En utbildningsdag om säkerhetskultur samlade drygt 150 medarbetare och chefer från Region Värmland och länets kommuner.
Säkerhetskultur i fokus för en tryggare och mer hållbar vård och omsorg
Hur skapar vi en vård och omsorg där det känns tryggt att lyfta risker, rapportera avvikelser och lära av det som inte blev som tänkt? Det var den röda tråden när medarbetare och chefer från Region Värmland och länets kommuner samlades till en utbildningsdag om säkerhetskultur.
Dagen samlade föreläsare som belyste säkerhetskultur ur flera perspektiv, från patientsäkerhet, etik och arbetsmiljö till patientmedverkan och vårdhygien.
– Vi har blivit bättre på patientsäkerhet och har många rutiner och strukturer på plats. Men för att ta nästa steg behöver vi också prata om de mjuka delarna som handlar om hur vi bemöter varandra, hur vi samarbetar och vilka värderingar som präglar våra arbetsplatser. Där spelar säkerhetskulturen en avgörande roll, sa Clas Lundgren, chefläkare, i dagens inledning.
Säkerhetskultur skapas varje dag
Marita Danielsson, chefsjuksköterska vid Löf, och Anna Oscarsson Tibblin, chefläkare vid Löf, lyfte att svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och att mycket fungerar väl. Samtidigt drabbas patienter fortfarande av undvikbara skador, så kallade vårdskador, vilket gör patientsäkerhetsarbetet till en ständigt aktuell fråga.
För att minska riskerna krävs ett kontinuerligt arbete där både system, ledarskap och mänskliga faktorer får ta plats. Det handlar inte bara om vilka rutiner som finns, utan också om vilka förutsättningar medarbetare har att upptäcka risker, dela med sig av sina erfarenheter och agera när något inte fungerar som det ska.
Synen på patientsäkerhet har också förändrats över tid. Från ett starkt fokus på riktlinjer, rutiner och enskilda misstag riktas allt större uppmärksamhet mot de organisatoriska och mänskliga faktorer som påverkar möjligheten att bedriva en säker vård.
En central fråga under föreläsningen var: – Vågar någon säga emot mig? Frågan lyfter betydelsen av en kultur där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina perspektiv, uppmärksamma risker och säga ifrån när något inte känns rätt.
– Säkerhetskultur är lätt att se som något som någon annan ansvarar för. Men den skapas av oss som arbetar i verksamheten varje dag, genom hur vi bemöter varandra och hur vi väljer att agera som kollegor och ledare.
Marita Danielsson, chefsjuksköterska vid Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (Löf), och Anna Oscarsson Tibblin, chefläkare vid Löf, föreläste under utbildningsdagen.
Psykologisk trygghet och hövlighet stärker patientsäkerheten
Ett återkommande budskap under dagen var att patientsäkerhet och psykologisk trygghet hänger nära samman. När medarbetare känner sig trygga att dela observationer, ställa frågor och uppmärksamma risker stärks verksamhetens förmåga att förebygga vårdskador och utvecklas genom lärande.
Föreläsarna från Löf lyfte fram hövlighet som en viktig del av säkerhetskulturen. Det kan handla om något så enkelt som att vi hälsar på varandra, lyssnar och bemöter olika perspektiv, men också om hur vi samarbetar när arbetsbelastningen är hög och besluten behöver fattas snabbt.
– Hövlighet är inte bara en trivselfråga, det är ett kliniskt verktyg. Hur vi bemöter varandra påverkar vår förmåga att samarbeta, fatta beslut och upptäcka risker i tid.
En god säkerhetskultur bygger därför inte bara på fungerande system och rutiner. Den bygger också på relationer, respekt och kommunikation som gör det möjligt att tillsammans upptäcka risker innan de leder till skada.
Patientens perspektiv är en viktig del
Deltagarna fick ta del av patient- och närståendeperspektivet, både genom föreläsningar och via en personlig berättelse från en levande bok, en person med erfarenhet av att vara patient. Medskapande och delaktighet lyftes fram som en av grundstenarna i ett hållbart patientsäkerhetsarbete – att involvera patienter och närstående i såväl utvecklingsarbete som i det enskilda vårdmötet.
Att omsätta kunskap i praktiken
Att veta vad som behöver göras är en sak. Att få nya arbetssätt att fungera i vardagen en annan. Ann-Catrine Eldh, professor vid Linköpings universitet, pratade om hur ny kunskap kan omsättas i praktiken. För att skapa verklig förändring behöver vi minska gapet mellan vad vi vet att vi borde göra och vad vi faktiskt gör.
– Det kräver att vi identifierar vilka hinder som finns i verksamheten och vad som skapar förutsättningar för förändring. Det handlar inte bara om resurser och tid, utan också om verksamhetens vilja och förmåga att förändra.
Mer om patientsäkerhet och patientinvolvering
Patientsäkerhet - Region Värmland
Att involvera patienter - Region Värmland