varje chef ansvarar för uppföljning av resultat samt förbättringsåtgärder.
Målsättningen är att alla verksamheter ska uppnå 100 procent följsamhet till klädregler och minst 85 procent följsamhet till basala hygienrutiner (genomsnitt/år). Resultatet för 2023 i hela regionen blev 95,2 procent för klädregler och 87,9 procent för hygienrutiner. Detta är ett något sämre resultat jämfört med föregående år.
I Smittskydd Värmlands uppdrag ingår att följa upp resultat från följsamhetsmätningarna. Resultat och förbättringsåtgärder diskuteras bland annat vid uppföljande hygienronder och hygienombudsträffar. Vid behov utförs riktade insatser.
Under 2023 var den ackumulerade deltagarandelen 42,3 procent, medan 73,3 procent av enheterna genomförde minst en mätning under året.
Indikator: Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
Totalt 2023: 84,3 procent
Det ackumulerade resultatet 2023 var 84,3 procent. Resultaten varierar stort inom regionen. På områdesnivå ligger Folktandvårdens 92 procent som enda område över målet på 90 procent.
Indikator: Utskrivningsmeddelande från slutenvård bland patienter 65 år och äldre
Utskrivningsmeddelande är en viktigt del för att säkerställa informationsöverföring i vårdens övergångar, samt att läkemedelsbehandlingen är korrekt. Totalt registrerades 2023 att 79,7 procent av patienterna, 65 år och äldre, inom somatisk och psykiatrisk slutenvård fick ett utskrivningsmeddelande i samband med utskrivning. Inom somatisk slutenvård var siffran 80,6 procent och inom den psykiatriska slutenvården 2,1 procent.
Indikator: Oplanerade återinskrivningar i psykiatrisk slutenvård bland patienter 18 år och äldre
Totalt 2023: 19,6 procent
Indikatorn visar andelen avslutade vårdtillfällen inom psykiatrisk slutenvård för vuxna där patienter oplanerat återinskrivits på sjukhus 1 – 30 dagar efter ett tidigare slutenvårdstillfälle. Under 2023 återinskrevs totalt 19,6 procent, dvs var femte patient. Fortsatt ses att fler kvinnliga patienter återinskrivs och 2023 var andelen kvinnor 21,4 procent medan 16,4 procent av männen behövde återinläggas.
Det ses stora skillnader utifrån olika psykiatriska diagnoser. Arbete med att ta fram ett strukturerat arbetssätt kring identifiering, utredning och uppföljning av personer som söker många gånger (mångsökare) har påbörjats inom vuxenpsykiatriska öppen- och slutenvården.
Indikator: Oplanerade återinskrivningar i somatisk slutenvård bland patienter 65 år och äldre
Totalt 2023: 13,9 procent
Indikatorn visar andelen avslutade vårdtillfällen inom somatisk slutenvård under mätperioden där patienter som är 65 år och äldre oplanerat återinskrivits på sjukhus 1–30 dagar efter ett tidigare slutenvårdstillfälle. Det vill säga andelen återinskrivna efter utskrivning.
Via markörbaserad journalgranskning (MJG) kan det konstateras att en större del av återinskrivningarna beror på vårdrelaterade infektioner (VRI) som debuterar först efter hemkomst. Ett arbete pågår för att minska urinkateterutlösta urinvägsinfektioner samt pneumonier som uppkommer på grund av icke-optimal mobilisering, vilket förhoppningsvis ger resultat under 2024. Patientgruppen är dock svårvärderad och innefattar ofta multipel sjuklighet.
Indikator: Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar, patienter med kommunala insatser
Totalt 2023: 22,1 procent
Indikatorn mäter andelen utskrivningar bland patienter med kommunala insatser i hemmet som återinskrevs oplanerat inom 30 dagar. Under 2023 inträffade 1750 tillfällen då patienter återinskrevs, vilket ger ett ackumulerat resultat på 22,1 procent. Även om resultatet ligger högre än önskat värde (högst 21 procent) är det en förbättring jämfört med föregående års resultat på 23,4 procent.
Indikatorn kan ses som en indikation på hur väl vi lyckas följa våra samverkansrutiner och lämna över vården av våra gemensamma patienter på ett säkert sätt mellan huvudmännen. En djupare analys behöver dock göras för att identifiera underliggande orsaker till återinskrivningarna.
Indikator: Positiv upplevelse av tillgänglighet hos patienter som besökt en primärvårdsmottagning
Totalt 2023: 79,8 dimensionspoäng
Denna dimension hämtas från nationell patientenkät (NPE) och belyser patientens upplevelser av primärvårdens tillgänglighet avseende närhet, kontaktvägar och personalens tillgänglighet för patienten och patientens närstående. Mätningar genomförs nationellt vartannat år och region Värmland väljer dessutom att genomföra mätningar mellan dessa.
Cirka 1500 patienter som erhållit vård av sjuksköterska eller läkare i primärvården (fysiskt eller digitalt) under september månad väljs ut slumpmässigt. De får möjligheten att svara på frågor gällande deras upplevelse av besöket utifrån sju olika dimensioner, varav tillgänglighet är en. Svarsfrekvensen ligger stadigt runt 40 procent.
De frågor som fick högst andel positiva svar 2023 var:
- Var det enkelt att ta sig till hälso-/vårdcentralen? (88 procent, 1 - 2 procentenheter högre än år 2021 och 2022)
- Fick du möjlighet att ställa de frågor du önskade? (82 procent, 1 - 2 procentenheter högre än år 2021 och 2022)
- De frågor som fick lägst andel positiva svar 2023 var:
- Är du nöjd med de sätt du kan komma i kontakt med hälso-/vårdcentralen på (till exempel via 1177 Vårdguiden, telefon, e-tjänster, hemsida eller annat)? (66 procent, stadig nivå sedan 2021)
- Om din familj/närstående ville prata med en läkare, hade de då möjlighet att göra det? (71 procent, stadig nivå sedan 2021)
Indikator: Kontakt med primärvården samma dag
Utfallet ligger fortsatt under målvärde. Noterbart är att kontakter som sker via 1177.se inte ingår i tillgänglighetsredovisningen.
Vi ser också en variation mellan vårdcentraler där vissa uppvisat stora förbättringar som ett resultat av ett långvarigt arbete, förbättringar som dock inte gäller alla.
Indikator: Återbesök depression i primärvården
Totalt 2023: 48,8 procent
Resultatet visar att Region Värmland liksom riket ligger klart under målet. Vidare analys av eventuella felregistreringar som påverkar resultatet kommer att göras då man vid journalgranskning ser att patient får adekvat uppföljning i en betydligt högre omfattning.
2.2.2.1 Tillförlitliga och säkra processer i vård och behandling
Perspektivet av patientsäkerhet håller på att breddas, dels synen på att patienter inte ska komma till skada vid kontakt med hälso- och sjukvården, dels utvecklingen av ett eget sakområde.
Kunskap om patientsäkerhet behövs på alla nivåer i hälso- och sjukvården och bred förståelse för patientsäkerhetsområdet har betydande inverkan på patientens vård och behandling.
Inom ramen för det nationella systemet för kunskapsstyrning har regionen en lokalt sakkunnig representant i Regional samverkansgrupp (RSG) för patientsäkerhet i sjukvårdsregion Mellansverige. Regionchefläkare fullgör uppdrag som ordförande i nationell samverkansgrupp (NSG). Representanterna återkopplar till berörda enheter och lokala arbetsgrupper där även kommunen finns representerad.
De remisser och kunskapsstöd som berör patientsäkerhetsfrågor hanteras på samma sätt som andra kunskapsstöd i regionens process för ordnat mottagande i kunskapsstyrningsorganisationen. Ett exempel utifrån detta är tillskapandet av vårdprocesser utifrån nationella riktlinjer i Folktandvården. Utöver den implementering som sker inom ramen för kunskapsstyrningssystemet kan nämnas regionens suicidpreventiva arbete, som under 2023 lett fram till att en uppdaterad riktlinje slutförts och implementeringsarbete påbörjats.
2.2.2.2 Verktyg, metoder och arbetssätt för ett patientsäkert arbete
Breddinförandet av Gröna korset som stöd till daglig styrning och ökad riskmedvetenhet pågår och i arbetet ingår att främja rapportering av avvikelser. 73 procent av enheterna som använder metoden uppger att det bidragit till förbättringsarbete.
Fortsatt utvecklingsarbete har skett under året avseende integrationen av systemstödet "Synpunkten" och möjligheten för patienter att delge vården synpunkter och klagomål genom inloggning via 1177. Integrationen som sådan har fungerat bra, men flera verksamheter har haft synpunkter på det nya arbetssättet och de ärenden som med automatik överförs till en separat process i avvikelsehanteringssystemet. En återkommande synpunkt från vården är att många av de ärenden som inkommer via e-tjänsten för synpunkter och klagomål egentligen är något annat än synpunkter och därför bör hanteras på annat sätt. En utvärdering av arbetssättet har skett och dialog förs om vilka e-tjänster som vårdmottagningarna ska erbjuda, vilket kan komma att påverka antalet synpunkter och klagomål (som är en av flera e-tjänster på 1177.se).
Implementeringsarbetet fortsätter både intern i regionen och via information till medborgaren.
2.2.3 Säker vård här och nu
Indikator: Andel besök med en vistelsetid under fyra timmar på somatisk akutmottagning bland patienter som läggs in i slutenvård
Totalt 2023: 46,6 procent
Somatisk slutenvård i Region Värmland samt riket i övrigt har en pressad situation och tidvis en funktionell platsbrist. Detta återspeglas i längre vistelsetid på akutmottagningen. Ett flertal åtgärder är insatta under året i syfte att minska inflödet och belastning (mobila team, samt allmänmedicinsk mottagning på akutmottagningen i Karlstad), detta kan ha bidragit till en sakta sjunkande vistelsetid på akutmottagningen.
Indikator: Läkarbedömning inom en timme för patienter med hög medicinsk angelägenhetsgrad på somatisk akutmottagning
Totalt 2023: 69,1 procent
Målet är att så många patienter som möjligt skall bedömas inom en timme, detta minskar risken för "crowding" på akutmottagningen som delvis kan förklaras av högt inflödet i kombination med begränsat utflödet av patienter. Värden har under året varierat mellan 65 och 80 procent.
I samband med akuta besök sker en bedömning av patientens behov av vård (triagering). De patienter som bedöms vara i behov av akut omhändertagande har inte samma behov av omedelbara åtgärder varför ett utfall motsvarande 70 procent kan anses vara medicinskt acceptabelt.
Indikator: Implementering av Gröna korset
Totalt 2023: 49,2 procent
Indikatorn redovisar andelen enheter inom sluten vård, öppen vård och folktandvård som har infört Gröna korset. En enkät skickades ut till 250 enhetschefer där 123 svarat ja på frågan om man infört Gröna korset (49,2 procent), medan 93 har svarat nej, och 34 inte svarat alls.
Något fler än hälften av de svarande anger att avstämning sker efter varje arbetspass (55 procent), medan övriga har avstämning 1-5 gånger per vecka. De flesta professioner finns representerade men de yrkesgrupper som fram för allt deltar vid avstämningarna är undersköterskor, sjuksköterskor och chefer. Det finns vissa utmaningar med att involvera läkare vid avstämning då läkare på vissa arbetsplatser tillhör flera team och kan tjänstgöra exempelvis både på operation, mottagning och vårdavdelningar. Återföring av sammanställning från chefer till medarbetare görs vanligen månadsvis, men 14 procent återför inte till medarbetarna. Gröna korset har bidragit till förbättringsarbete hos 73 procent av enheterna som använder metoden.
Alla enheter har erbjudits information, utbildning och stöd, och en majoritet har valt att använda stöd vid införandet. Uppsökande verksamhet, platsbesök samt digitala uppföljningsmöten har genomförts både inom öppen- och slutenvård. Ett 30-tal enheter efterfrågar stöd inför 2024.
Indikator: Patienter 65 år och äldre som riskbedöms för fallrisk, trycksår och nutrition vid somatiskt slutenvårdstillfälle
Totalt 2023: 41,3 procent
Indikatorn mäter andelen patienter 65 år och äldre som riskbedömts avseende risk att: falla, drabbas av trycksår och nutritionsproblem vid somatiskt slutenvårdstillfälle. Samtliga tre riskbedömningar ska ha dokumenterats under ett vårdtillfälle för att räknas.
Under 2023 genomfördes samtliga tre riskbedömningar på 41,3 procent av patienterna som var 65 år eller äldre och vårdades inneliggande inom somatisk slutenvård. En ökning från 35,5 procent 2022, men når som inte upp till målvärdet över 50 procent. Andelen genomförda riskbedömningar varierar mellan olika verksamhetsområden, från 7 till 76,7 procent. Högst andel riskbedömningar utförs på närvårdsavdelningarna.
Något som påverkar resultatet är att utförda riskbedömningar inte alltid dokumenteras enligt rutin och kan därför inte fångas. I tillägg saknas det styrande dokument som beskriver att riskbedömningar ska genomföras. Det arbetas med en ny riktlinje som kommer innebära förändringar, och förhoppningsvis förenklingar, i dokumentationen. När detta är klart startas ett implementeringsarbete.
Riskbedömning är grunden för ett förebyggande arbete mot vårdskador men det finns inget tydligt samband mellan riskbedömningar och vårdskador. Även om riskbedömningar är grunden i arbetet är rådande kultur inom enheten avgörande för resultatet. Arbete med hälso- och sjukvårdsövergripande riktlinjer, daglig styrning och framtagande av rondmall fortsätter under 2024.
Indikator: Användning av WHO:s checklista för säker operation
Totalt 2023: 70,8 procent
WHO:s checklista för säker kirurgi är ett verktyg för att på ett strukturerat sätt genomföra säkerhetskontroller vid tre tillfällen i anslutning till en operation. Dessa faser är ”Förberedelse”, när anestesipersonal kontrollerar att allt är på plats och all utrustning fungerar innan patienten sövs, ”Time Out” precis innan operatören börjar operationen, och ”Sign Out” innan operatören lämnar operationssalen. Användning av WHO:s checklista har visat sig resultera i färre dödsfall och allvarliga komplikationer i samband med operationer och är en etablerad patientsäkerhetsindikator. Listan består av 19 punkter, och tar sammanlagt ett par minuter att gå igenom.
Indikatorn visar andelen operationer där man har en komplett användning av WHO:s checklista för säker kirurgi i alla tre faserna av arbetet i samband med operationen. Alla operationer som ingår i kvalitetsregistrets SPORs definition på operation ingår, både akuta och planerade
Inom Region Värmland har användningen legat jämnt under senaste åren, där Sjukhuset i Torsby håller upp utfallet med resultat nära 100 procent, vilket ligger högt över rikssnittet.
Indikator: Överbeläggningar i somatisk slutenvård
Totalt 2023: 3 per 100 disponibla vårdplatser
Under 2023 genomföres intensivt arbete för att förbättra vårdplatssituationen inom den somatiska specialiserade slutenvården och en standard utarbetades med ett överenskommet antal disponibla vårdplatser per vårdavdelning. Detta har medfört att det rapporterade antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser har minskat under året och jämfört med föregående år. Resultatet är långt under rikets totala resultat.
Arbetet avseende vårdplatssituationen har även innefattat en ökning av antalet vårdplatser, samt åtgärder för att minska behovet av vårdplatser och samtidigt minska och omdirigera flödet till akuten.
Indikator: Utlokaliserade patienter i somatisk slutenvård
Totalt 2023: 3,3 per 100 disponibla vårdplatser
Utlokaliserad patient innebär att en patient vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och det medicinska ansvaret för patienten. Under 2023 var det ackumulerade värdet 3,3 utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser, vilket är högre än riket (2,4) och högre än föregående år (2,4).
En förklaring till resultatet är att man under sommaren samplanerade vården mellan verksamhetsområden med olika specialistkompetens, vilket i sin tur innebar att patientadministrativa system delvis fångade utlokaliserade patienter på ett felaktigt sätt.
Arbete har inletts för att förbättra uppföljningen av patienter som vårdas på vårdavdelningar som inte har specifik kompetens eller det medicinska ansvaret för patienten.
Nedgången i slutet av hösten återspeglar sannolikt de åtgärder som införts angående vårdplatssituationen.
Indikator: Överbeläggningar i psykiatrisk slutenvård
Totalt 2023: 1,1 per 100 disponibla vårdplatser
Överbeläggningar inom psykiatrisk vård förekommer sällan och man ligger i nivå med riket.
Indikator: Utlokaliserade patienter i psykiatrisk slutenvård
Totalt 2023: 0,1 per 100 disponibla vårdplatser
Utlokaliseringar inom psykiatrisk vård förekommer sällan och skedde tidigare när patienter inom barn- och ungdomspsykiatri vårdades på vuxenavdelning. I och med öppningen av vårdavdelningen för barn- och ungdomspsykiatri förekommer detta inte längre. Utlokalisering kan också fångas felaktigt i de fall en patient flyttats från somatisk slutenvård före utskrivning till nytt vårdtillfälle på psykiatrisk vårdavdelning.
2.2.3.1 Riskhantering - Förmåga att förutse variationer och störningar i närtid samt dagligt patientsäkerhetsarbete
Hälften av alla enheter inom regionens öppen-, sluten- och tandvård använder Gröna korset och hälften av dessa använder metoden dagligen för att reflektera efter respektive arbetspass. I dygnetruntvård betyder detta att avstämning sker upp till tre gånger varje dygn.
Läges-och vårdplatsavstämning mellan de tre sjukhusen sker varje vardag, därutöver sker en till två lokala avstämningar för att kunna styra patienter till bästa tillgängliga vård.
Under 2023 har 17 patientsäkerhetsronder genomförts. Inför patientsäkerhetsrond får verksamheten en sammanställning av avvikelser, ärenden till patientnämnden, resultaten från medarbetar- och säkerhetskulturmätning (HME-HSE), nationell patientenkät (NPE) och genomförda utbildningar. Hälso- och sjukvårdsdirektören, områdeschef vårdkvalitet, chefsläkare samt utvecklingsledare för på plats i vården dialog med medarbetare och verksamhetsledning.
Dialogen utgår från de fyra grundläggande förutsättningarna: engagerad ledning och tydlig styrning, adekvat kunskap och kompetens, en god säkerhetskultur samt patienten som medskapare, vilka beskrivs i handlingsplanen Agera för säker vård. Resultatet av ronden återkopplas i en rapport och rekommendationer lämnas till verksamheten utifrån överenskommelse vid dialogen. En uppföljning sker med verksamhetschef och företrädare för patientsäkerhetsfunktioner.
2.2.3.2 Säker bemanning (personal med rätt kunskap och kompetens)
På flertalet enheter och verksamheter inom både sluten- och öppenvård finns det systematik att dagligen samlas för avstämning och göra anpassningar utifrån det aktuella läget.
Dialoger i samband med patientsäkerhetsronder vittnar om att både patientsäkerhet och arbetsmiljö beaktas.
Patientsäkerhet ingår i utbildningsinsatser riktade till framtida medarbetare.
2.2.4 Stärka analys, lärande och utveckling
2.2.4.1 Uppföljning genom insamling och sammanställning av data från flera källor
Regionen rapporterar till ett stort antal kvalitetsregister. Utvecklingsarbeten pågår för att minska manuell administrativ hantering kopplad till kvalitetsregisteranvändning. Exempelvis rapporteras data direkt från journalsystem till vissa nationella kvalitetsregister, ett arbete som dock är långsiktigt och tidskrävande att få på plats.
Rapportdata från kvalitetsregister finns tillgängliga i form av resultatrapporter för verksamheterna. ett exempel är Folktandvårdens lokala rapporter på omgöringar och barns tandhälsa. Här har områdeschef för Tandvården regelbundna avstämningar med ansvarig.
Inom ramen för arbete med det nationella systemet för kunskapsstyrning prioriteras utdata från befintliga system och register som tillgängliggörs via Vården i siffror. Respektive nationellt programområde väljer ut vilka indikatorer från respektive register som ska följas på nationell nivå och ligga tillgrund för uppföljning inom ramen för utarbetande av olika kunskapsstöd. I Region Värmland har en process för ordnat införande av kvalitetsindikatorer (OIKI) skapats för att på lokal nivå skapa förutsättningar för uppföljning.
I samband med genomförandet av patientsäkerhetsronder (övergripande ledning, lokal ledning och medarbetare) samlas data och resultatunderlag från olika systemstöd och tillgängliggörs på ett samlat sätt till berörda verksamheter.
2.2.4.2 Analys, lärande och spridning
Respektive områdesansvarig chefläkare ansvarar för analys, lärande och spridning i patientsäkerhetsfrågor i enlighet med regionledningens beslut. För detta ändamål används olika forum: ledningsgrupper på olika nivåer, patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger, samt dialoger i samband med spridning av resultat av olika anmälningsärenden. Inom ramen för ordinarie klinisk utbildning görs utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet riktat till blivande vårdmedarbetare.
I samband med breddinförandet av Gröna korset har en införandeprocess utvecklats där ledning introduceras i metoden genom både digital utbildning och dialog, för att sedan driva förbättringsarbete på sina egna enheter tillsammans med medarbetare.
Utvecklingsledare finns som stöd till chef och kontinuerliga avstämningsmöten planeras in för att ge bättre förutsättningar till implementering.
2.2.5 Ökad riskmedvetenhet och beredskap
Ett intensivt arbete pågår för att komma till rätta med den höga beläggningsgraden i slutenvården och den risk för vårdskador den medför. Regionen har initierat flera åtgärder för att öka platsantalet och minska behovet av slutenvårdsplatser samt minska belastningen på akutmottagningen vid centralsjukhuset (CSK). Exempel på initierade åtgärder är: mentorsjuksköterskor, rekryteringsbonus, mobila team, subakuta mottagningar, akutmedicinsk sektion på CSK:s akutmottagning samt arbetsväxling för att renodla sjuksköterskearbetet.
Indikator: Beläggningsgrad somatisk slutenvård
Totalt 2023: 91,4 procent
En beläggningsgrad över 90 procent innebär risk för vårdskador. Beläggningsgraden inom somatisk slutenvård 2023 var 91,4 procent.
Beläggningsgrad psykiatrisk slutenvård
Totalt 2023: 72,5 procent
Beläggningsgraden inom psykiatrisk slutenvård har varierat under året, med en total på 72,5 procent där både vuxen, barn- och ungdomspsykiatri ingår.
2.2.5.1 Beredskap och planering för hantering av risker på lång sikt
Arbetet med att utveckla och genomföra riskanalyser som tar hänsyn till både arbetsmiljö och patientsäkerhet kommer att fortsätta.
Regionen har också utifrån regeringsuppdrag påbörjat arbetet med långsiktig kris- och beredskapsplanering, där säkra omhändertaganden av patienter är en ingående del.
Under året har beslut fattats att inrätta ett så kallat levande bibliotek för att möjliggöra rekrytering av patienter och närstående i syfte att säkerställa patient- och närståendeperspektiv vid exempelvis utvecklingsarbeten, risk- och konsekvensanalyser.
2.2.5.2 Färdighetsträning och simulering för ökad beredskap
Planering och genomförande av simuleringsövningar och färdighetsträning för vårdens medarbetare sker i samarbete mellan vårdens kliniskt ansvariga på olika nivåer och Kliniskt träningscentrum (KTC). Utformning utbildningsinsatser stöds av pedagogiska utbildningsgruppen som är en del av KTC.
3. Mål, strategier och utmaningar för kommande år
Under året som gått har hälso- och sjukvården alltmer ställts inför ekonomiska utmaningar.
Hög inflation, ökade pensionskostnader och stigande räntekostnader bidrar till att regionen under 2024 kommer att behöva vidta åtgärder inom många områden för att nå en budget i balans. Det kommer att innebära utmaningar att samtidigt attrahera och bibehålla kompetens och bygga robusta processer och system. Medarbetare och chefer vittnar om etisk stress, vilket stärker behovet av att utveckla och förbättra våra arbetssätt för att kunna möta alla våra patienters behov av stöd och vård. Den nationella handlingsplanens grundläggande förutsättningar skapar en grund för fortsatt patientsäkerhetsarbete trots ekonomiska utmaningar.
Engagerad ledning och tydlig styrning
Den regionala handlingsplanen för ökad patientsäkerhet är grunden för regionens strategiska patientsäkerhetsarbete. Handlingsplanen kommer att revideras under 2024, utifrån den pågående revideringen av den nationella handlingsplanen. Målet är att i början av 2025 ha en regional handlingsplan som är känd i vårdens verksamheter och som innehåller relevanta insatsområden på en övergripande nivå som verksamheterna i sin tur kan bryta ned till egna aktiviteter.
Under 2023 har en större omorganisation genomförts för att stärka möjligheterna till bra samarbete och ge bättre förutsättningar för närvarande ledarskap. En grundförutsättning för säker vård är att det finns kunskap om patientsäkerhet på samtliga nivåer. Under 2024 kommer Socialstyrelsen att presentera kompetensmål inom området patientsäkerhet. Planen är att de nationella målen omsätts i utbildningar för vårdens ledare och medarbetare, ett arbete som kommer att påbörjas under 2024.
Patientsäkerhetsronder, där högre ledning tillsammans med chefläkare och sakkunnig i patientsäkerhet för dialog med medarbetare och verksamhetsledning, kommer att fortsätta 2024. Utifrån de grundläggande förutsättningarna för att vården ska bli säker förs dialog med verksamheten, som efter genomförd patientsäkerhetsrond får rekommendationer som följs upp efter sex månader.
På motsvarande sätt planeras för gemensamma patientsäkerhetsdialoger på för patienter inom särskilda boenden (säbo). Dialogerna sker mellan ansvarig vårdcentral och aktuellt boende med stöd av chefläkare i regionen respektive samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i respektive kommun.
Adekvat kunskap och kompetens
Kompetens för uppdraget, för arbetsuppgifterna och för den patientgrupp man vårdar, är grundläggande för en säker vård. Vi ser utmaningar att framöver kunna tillhandahålla adekvat kompetens inom flera områden av vården, bland annat inom psykiatrin och allmänmedicin.
Kunskapsstyrningssystemets tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Region Värmland deltar som alla andra regioner i arbetet med att implementera den kunskap som tas fram. Det nya kunskapsstödet inom området patientsäkerhet – Introduktion till arbete med patientsäkerhet – vänder sig till både nationella programområden som stöd i deras arbete men kan också utgöra stöd för huvudmännens systematiska patientsäkerhetsarbete. Under 2024 kommer det att ingå i det stöd som ges till ledning av vården i Region Värmland.
En god säkerhetskultur
Säkerhetskulturområdet berör såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet. Under 2024 planeras för att på systematiskt sätt länka samman arbetet inom de områden där både HR- och patientsäkerhetskompetens behövs. Målet är att få med patientsäkerhetsperspektivet i redan etablerade aktiviteter, exempelvis riskanalyser, skyddsrond och arbetsmiljöutbildning, förutom det redan tidigare samarbetet kring medarbetar- och säkerhetsenkäten.
Patienten som medskapare
Trots många goda insatser att involvera våra patienter och närstående har området Patienten som medskapare återkommande varit ett område med stor skillnad mellan vad som borde göras och vad som verkligen görs. I syfte att ta ett helhetsgrepp kring området beslutades i november 2023 om en ny strategi - Strategi för Patienten som medskapare inom hälso- och sjukvården i Region Värmland. Strategin tydliggör behovet av patientmedverkan på alla nivåer – brukarråd eller liknande på övergripande ledningsnivå, patientmedverkan i större utsträckning i våra utvecklings- och förbättringsarbeten. Att göra patienten involverad i den egna vården, exempelvis genom dokumenterad överenskommelse (patientkontrakt) ska göras i ännu högre grad. Levande bibliotek kommer att etableras under 2024, för att fånga upp intresserade patienter och närstående som önskar delta i vårdens utveckling tillsammans verksamheter.
Uppföljning inom patientsäkerhetsområdet
För att veta att vi är på rätt väg behövs systematisk uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. En utmaning under 2024 kommer att vara att hitta en ny modell för uppföljning av VRI, BHK och trycksår där regionen tidigare använt sig av Sveriges kommuner och regioners gemensamma databas. När nu databasen avvecklats behöver ett nytt verktyg för registrering och uttag av data skapas, vilket planeras under 2024.
En utmaning är att identifiera och vid behov utveckla relevanta indikatorer för patientsäkerhet som speglar hela vården. Nationellt pågår ett sådant arbete. Regionen har som mål att under 2024 fortsätta arbetet med indikatorer och mätplan för patientsäkerhetsområdet.
Förbättringsarbeten
Ett antal verksamheter kommer under året att fokusera på förbättringsarbeten, där cheferna utbildas i att stödja sina medarbetare att bli självförbättrande team. Implementering av Gröna korset fortsätter och målet 2024 är att fler verksamheter använder metoden.
I nationella jämförelser konstateras att Värmland är bland de regioner som har lägst ökning av antibiotikaförskrivning de senaste åren och vi har lämnat platsen näst sist i landet. Fortsatt arbete krävs för att ta oss vidare mot målet 250 förskrivna antibiotikarecept per 1000 invånare och år och följa upp förskrivningsmönster och följsamhet till behandlingsrekommendationer.
Samverkan med kommunerna - omställningen till Nära vård
Att få med patientsäkerhetsperspektivet tidigt i arbetet med omställningen mot Nära vård är avgörande för att skapa säkra arbetssätt. Fortsatt samverkan med länets kommuner på olika sätt ger förutsättningar för detta. I den reviderade överenskommelsen mellan vårdcentraler och kommuner i Värmland finns patientsäkerhetsperspektivet tydliggjort och finns med på agendan på de obligatoriska samverkansmöten som ska ske mellan vårdcentral och kommun. Dessutom har man kommit överens om länsgemensamma indikatorer som ska följas i hela länet. Detta tillsammans med gemensamma patientsäkerhetsdialoger på särskilda boende skapar förutsättningar för att öka patientsäkerheten i vården av de mest sköra av våra patienter och integrera patientsäkerhetsperspektivet i omställningen till Nära vård.
Ytterligare exempel på samverkan mellan region och kommun är den gemensamt anordnade patientsäkerhetsveckan. Under årets vecka planeras flera olika aktiviteter för medborgare och medarbetare runt om i länet.
Målet med patientsäkerhetsarbetet under 2024 är att fortsatt arbeta för att skapa förutsättningar för en säker vård - överallt och alltid - och att färre patienter ska drabbas av vårdskador.
Detta skulle inte bara innebära att färre värmlänningar behöver lida på grund av undvikbara misstag i vården utan även att vi skulle utnyttja våra ekonomiska resurser på ett bättre sätt.
Ekonomiska utmaningar kommer att prägla vården för överskådlig tid och ett ökat fokus på säker vård av hög kvalitet är ett av de viktigaste verktygen för att bidra till minskade kvalitetsbristkostnader.
Om rapporten
Om patientsäkerhetsberättelsen och kontaktuppgifter för vidare information.