Till startsidan

Den tidigare banan från 2011 var halvautomatiserad och flera moment utfördes fortfarande för hand, exempelvis sortering, prioritering av analyser och hantering av färdiganalyserade provrör.

– Manuell hantering innebär alltid en risk för misstag. Att avproppa tusentals rör varje dag är inte hållbart. Automationen avlastar oss enormt, säger Fredrik Aronsson, verksamhetschef på laboratoriemedicin.

Närbild på automationsbanans små "bilar" som transporterar ett provrör var.

Varje bil transporterar ett provrör. På ett provrör kan tio analyser tas, vilket innebär att laboratoriet hanterar 20 000–25 000 analyser per dygn.

Närbild på automationsbanans små "bilar" som transporterar ett provrör var.

Banan hanterar upp till 4 500 prover per dygn och har förändrat både arbetsmiljö och provflöden i hela regionen.

Från halv- till helautomatisering

För de biomedicinska analytikerna som jobbar på laboratoriemedicin har övergången till den nya automationen inneburit en stor förbättring av arbetsmiljön. De repetitiva och fysiskt påfrestande momenten har nästan helt försvunnit. Den nya banan automatiserar ytterligare manuella moment och personalens kompetens används nu i stället där den gör störst nytta: i medicinsk bedömning, kvalitetssäkring och metodutveckling.

– Vi har ökat kapaciteten med befintlig personal, säger Fredrik. Det viktigaste är att ta hand om provsvaren, inte att hantera provrör.

Det viktigaste är att ta hand om provsvaren, inte att hantera provrör.

En uppgradering var nödvändig

Drivkrafterna bakom en helautomatiserad bana var både arbetsmiljö- och kvalitetsmässiga. Den tidigare anläggningen hade nått sin tekniska livslängd och klarade inte längre toppbelastningar, särskilt när vårdcentralernas eftermiddagsprover kom in vid 16-tiden.

– Vi ville förbättra spårbarheten och skapa ett jämnare och mer robust analysflöde, säger Fredrik. För patienterna innebär den nya banan snabbare svar på akuta prover och att proverna generellt hanteras på ett mer standardiserat sätt, oavsett tid på dygnet.

Tre personer på rad

Från vänster: Fredrik Aronsson verksamhetschef, Marcus Öhman sjukhuskemist och Ola Melin sjukhuskemist.

En (bil)bana i världsklass

Automationsbanan kan liknas vid en dubbelfilig bilbana, utformad för att optimera flöden så att prover kan ta olika vägar beroende på belastning och prioritet. Varje provrör transporteras i en av de 278 små eldrivna ”bilarna” som trafikerar banan. Varje bil har ett eget serienummer och en krocksensor som förhindrar stopp. Omkörningsfiler gör att akuta prover kan passera utan hinder och längs banan finns laddstationer.

– Den gamla banan hade bara ett körfält och drogs av en motor. Om det blev stopp någonstans stannade allt, säger sjukhuskemist Ola Melin. Nu kan vi stänga av delar av banan för underhåll utan att hela systemet påverkas.

Automationsbanan på Centralsjukhuset Karlstad är Sveriges tredje av sitt slag, och den enda i landet med en inbyggd rondell, Wistrandsrondellen, döpt efter banarkitekten.

Filmen visar provrörens  väg genom automatinsbanan, och den speciella Wistrandsrondellen.

Från rörpost till analys, så fungerar banan

Prover som körs på banan kommer från hela regionen och når laboratoriet på tre sätt: via rörpost, manuell inlämning eller transportlådor. Cosmic, det system som hanterar patientjournaler och provbeställningar, skickar beställningen till labbdatasystemet. När provröret kommer in på automationsbanan finns en planerad rutt för röret färdig i systemet. Beroende på vilken rörtyp och beställda analyser kommer provröret att centrifugeras, proppas av och dirigeras vidare till rätt analysinstrument.

20 000–25 000 analyser per dag

Totalt kan 200 olika analyser utföras på proverna, främst på blod och urin. På ett provrör kan tio analyser tas, vilket innebär att laboratoriet hanterar 20 000–25 000 analyser per dygn. Resultaten skickas tillbaka till labbdatasystemet och vidare till Cosmic. Normala värden godkänns sedan automatiskt utan manuell granskning.
– Målet är att den som beställer ett prov i Cosmic ska få svaret tillbaka snabbt, säkert och utan onödiga manuella steg, säger Marcus.

Närbild på automationsbanan som transporterar provrör.

Automationsbanan kan liknas vid en dubbelfilig bilbana, utformad för att optimera flöden så att prover kan ta olika vägar beroende på belastning och prioritet. Karlstads bana är den enda i landet med en inbyggd rondell, Wistrandsrondellen, döpt efter banarkitekten.

Effektivare och säkrare, men inte alltid snabbare

Automationen ger inte snabbare provsvar, men ett jämnare flöde och en högre förutsägbarhet.

– För rutinprover är vinsten främst stabilitet, man kan förvänta sig svar inom en viss tid, säger Fredrik. Akuta prover går däremot snabbare tack vare prioriteringssystemet och omkörningsfilen.

Ett års inkörningsperiod

Alla prover på banan kan följas via en dataskärm, där man också ser om något hakar upp sig. De första månaderna efter att systemet satts i drift larmade olika delar ofta för fel och stopp.

– Vi har jobbat mycket med att trimma instrumenten, säger Ola, i dag blir det sällan fel, men det har tagit sin tid.

Akuta prover går snabbare tack vare prioriteringssystemet och omkörningsfilen.

En investering för framtiden

Upphandlingen av banan tog flera år och omfattade studiebesök i Europa, långa kravspecifikationer och många tekniska och medicinska bedömningar. Arbetet försenades dessutom av coronapandemin. Banan togs i drift i oktober 2024 och beräknas kunna hantera produktionsökning över en period på sju år.

Sammantaget har den nya automationsbanan gett laboratoriemedicinen ett stabilare, mer kvalitetssäkrat och framtidssäkert provflöde.

– Det här är en av de mest avancerade automationsbanorna i landet. Vi ligger verkligen i framkant, säger Ola Melin.

En blå klocka som lyser.

Visuellt instrumentlarm som gör att man upptäcker fel tidigt och kan åtgärda med korta ledtider.

Automatiserad mikroskopbild.

Digital automatiserad mikroskopbild som visar fördelningen av vita blodkroppar hos patienten.

Provets väg genom banan

  1. Ankomstegistrering – Röret identifieras, registreras och kopplas till rätt analysbeställning. Streckkoden fungerar som provets ”personnummer”.
  2. Preanalys:
    Koagulering – Provrör inväntar koagulering innan det kan centrifugeras.
    Centrifugering – Blodets olika beståndsdelar separeras.
    Avproppning – En robot tar bort korken.
  3. Analys – Tre typer av analysinstrument utför tillsammans cirka 200 olika analyser.
  4. Förvaring – Banan har ett inbyggt kylskåp där prover kan lagras och hämtas automatiskt vid behov.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?