Årsredovisning

Region Värmland
Årsredovisning 2024
Regionstyrelsens ordförande har ordet
2024 har varit ett prövningens år, både för Värmland och för omvärlden. Vi lever i en tid av osäkerhet, där krig och kriser sätter sina spår i samhället och påverkar vår ekonomi och våra verksamheter. Det gångna året inleddes med stora ekonomiska utmaningar, inte bara för oss i Värmland utan för hela region‑Sverige.
Vi har tvingats till en omfattande omställning för att på sikt skapa en ekonomi i balans. Det har varit ett stålbad, där vi har fattat svåra men nödvändiga beslut för att säkra en hållbar framtid för regionens verksamheter.
Trots detta har vi, genom målmedvetet arbete och starkt engagemang, börjat se resultat. Vi är på rätt väg, men vi är inte i mål än. Värmland har visat vägen och är nu bland de bästa i landet på att hålla nere kostnadsutvecklingen. Det är en bedrift som krävt hårt arbete, förändringsvilja och samverkan på alla nivåer.
Det har hänt en hel del inom våra verksamheter. Inom hälso- och sjukvården har vi sett hur kön till barn- och ungdomspsykiatrin halverats, att kostnaden för hyrbemanning minskat med 79 miljoner kronor och att vårdcentralerna nu är tillgängliga via telefon hela dagen. Mixtrafiken, den finns nu i hela Värmland och möjliggör för människor på landsbygden att få tillgång till en kollektivtrafik som man tidigare inte haft.
Det viktigaste av allt är dock den fantastiska insats som vår personal har gjort. Tack vare deras engagemang, kompetens och uthållighet står vi här idag, redo att ta oss an framtidens utmaningar med fortsatt kraft.
Med en stabilare grund och en tydlig riktning framåt ser jag med tillförsikt på det kommande året. Tillsammans bygger vi ett starkare och mer hållbart Värmland.

Åsa Johansson (S)
Regionstyrelsens ordförande
1. Sammanfattning
Sammanfattning måluppfyllnad
Effektmål | Bedömning | |
---|---|---|
Trygga och nöjda invånare | Uppnås delvis | |
Attraktivt och hållbart Värmland | Uppnås delvis | |
God, jämlik och jämställd hälsa | Uppnås delvis | |
Hållbar organisation |
| Uppnås inte |
Sammanfattning resultat och ekonomisk ställning
Region Värmland har, liksom landets övriga regioner, en allvarlig ekonomisk situation även 2024. Hög inflation har under några år orsakat en hög kostnadsutveckling vars konsekvens är att kostnadsnivån varaktigt har höjts för alla typer av kostnader, och som inte har kunnat motsvaras av intäktsutvecklingen. Inför 2024 beslutade regionfullmäktige om höjningar av både patientavgifter och kollektivtrafikens biljettpriser vilket har inneburit högre intäkter för verksamheterna, men inte motsvarande kostnadsökningen. Skatteintäkterna är stabila men den rådande lågkonjunkturen har inneburit en långsammare utveckling.
Ett flertal besparingsåtgärder har beslutats för att på sikt minska kostnaderna för att kunna nå målet ekonomi i balans. Den mest omfattande åtgärden är det omställningsarbete som innebär att personalkostnaderna ska sänkas med 500 miljoner kronor. Det motsvarar en minskning av personalstyrkan tillbaka till 2020 års nivå.
För helåret 2024 har Region Värmlands verksamheter överskridit den av regionfullmäktige beslutade nettokostnadsramen med 695,9 miljoner kronor. Underskottet beror främst på högre kostnader för bemanning inom hälso- och sjukvården, på köp av hälso- och sjukvård och högre kostnader för trafikavtal än som budgeterats inom kollektivtrafiken.
2. Förvaltningsberättelse
2.1. Översikt över verksamhetens utveckling
Finansiell utveckling över fem år | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
---|---|---|---|---|---|
Folkmängd | 283 384 | 283 548 | 283 976 | 283 196 | 282 885 |
Skattesats (kr) | 11,68 | 11,68 | 11,68 | 11,68 | 11,68 |
Verksamhetens intäkter (mnkr) | 2 388 | 2 314 | 2 384 | 2 585 | 2 328 |
Verksamhetens kostnader (mnkr) | -13 956 | -13 674 | -12 430 | -11 990 | -11 096 |
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning | 11 835 | 11 298 | 10 798 | 10 307 | 9 853 |
Årets resultat (mnkr) | 88 | -272 | -247 | 1 297 | 778 |
Soliditet exklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser (%)* | 29 | 31 | 35 | 37,0 | 29 |
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser (%)* | -6 | -7 | -5 | -5 | -15 |
Investeringar exklusive finansiell leasing (mnkr) | 686 | 450 | 294 | 264 | 209 |
Självfinansieringsgrad (%)* | 109 | 32 | 259 | 167 | 872 |
Rörelsekapital (mnkr) * | 6 108 | 5 308 | 4 882 | 5 127 | 3 241 |
Låneskuld (mnkr) | 520 | 520 | 520 | 520 | 520 |
Pensionsskuld (mnkr)** | 10 554 | 9 546 | 8 778 | 8 773 | 8 368 |
*Nyckeltalsdefinitioner
Soliditet exklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser definieras som eget kapital dividerat med totala tillgångar.
Soliditet inklusive ansvarsförbindelser för pensionsförpliktelser definieras som (eget kapital minus ansvarsförbindelse) dividerat med (totala tillgångar plus ansvarsförbindelse).
Självfinansieringsgrad beräknas som kassaflöde från löpande verksamhet inkl. förändring av rörelsekapital dividerat med materiella investeringar.
Rörelsekapital definieras som skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
**Pensionsskuld avser avsättning och ansvarsförbindelse.
2.2 Den regionala koncernen
Politisk organisation
%20Region%20V%C3%A4rmland%20politisk%20organissaiton.png)
Organisationskarta politisk organisation. Klicka för att se större bild.
Region Värmland är en politiskt styrd organisation. Det politiska arbetet inom Region Värmland är organiserat i ett antal politiska organ, där regionfullmäktige är det högsta beslutande organet.
Regionfullmäktige
I regionfullmäktige sitter 81 direktvalda ledamöter, 38 kvinnor och 43 män. Regionfullmäktige beslutar bland annat om Region Värmlands övergripande mål, budget och skattesats. Fullmäktige ansvarar även för att följa upp de uppsatta målen och hur pengarna används.
Regionfullmäktiges mandatfördelning
Under mandatperioden 2022–2026 har Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet med tillsammans 42 av de 81 mandaten i regionfullmäktige bildat ett majoritetsstyre.
Parti | Mandat |
---|---|
Socialdemokraterna | 31 |
Moderaterna | 13 |
Sverigedemokraterna | 13 |
Kristdemokraterna | 7 |
Centerpartiet | 6 |
Vänsterpartiet | 5 |
Liberalerna | 3 |
Sjukvårdspartiet i Värmland | 3 |
Region Värmland har nio nämnder. Två av nämnderna, hjälpmedelsnämnden och kost- och servicenämnden, styrs gemensamt med vissa av länets kommuner. En nämnd, krisledningsnämnden, träder i kraft enbart vid extraordinära händelser.
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen förbereder alla frågor som regionfullmäktige ska besluta om och har även beslutanderätt i vissa ärenden. Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål som fullmäktige satt upp.
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden ska planera hälso- och sjukvården samt tandvården ur ett övergripande befolkningsperspektiv och därvid samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.
Kultur- och bildningsnämnden
Kultur och bildningsnämnden ska fullgöra Region Värmlands uppgifter inom kultur-, bildnings- samt folkhälsoområdet. Nämnden ska förvalta och utveckla de gemensamma resurserna inom dessa områden på kultur- och bildningsområdet på regional nivå. Nämnden utgör också styrelse för regionens folkhögskolor.
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden hanterar ärenden som rör kollektivtrafiken i Värmland. Kollektivtrafiken utgörs av regional tåg- och busstrafik, tätortstrafik, båtbusstrafik, skolskjuts, anropsstyrd trafik och färdtjänst. Nämnden tar bland annat fram förslag på regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas av fullmäktige, beslutar om allmän trafikplikt och upphandlar och sluter avtal om allmän kollektivtrafik. Nämnden ansvarar även för att de uppgifter som faller på Region Värmland som regional kollektivtrafikmyndighet säkerställs.
Regionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämndens övergripande uppdrag är att stärka Värmlands konkurrenskraft och skapa möjligheter för en hållbar utveckling i hela Värmland. Nämnden ansvarar för frågor som rör närings- och arbetslivets utveckling inklusive infrastruktur, forskning och innovation, kompetensförsörjning, arbetsmarknad, jämställdhet och miljö. Nämnden arbetar i nära samverkan med privata och offentliga aktörer – kommunalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Patientnämnden
Patientnämnden är en opartisk instans, fristående från hälso- och sjukvården. Nämndens ansvar är att med hjälp av patienternas klagomål utveckla hälso- och sjukvård och folktandvården i Region Värmland, vården i Värmlands kommuner och hos privata vårdgivare som har avtal med Region Värmland.
Hjälpmedelsnämnden
Hjälpmedelsnämnden ansvarar för att hjälpmedelsförsörjningen i Värmland ska ske på lika villkor oavsett var du bor i länet.
Kost- och servicenämnden
Kost- och servicenämnden har inrättats för att åstadkomma en kostnadseffektiv måltidsverksamhet med hög kvalitet.
Krisledningsnämnd
Krisledningsnämnden träder i kraft först när det händer något som kallas för extraordinär händelse i fredstid. Nämndens huvudsakliga syfte blir då att minimera skador på invånare, personal och egendom.
Förvaltning
%20Region%20V%C3%A4rmlands%20organisationskarta%20f%C3%B6rvaltning%202024-01-12.png)
Organisationskarta förvaltning.
Regionens verksamheter är organiserade i en sammanhållen förvaltning, med fyra förvaltningsområden och ett regionledningskontor. Förvaltningen leds av regiondirektören, som bland annat har till uppdrag att svara för verkställigheten av politiska beslut och utveckla verksamheterna i linje med de mål som beslutats i planer och andra beslutsdokument.
Ägarintressen, stiftelser och förbund
Bolag som Region Värmland äger helt eller delvis
- ALMI företagspartner Värmland AB (ägarandel 49 procent)
- ALMI invest
- Värmlandstrafik AB (VTAB) - helägt bolag
- Bussfastigheter i Kristinehamn AB - helägt bolag
- Gångjärnet i Karlstad AB - helägt bolag
- AB Transito (ägarandel 5 procent)
- Tågfastigheter AB (ägarandel VTAB 0,1 procent)
- BIMS AB (Biljettsamverkan i Mellansverige AB) (ägarandel VTAB 15,8 procent)
- Kommuninvest i Sverige AB ett kreditmarknadsbolag - helägt av Kommuninvest ekonomisk förening
- Samtrafik i Sverige AB (ägarandel 2 procent)
- Vänertåg AB
- Oslo-Stockholm 2.55 AB (ägarandel 16,6 procent)
- Inera AB (alla Sveriges regioner äger tillsammans tre procent i bolaget, Region Värmland har fem aktier i bolaget)
- LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag)
Stiftelser, kommunalförbund och samordningsförbund
- Stiftelsen Dalslands kanal, Region Värmland är en av flera huvudmän
- Stiftelsen Värmlandsoperan (Wermland Opera), Region Värmland är huvudman tillsammans med Karlstads kommun
- Stiftelsen Värmlands museum, Region Värmlands är huvudman tillsammans med bland annat Karlstads kommun
- Stiftelsen Gammelkroppa skogsskola, Region Värmland är en av flera huvudmän
- Stiftelsen INOVA, Region Värmland är en av flera finansiärer
- Stiftelsen Erlandersgården, Region Värmland är en av flera huvudmän
- Sonessonstiftelsen, Region Värmland är huvudman
- Kommunalförbundet Svenskt Luftambulans (SLA)
- Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA)
- Samspelet (Karlstad, Hammarö, Grums och Kristinehamns kommuner)
- Arvika och Eda samordningsförbund (Arvika och Eda kommuner)
- Klarälvsdalens samordningsförbund (Hagfors, Munkfors och Forshaga kommuner)
- Fryksdalens samordningsförund (Torsby, Sunne coh Kils kommuner)
- Samordningsförbundet Östra Värmland (Filipstad och Storfors kommuner)
- BÅDESÅ (Bengtsfort, Årjäng, Dals-Ed, Säffle och Åmåls kommuner)
Region Värmland äger bolag, helt eller delvis, och är huvudman i ett antal stiftelser och förbund.

2.3 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning
Verksamhetsrisk
Demografin är en av de avgörande faktorerna för Region Värmlands verksamhet och länets välfärd. Den förväntade demografiska utvecklingen är att andelen äldre ökar och andelen unga minska samtidigt som även andelen personer i arbetande ålder minskar. Det innebär att färre ska försörja fler och att skatteintäkterna inte ökar i samma takt som kostnaderna för det önskade utbudet av välfärdstjänster i länet. Det innebär även ett tryck på regionens ekonomi och är något som många av Sveriges regioner behöver förhålla sig till. Att Värmland har färre i arbetsför ålder innebär även ett glapp på arbetsmarknaden. Region Värmland har svårt att hitta rätt kompetens. Det leder till utmaningar inom kompetensförsörjningen, främst inom hälso- och sjukvården men även inom andra delar av Region Värmlands verksamhet.
Under de kommande åren går många av Region Värmlands medarbetare i pension. Det kan innebära en kompetensförlust för organisationen. Åtgärder för att möta denna risk är att fortsatt arbeta för att attrahera personer i den arbetsföra åldern att stanna kvar i Värmland och få nya invånare att flytta till Värmland. Region Värmland måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare där människor vill arbeta och där medarbetare vill stanna kvar. Detta ska balanseras mot det behov av att minska personal och andra kostnadssänkande åtgärder som behöver genomföras på grund av det ekonomiska läget.
Omvärldsrisk
Region Värmland har under det gångna året påverkats i hög grad av händelser i omvärlden. Den höga inflationen har resulterat i kraftigt ökade pensionskostnader och prisökningar för verksamheterna. Detta har medfört behov av omställningsåtgärder och andra kostnadsminskande åtgärder som har genomförts under 2024.
En trolig risk som följer med hög inflation är ökad arbetslöshet. Det skulle i sin tur kunna leda till minskade skatteintäkter, försämrad folkhälsa, ökad ojämställdhet och högre kostnader.
Händelserna i omvärlden har även medfört en ökad risknivå. Krigshot i Europa och osäker utveckling i omvärlden medför ett behov av ökat fokus på beredskaps- och säkerhetsfrågor.
En annan potentiell risk som följer med en osäker omvärld är att utrikeshandeln som Sverige och regionerna är beroende av kan påverkas negativt.
Finansiell risk
Region Värmlands finansförvaltning har att beakta valuta-, finansierings- och ränterisker.
Regionen har under 2024 inte haft någon upplåning i utländsk valuta.
Finansieringsrisken, det vill säga förutsättningen att tillgodose regionens kapitalbehov, har lösts på ett tillfredställande sätt. Regionen har sedan 2004 ett medlemskap i Kommuninvest Ekonomisk förening och därmed fått möjlighet till lån genom Kommuninvest i Sverige AB. Utöver detta hade regionen en beviljad checkkredit om 300 miljoner kronor.
Med ränterisk avses risken för att en förändring av marknadsräntorna negativt skulle påverka regionens finansiella kostnader. Regionens finanspolicy anger att den genomsnittliga räntebindningstiden i skuldportföljen långsiktigt ska vara 2,5 år, men att den tillåts variera mellan 1,5 och 5 år. Skuldportföljens andel av upplåning med rörlig ränta ska långsiktigt vara 40 procent men den tillåts variera mellan 30 och 50 procent. I en uppbyggnads- eller avvecklingsfas av skuldportföljen kan avsteg från dessa riktlinjer ske. Regionens upplåning hade vid årsskiftet en genomsnittlig räntebindningstid på 2,1 år och 42 procent av upplåningen med rörlig ränta.
3.4 Händelser av väsentlig betydelse
Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut.
Det säkerhetspolitiska läget är det allvarligaste sedan andra världskrigets slut. Beredskapsförberedelserna och förmågan inom hela totalförsvaret måste ökas skyndsamt. Det civila försvaret, där regionen ingår, är en förutsättning för att det militära försvaret ska kunna fullgöra sin huvuduppgift; att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.
Det ekonomiska läget i Sverige och därmed i Region Värmland har medfört behov av ekonomiska åtgärder som påverkat hela verksamheten. Till följd av det ekonomiska läget har Region Värmland infört flera besparingsåtgärder samt genomfört ett omställningsarbete under 2024. Åtgärderna förväntas ha en bestående kostnadssänkande effekt för Region Värmland. Omställningen delades in i två faser, fas ett som innefattade administratörer och handläggare samt fas två som innefattade övriga yrkesgrupper inklusive vårdadministratörer.
Under 2024 har inflationsläget förbättrats vilket innebär att kostnadernas ökningstakt minskat men pensionskostnaderna kommer normaliseras först under kommande år. Inflationen har under året kommit ner till mer normala nivåer och Riksbanken har börjat sänka sin styrränta. Trots det så har inflationen redan satt sina spår på regionens ekonomi med bland annat ett urholkat realt skatteunderlag, vilket betyder att köpkraften är lägre än före inflationsuppgången.

2.5 Styrning och uppföljning av den regionala verksamheten
Region Värmlands uppdrag, vision och värdegrund
Uppdrag
Region Värmland ansvarar för hälso- och sjukvård inklusive tandvård, regional utveckling, kollektivtrafik, kultur och bildning i vårt län.
Vision
Styrningen av Region Värmland utgår från visionen: "Livskvalitet i världsklass". Visionen innebär att regionen ska bidra till trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland.
Värdegrund
Vår värdegrund ”För alla i Värmland” förenar oss som arbetar inom Region Värmland. Den är gemensam för alla verksamheter och anger riktningen mot vår vision. Den vägleder oss i vardagen och ger riktlinjer för vårt beteende och våra beslut. Vi är till för att alla i Värmland ska må bra och för att vår region ska vara attraktiv och konkurrenskraftig.
Styrmodell och styrande dokument
Styrmodell
I Region Värmland arbetar vi efter en planeringsorienterad styrmodell som bygger på ramstyrning och målstyrning. Den valda styrmodellen ska stödja oss i att upprätthålla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt.
Ramstyrning innebär att budgetramar successivt fördelas nedåt i organisationen, vilket skapar förutsättningar för gemensamt ansvar för att budgeterat resultat uppnås. Det ekonomiska resultatet följs upp på varje organisatorisk nivå genom avvikelser mot tilldelad budgetram.
Målstyrning innebär att övergripande mål successivt bryts ner i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att säkerställa att verksamheterna gör rätt saker för att vi tillsammans ska nå vår vision. Måluppfyllelsen följs upp på respektive organisatoriska nivå utifrån fastställda bedömningskriterier.
Styrande dokument
Formerna för Region Värmlands verksamhet regleras ytterst av lagar som regeringsformen, kommunallagen och förvaltningslagen. Det finns också verksamhetsspecifika lagar och förordningar, som reglerar arbetet för de olika förvaltningsområdena. Utöver lagstiftningen finns dels olika former av överenskommelser regionen anslutit sig till, dels Region Värmlands, ibland obligatoriska, strategiska styrdokument. Tillkommer gör arbetsordningar, reglementen och delegationsförteckningar som styr vem som gör vad i organisationen. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut och överenskomna arbetsmetoder.
Planering och uppföljning
Planering
Region Värmlands årliga planeringsprocess inleds med att regionstyrelsen beslutar om ett planeringsdirektiv. Planeringsdirektivet anger vad nämnderna har att förhålla sig till och innehåller ekonomiska planeringsförutsättningar och regionstyrelsens förslag på övergripande effektmål. I nämndernas svar på planeringsdirektiv tar nämnderna beslut om sina resultatmål, som ska bidra till att effektmålen nås.
Regionplanen är regionfullmäktiges årliga styrande dokument och innehåller regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden, årets resultatbudget, beslut om nämndernas nettokostnadsramar och en ekonomisk flerårsplan. Regionplanen utgör grunden för den fortsatta planeringen av verksamheten. Det är regionstyrelsen som upprättar ett förslag till regionfullmäktige. Regionplan och budget 2024 behandlades av regionfullmäktige vid sammanträde i juni 2023. Beslutet reviderades av regionfullmäktige vid sammanträde i december 2023. Efter beslut om Regionplan och budget fastställer nämnderna tidigare beslutade resultatmål samt tar beslut om intern ramfördelning på en övergripande nivå.
Verksamhetsplanering sker på alla organisatoriska nivåer i Region Värmland och verksamhetsplaner och detaljbudgetar förankras uppåt i organisationen. Förvaltningsområdenas verksamhetsplan informeras om i respektive nämnd.
Uppföljning
Nämnderna följer upp verksamheterna genom månadsrapporter, delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen lämnar en samlad delårsrapport till regionfullmäktige efter augusti månad. Region Värmlands delårsrapport innehåller prognos för det ekonomiska helårsutfallet och för måluppfyllnad av regionfullmäktiges effektmål. Regionstyrelsen lämnar efter årets slut en samlad årsredovisning till regionfullmäktige. Region Värmlands årsredovisning innehåller det ekonomiska utfallet och en bedömning av måluppfyllnaden.
Bedömningen av det ekonomiska utfallet baseras på avvikelse från tilldelad nettokostnadsram. Det samlade finansiella resultatet bedöms utifrån kort- och långsiktiga finansiella mål.
Bedömning av och prognos för måluppfyllnad för regionfullmäktiges övergripande effektmål för mandatperioden baseras på fastställda bedömningskriterier.
För att bedöma om Region Värmland uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, det vill säga att verksamheten långsiktigt bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt, ställs årets resursutnyttjande mot verksamhetens övergripande måluppfyllnad. Bedömningen redovisas i årsredovisningen.
I uppföljningarna syns resultat och effekter och det blir tydligt vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras i kommande planeringsprocesser.
Intern kontroll
Region Värmlands process för intern kontroll är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna och ett hjälpmedel att nå de uppsatta målen. Regionstyrelsen fastställer årligen regionövergripande kontrollmoment. Varje nämnd gör riskanalyser och fastställer internkontrollplaner för sina respektive ansvarsområden. Nämndernas internkontrollplaner skickas till regionstyrelsen som en del i styrelsens uppsiktsplikt.
2.6. God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning
Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten. Därför planerar Region Värmland långsiktigt för att skapa ekonomisk stabilitet över fler budgetperioder samtidigt som värmlänningarna får en god hälso- och sjukvård och tandvård, kollektivtrafik samt regional utveckling och kultur och bildning. Begreppet god ekonomisk hushållning har enligt kommunallagen både ett finansiellt och ett verksamhetsperspektiv. Det fleråriga perspektivet är viktigare än det enskilda räkenskapsåret.
Det så kallade balanskravet innebär att om balanskravsresultatet för ett räkenskapsår är negativt så ska det enligt kommunallagen regleras under de närmast följande tre åren. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god ekonomisk hushållning att det dessutom krävs ett positivt ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att klara av kommande investeringar, återbetala lån, klara av pensionsåtagandet och inte skjuta kostnader till kommande generationer.
God ekonomisk hushållning i Region Värmland innebär att:
- Region Värmlands finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås
- verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt
- ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.
2.6.1. Utvärdering av god ekonomisk hushållning
Efter analys av utfallet för helåret 2024 kan det ur ett finansiellt perspektiv konstateras att resultatmålet Ekonomi i balans inom effektmålet Hållbar organisation, inte uppnås.
Helhetsbedömningen är att Region Värmland ur ett finansiellt perspektiv inte uppnår regionfullmäktiges målsättning, en god handlingsberedskap på kort sikt och en långsiktigt stark ekonomi, för helåret 2024.
God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv utgår från Region Värmlands förmåga att bedriva sin verksamhet på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resurser, insatser och resultat. Se kapitlet Utvärdering av Region Värmlands effektmål för redovisning av verksamhet och måluppfyllnad, samt respektive nämnds årsredovisning.
2.6.2. Utvärdering av Region Värmlands effektmål
För att genom trygghet, välfärd och livskvalitet för alla i Värmland styra Region Värmland mot visionen "Livskvalitet i världsklass" tar regionfullmäktige varje mandatperiod beslut om långsiktiga och övergripande effektmål. Samlad bedömning av måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål 2024:
Effektmål | Bedömning | |
---|---|---|
Trygga och nöjda invånare | Uppnås delvis | |
Attraktivt och hållbart Värmland | Uppnås delvis | |
God, jämlik och jämställd hälsa | Uppnås delvis | |
Hållbar organisation | Uppnås inte |
Alla nämnder ska, var och en på sitt sätt, medverka till att effektmålen nås. Nämnderna bryter därför ner effektmålen till resultatmål anpassade till den egna verksamheten. Region Värmland bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete som utgår från Agenda 2030 och alla mål bidrar direkt eller indirekt till de globala målen i Agenda 2030 [fotnot 1].
I följande kapitel redovisas:
- bedömningen av måluppfyllnad för regionfullmäktiges effektmål
- utfall och bedömning av tillhörande indikatorer
- nämndernas [fotnot 2] bedömning av måluppfyllnad för bidragande resultatmål
- ett urval av aktiviteter som utförts i syfte att nå uppsatta mål [fotnot 3].
Under effektmålet Hållbar organisation ska alla nämnder ha med ett antal regiongemensamma resultatmål, till exempel mål om en ekonomi i balans. Under år 2024 är just målet om en ekonomi i balans det högst prioriterade målet. Effektmålet Hållbar organisation redovisas delvis uppdelat i de tre perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet [fotnot 4].
[Fotnot 1] Under 2024 har alla nämnder kopplat sina resultatmål till de globala målen, se kapitel Agenda 2030 – index.
[Fotnot 2] Regionstyrelsens årsredovisning utgör redovisning för regionledningskontorets egen verksamhet, det vill säga nämndens eget ansvarsområde inom förvaltningen.
[Fotnot 3] För en mer komplett bild hänvisas till nämndernas respektive årsredovisningar.
[Fotnot 4] Ekonomisk hållbarhet redogörs i huvudsak för under egna rubriker i årsredovisningen. För kompletterade information gällande social respektive miljömässig hållbarhet hänvisas till medarbetarstatistik 2024 och miljöredovisning 2024.
Bedömning av måluppfyllnad enligt:
Uppnås | |
---|---|
Uppnås delvis | |
Uppnås inte |
Indikatorer: trendpilen visar utvecklingen över tid (över 3 år). Bedömning av utfall av indikatorer görs i jämförelse med förra årets utfall (jfr fg år) enligt:
Uppnås (i önskad riktning eller relativt målvärdet där sådant finns) | |
---|---|
Uppnås delvis (i huvudsak oförändrat) | |
Uppnås inte (inte i önskad riktning eller relativt målvärdet där sådant finns) |

Effektmål: Trygga och nöjda invånare
Region Värmland arbetar för att invånarna ska leva ett gott liv, må bra, vara trygga och känna sig nöjda. Tillgången och närheten till natur är en viktig del av Värmland och vi ska fortsätta att utveckla attraktiva platser för rekreation, njutning, upplevelser där alla kan hitta något som passar en. Alla ska ha möjlighet att uppleva, delta i och utöva olika former av kulturuttryck. Ett brett och inkluderande kulturutbud av hög kvalitet ska erbjudas. Civilsamhället med föreningslivet, idrottsrörelsen och folkbildningen är viktiga delar i ett Värmland som utvecklas och som håller ihop. Genom en kraftsamling för barn och unga i samverkan med andra aktörer skapar vi bättre förutsättningar för en mer jämlik och jämställd framtid.
Kollektivtrafiken i länet ska erbjuda resor som underlättar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Kollektivtrafiken knyter samman stad och land och är en viktig del för att göra det möjligt för värmländska invånare att välja ett hållbart resande. Samverkan genom olika nätverk, nationella och internationella, samt relationen till Norge är andra viktiga instrument som möjliggör en positiv utveckling för värmlänningarna. Det ska finnas en god och tillgänglig vård med hög kvalitet för de som vistas i länet. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Trygga och nöjda invånare
Uppnås delvis |

Nämndernas resultatmål till effektmålet Trygga och nöjda invånare
Bedömning | Beslutat av | ||
---|---|---|---|
Digitalisering med kvalitet och nytta | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Tillgänglig och säkrad information | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Tillgänglig vård på lika villkor | Uppnås inte | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Hållbar beredskap | Uppnås delvis | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
God tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland | Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | |
Allas möjlighet till eget skapande och deltagande i kulturlivet | Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | |
Barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur | Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | |
Trygg och tillgänglig service | Uppnås inte | Kollektivtrafiknämnden | |
Genom samverkan skapa stark regional utveckling i hela Värmland | Uppnås delvis | Regionala utvecklingsnämnden | |
Stödja patienter | Uppnås | Patientnämnden | |
Måltidsverksamhet med hög kvalitet | Uppnås delvis | Kost - och servicenämnden |
Resultatmål: Digitalisering med kvalitet och nytta (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
De tio högst prioriterade digitaliseringsprojekten har tonvikt på effektivisering. En utbildning och rutiner för digital tillgänglighet är framtagen, med syftet att Region Värmlands digitala tjänster ska utformas så att de kan användas av alla.
Resultatmål: Tillgänglig och säkrad information (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
19 nya e-tjänster har införts för administrativa ändamål som både effektiviserar och ökar kvaliteten och det leder även till en minskad mängd analoga brev. Strukturering av Ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) och styrande dokument ligger i fokus.
Resultatmål: Tillgänglig vård på lika villkor (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås inte |
Tillgänglighet och ökad vårdkapacitet är ett prioriterat område. Trots detta har resultatmålet inte uppnåtts, vilket delvis kan förklaras av den nödvändiga ekonomiska återhållsamhet som prioriterats. Insatser har gjorts för att förbättra tillgänglighet, till exempel förbättrad telefontillgänglighet på vårdcentralerna och ökad tillgång till andra vårdformer som mobila team som minskar behovet av slutenvård.
Resultatmål: Hållbar beredskap (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås delvis |
Arbetet har drivits framåt med högt tempo, många aktiviteter har startat under 2024 och arbetet kommer att fortsätta 2025. Regional masskadeplan liksom utbildnings- och övningsplan inom katastrofmedicin och totalförsvar har fastställts, och ett lagersystem för försörjningsberedskap är upphandlat.
Resultatmål: God tillgång till ett brett kulturutbud av hög kvalitet i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Under 2024 har det strategiska arbetet stärkts internt för att bredda kompetensen beträffande olika arrangörers varierande behov. Såväl ekonomiskt som rådgivande stöd har getts till ett stort antal arrangörer där kriterier som bredd och spridning är viktiga prioriteringsgrunder. Bidrag har beviljats till projekt eller arrangemang i alla regionens 16 kommuner.
Resultatmål: Allas möjlighet till eget skapande och deltagande i kulturlivet (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Flera föreningar får stöd för aktiviteter och arrangemang där bredd och regional spridning är viktiga kriterier för att öka möjligheten till delaktighet för alla värmlänningar. Särskilda insatser har gjorts för att främja nationella minoriteters och urfolket samernas rätt till delaktighet. En konferens har genomförts för högläsande volontärer med fokus på muntligt berättande samt berättande med och för personer med demens.
Resultatmål: Barn och unga ska ha likvärdig tillgång till kultur (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
En utbudsdag har genomförts där bland annat Sunne kommuns modell för barn och ungas delaktighet lyftes fram. En satsning för dans i förskolan har genomförts i Sunne. 45 ungdomar sommarjobbade med kultur inom Drömsommarjobbet under 2024. Slöjdkollo är en återkommande insats för att möjliggöra för barn och unga att upptäcka och utvecklas inom slöjdområdet. Under året har särskilt Mediecenter och litteratur och läsfrämjande setts över utifrån barnrätt.
Resultatmål: Trygg och tillgänglig service (kollektivtrafiknämnden)
Uppnås inte |
Marknadsandelen och nöjdhet ökade inte i en sådan omfattning att målet nås för 2024. Ett område som påverkar både nöjdhet och trygghet är att de som nyttjar kollektivtrafiken ska kunna lita på att de kommer fram i tid, och denna råga jobbar Region Värmland med kontinuerligt för att påverka till det bättre.
Resultatmål: Genom samverkan skapa stark regional utveckling i hela Värmland (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås delvis |
I målet för indikatorerna eftersträvas fullständig närvaro för aktörer inom ramen för Värmlandsstrategin, men resultatet 80–89 procent får dock anses vara en god, om inte tillräcklig, representation. Bilden är att samverkan sker brett men behöver utvecklas och förbättras, inte minst internt inom ramen för genomförandet av Värmlandsstrategin.
Resultatmål: Stödja patienter (patientnämnden)
Uppnås |
---|
Region Värmland har via patientnämnden tagit emot 1 677 klagomål på hälso- och sjukvård och folktandvård i Värmland under 2024, vilket innebär en liten ökning i förhållande till 2023. Under 2024 har vården besvarat 77 procent av de klagomål som patienter har önskat få svar på inom fyra veckor.
Resultatmål: Måltidsverksamhet med hög kvalitet (kost- och servicenämnden)
Uppnås delvis |
2024 års kundenkät som brukar skickas ut till nämndens kunder i slutet av året, har inte genomförts i år, i stället har ett arbete påbörjats för att införa ett nytt arbetssätt med digital insamling av synpunkter.

Indikatorer till effektmålet Trygga och nöjda invånare
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet. | Totalt | 61 % | 59 % | 64 % | ![]() |
Uppnås (ökande) |
Kvinnor | 58 % | 55 % | 61 % | |||
Män | 64 % | 62 % | 68 % |
Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern.
Kommentar
Region Värmland har liksom övriga riket en ökning i förtroende för hälso- och sjukvården under året jämfört med föregående år. Andel i befolkningen som har stort eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet 2024 är 64 %. 2023 var resultatet 59 %. Männen har ett högre förtroende för vården med 68 % jämfört med kvinnor som visar 61 %. Samma fördelning ses också i riket, män 70 % och kvinnor 65 %.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Andel av allmänheten som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med kollektivtrafiken i Värmland. | Totalt | 70 % | 74 % | 74 % | ![]() |
Uppnås inte (ökande) |
Kvinnor | 71 % | 74 % | 73 % | |||
Män | 69 % | 74 % | 71 % |
Källa: Kollektivtrafikbarometern.
Kommentar
Allmänhetens betyg avseende hur tryggt det är att resa med kollektivtrafiken uppgår till 72 % och når nästan målnivån 74 %. Det är över det nationella snittet på 65 % och placerar Region Värmland i toppskiktet vid jämförelse med andra regioner. Tätortsbor känner sig mer trygga än boende på landsbygden. Männen ger ett lägre betyg i år (71 %) jämfört med i fjol (74 %) medan kvinnorna ligger kvar på ungefär samma nivå (73 %).
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.

Effektmål: Attraktivt och hållbart Värmland
I Värmland ska man kunna bo och leva i hela länet med tillgång till bra arbetstillfällen och goda kommunikationer. Ett aktivt arbete för att förbättra infrastrukturen i Värmland med bättre vägar, järnvägar och bredband är därför en viktig uppgift vi har. Region Värmland ska också vara drivande i arbetet för att säkra det framtida behovet av elkapacitet.
Region Värmland ska bedriva ett samordnat, inkluderande regionalt utvecklingsarbete i samarbete med andra aktörer. Värmlands näringsliv behöver vara konkurrenskraftigt på en global marknad, och för att lyckas med det behövs ett aktivt arbete med företagens villkor och kompetensförsörjning. Näringslivet är också viktigt för att utveckla framtidens välfärdstjänster.
Vi kan som region bidra till att höja utbildningsnivån såväl genom regionens egna folkhögskolor samt i samverkan med kommunerna och näringsliv. I kraftsamlingen för barn och unga prioriteras satsningar, som görs tillsammans med kommunerna, för att få unga att fullfölja sina studier i grund- och gymnasieskolan så de står väl rustade för arbetsmarknaden och ett hållbart arbetsliv.
För en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt i länet behöver hållbarhet genomsyra små och stora beslut. Vi ska ta rollen som samhällsaktör och vara aktiva i att leda arbetet i Värmland och medverka till att värmländska aktörer gör sin del för minskad klimatpåverkan. Kollektivtrafiken har en viktig roll i att minska klimatpåverkan i Värmland. Framtidens kollektivtrafik skapas nu och Värmland är och ska vara föregångare gällande dynamisk och innovativ kollektivtrafik.
Klyftorna i samhället ökar, i nationella jämförelser ser vi att Värmland ligger efter, och därför är ett kraftfullt arbete för ökad jämställdhet och minskad ojämlikhet av särskild vikt för vårt län. För att stärka den regionala utvecklingen behöver vi utveckla folkhälsoarbetet då vi ser att det finns tydliga synergieffekter mellan dessa områden. En välmående befolkning är avgörande för Värmlands utveckling.
En hållbar regional utveckling med fler och framgångsrika företag, nya jobbmöjligheter, förbättrade kommunikationer och ett rikt kulturliv skapar bättre möjligheter att finansiera och utveckla välfärden. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024).
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
Mål 3: God hälsa och välbefinnande
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 17: Genomförande och partnerskap
Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland
Uppnås delvis |
Nämndernas resultatmål till effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Hållbar fastighetsutveckling | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Stärkt varumärke för Region Värmland | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Samverkan och utveckling av vården | Uppnås delvis | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Klinisk forskning och utbildning | Uppnås | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Folkbildningen ska bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland | Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | |
Ett obundet konst- och kulturliv som kan bidra till demokrati, yttrandefrihet och regional utveckling. | Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | |
Smart resande | Uppnås | Kollektivtrafiknämnden | |
Skapa förutsättningar för att säkerställa Värmlands kompetensbehov | Uppnås inte | Regionala utvecklingsnämnden | |
Skapa förutsättningar för ett diversifierat och långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv | Uppnås | Regionala utvecklingsnämnden | |
God samverkan genom hela måltidsprocessen | Uppnås delvis | Kost- och servicenämnden |
Resultatmål: Hållbar fastighetsutveckling (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Arbetet med hållbar fastighetsutveckling är en pågående process. Plan för strategisk fastighetsförvaltning ger goda förutsättningar för att resultatmålet ska uppnås.
Resultatmål: Stärkt varumärke för Region Värmland (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Under perioden har vi färdigställt den grafiska profilen för undervarumärket Region Värmlands folkhögskolor. Kommunikation om projektet Nya CSK är en viktig del i att stärka varumärket.
Resultatmål: Samverkan och utveckling av vården (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås delvis |
Biståndsbedömare på akutmottagningen på CSK är en framgångsfaktor när det gäller både samverkan med Karlstad kommun och patientomhändertagande. Arbetssättet sprids nationellt och inom Region Värmland finns konceptet även på vårdcentralen Gripen.
Resultatmål: Klinisk forskning och utbildning (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås |
---|
Medarbetare inom hälso- och sjukvård deltar i ett flertal studier och forskningsprojekt, vilket är en viktig del av verksamhetens utveckling. Hälso- och sjukvården erbjuder utbildningstjänster och studenter finns inom alla områden.
Resultatmål: Folkbildningen ska bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Under 2024 har Region Värmlands folkhögskolor fortsatt att arbeta aktivt med folkbildningens roll i att bidra till delaktighet, personlig utveckling och kompetensförsörjning i hela Värmland. Genom samverkan med olika samhällsaktörer och strategiska insatser har regionens fem folkhögskolor, de tio studieförbunden och rörelsefolkhögskolan Geijerskolan bidragit till måluppfyllelsen.
Resultatmål: Ett obundet konst- och kulturliv som kan bidra till demokrati, yttrandefrihet och regional utveckling (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Ett kulturskaparråd har återstartat som ska verka som en referensgrupp och samtalspart för Region Värmlands dialog med professionella kulturskapare. Mentorsprogram har lysts ut och beviljats inom bild och form, dans och slöjd. Konstpolitiska dialoger har konkret resulterat i flera nystartade projekt för att fortsätta främja konsten och konstnärerna.
Resultatmål: Smart resande (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Indikatorn marknadsandel hållbart resande har ökat. Det är framför allt färdmedlen cykel och gång som ökat jämfört med föregående år.
Resultatmål: Skapa förutsättningar för att säkerställa Värmlands kompetensbehov (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås inte |
Bedömningen av måluppfyllelse 2024 baseras på att mål, prioriteringar och strukturer för det regionala kompetensförsörjningsarbetet finns. Handlingsplanen förväntas fastställas i början av 2025.
Resultatmål: Skapa förutsättningar för ett diversifierat och långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås |
---|
Målvärdet för samtliga indikatorer nås och aktiviteter inom viktiga områden för att skapa goda förutsättningar för näringslivet har redan 2024 uppfyllt resultat och effekter på kort sikt.
Resultatmål: God samverkan genom hela måltidsprocessen (kost- och servicenämnden)
Uppnås delvis |
Planerad utbildningsinsats kring nutrition har flyttats fram till våren 2025. Under året har utbildningsmaterial förberetts inför utbildningen.
Indikatorer till effektmålet Attraktivt och hållbart Värmland
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Inköpsandel närproducerade* livsmedel. (*produkter som producerats i Värmland eller i angränsning till länet) |
Totalt | 23,1 % | 22,4 % | 22,1 % | ![]() |
Uppnås delvis (minskande) |
Källa: Egen uppföljning.
Kommentar
Inköpsandelen närproducerade livsmedel minskade till 22,1 % 2024 jämfört med 22,4 % föregående år. Höga livsmedelspriser och en ansträngd ekonomi med besparingskrav innebar försämrade möjligheter att öka inköpsandelen närproducerade livsmedel. Samtidigt är tillgången på närproducerade livsmedel begränsad med de krav som storhushåll har på till exempel förpackningsstorlekar och prefabricering (tvättat, skalat, skivat, strimlat). I de fall närproducerade produkter anpassade för storhushåll finns är de också generellt dyrare jämfört med konventionella produkter.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Andelen studerande på Region Värmlands folkhögskolor som når sina behörigheter/studiemål. | Totalt | 81,1 % | 81,7 % | 74,5 % | ![]() |
Uppnås inte (minskande) |
Kvinnor | * | * | 82,5 % | |||
Män | * | * | 69,4 % |
Källa: Schoolsoft och SCB.
Kommentar
Indikatorn för andelen deltagare som uppnår grundläggande behörighet till högskola eller yrkeshögskola visar varierande resultat mellan de fem folkhögskolorna. Totalt nådde 74,5 % av folkhögskolornas deltagare grundläggande behörighet för vidare studier. Utfallet varierar mellan högskolebehörighet, som 66 % av de planerade uppnådde, och yrkeshögskolebehörighet, som 91 % av de planerade uppnådde. Könsskillnaderna är tydliga, av de studerande som var planerade att uppnå grundläggande behörighet 2024 var det 80,6 % av kvinnorna som uppnådde högskolebehörighet, medan motsvarande siffra för männen var 52,8 %.
Under året har folkhögskolorna fortsatt att arbeta med insatser för att stärka deltagarnas möjligheter att nå behörighet, bland annat genom digitalisering, pedagogisk utveckling och särskilda stödåtgärder för individer med särskilda behov.
(* Könsuppdelad statistik för tidigare år saknas för närvarande.)
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Inrikes flyttnetto | Totalt | 99 | - 68 | - 89 | ![]() |
Uppnås delvis (minskande) |
Kvinnor | - 7 | 6 | - 78 | |||
Män | 106 | - 74 | - 11 |
Källa: SCB.
Kommentar
Ett inrikes flyttningsnetto på - 89 innebär en måttlig nedgång jämfört med föregående års resultat (- 68). Tidigare trendbrott medförde visserligen ett positivt utfall för Värmlands län år 2020–2022, men sett i relation till ett historiskt genomsnitt på - 600 för perioden 2000–2023, så får en minskning av denna storleksordning ändå anses förhållandevis marginell.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.

Effektmål: God, jämlik och jämställd hälsa
Region Värmland ska erbjuda en tillgänglig, och jämlik hälso- och sjukvård samt tandvård som utgår från patientens behov som ges på lika villkor. Detta ska ske i samarbete med andra aktörer som arbetar inom – och utanför - länet.
Omställningen till god och nära vård behöver intensifieras, där har vårdcentralerna en avgörande roll. Vårdcentralernas förutsättningar skiljer sig åt i länet. Varje vårdcentral ska utvecklas och stärkas utifrån sina egna förutsättningar. Psykiatrisk kompetens ska finnas på alla vårdcentralerna.
Den digitala vården är ett viktigt komplement till att utveckla och stärka primärvården. De digitala vårdmötena ska därför bli fler och Vårdcentral Värmland ska stärkas. En viktig del av vårdkedjan är att komma fram 1177 för råd och hjälp eller att slussas vidare till rätt vårdnivå.
Vi ska uppnå en vårdmiljö som är säker och hållbar över tid. Det behöver finnas en större flexibilitet för att kunna skala upp antalet vårdplatser och för att kunna korta köer i vården. Personalen är nyckeln och för att kunna uppnå rätt bemanning krävs en modern och långsiktig arbetsgivarpolitik.
Folkhälsoarbetet som ska ske i nära samverkan med kommunerna och idéburen sektor behöver prioriteras och ta tydligt avstamp i de hälsoklyftor vi har för att vi ska uppnå resultat med målet om en mer jämlik folkhälsa. Som region har vi ett stort ansvar att tillsammans med kommunerna och idéburen sektor skapa goda förutsättningar för barn och unga att leva ett friskt liv som ger de unga framtidstro. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Bedömning av måluppfyllnad för effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa
Uppnås delvis |
Nämndernas resultatmål till effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Stärkt barnrätt och stärkta mänskliga rättigheter | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Ökad jämställdhet | Uppnås | Regionstyrelsen | |
God, säker och nära vård | Uppnås delvis | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Hälsofrämjande och förebyggande vård | Uppnås delvis | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Folkhälsoarbetet ska ge förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen | Uppnås delvis | Kultur- och bildningsnämnden | |
Förutsättningar för god hälsa hos barn och unga ska stärkas | Uppnås delvis | Kultur- och bildningsnämnden | |
Jämställd och jämlik tillgänglighet | Uppnås delvis | Kollektivtrafiknämnden | |
Skapa förutsättningar för en väl utbyggd digital infrastruktur och innovativ digitalisering | Uppnås delvis | Regionala utvecklingsnämnden | |
Bidra till kvalitetsutveckling | Uppnås delvis | Patientnämnden | |
God hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov | Uppnås | Hjälpmedelsnämnden | |
Utveckla och kvalitetssäkra utbud och tjänster inom måltidsområdet | Uppnås delvis | Kost- och servicenämnden |
Resultatmål: Stärkt barnrätt och stärkta mänskliga rättigheter (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Ett nytt arbetssätt för att hållbarhetssäkra beslut har införts. Syftet är att säkerställa att beslut baseras på hållbarhetsaspekter i enlighet med Agenda 2030. Sedan verktyget infördes i mars 2024 har 48 hållbarhetssäkringar genomförts. Som en del i hållbarhetssäkring av beslut har en digital utbildning om hur en barnkonsekvensanalys genomförs lanserats.
Resultatmål: Ökad jämställdhet (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Flera viktiga arbeten har pågått under året, till exempel den nationella konferensen Forum jämställdhet, där Region Värmland var medarrangör, samt att ta fram en strategisk plan för jämställdhetsintegrering enligt CEMR-deklarationen har bidragit till målet om ökad jämställdhet.
Resultatmål: God, säker och nära vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås delvis |
Med syfte att förbättra vårdkvaliteten bidrar sjukvårdens larm- och ledningscentral och 1177 på telefon Värmland till att patienter på ett effektivt sätt får vård på rätt vårdnivå. Gröna korset har införts i flera verksamhetsområden för att hantera avvikelser och påbörja förbättringsarbete. Mobila team, hemsjukvårdsteam och palliativa team har utvecklats för att erbjuda mer vård i hemmet.
Resultatmål: Hälsofrämjande och förebyggande vård (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås delvis |
Liksom under föregående år toppar Region Värmland 2024 vaccinationsstatistiken i Sverige med hög vaccinationstäckning för influensa och vaccination mot humant papillomvirus (HPV).
Resultatmål: Folkhälsoarbetet ska ge förutsättningar för god, jämlik och jämställd hälsa i befolkningen (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås delvis |
Arbetet med uppdraget Nyttan med folkhälsodata har gett goda resultat i de kommuner det hittills genomförts. Civilsamhällskartan, som visar förutsättningar och behov i den civila sektorn i Värmland, har sammanställts.
Resultatmål: Förutsättningar för god hälsa hos barn och unga ska stärkas (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås delvis |
2024 genomfördes ett gemensamt forum med fokus på vad länets arbete för barn och ungas hälsa kan byggas på. Aktörer bjöds in till möte för att gemensamt skapa mål och aktiviteter för genomförande. Folkhälsoveckan genomfördes med fokus på förutsättningar för hälsa hos barn och ungdomar. Olika satsningar i syfte att utveckla hälsofrämjande metoder och verktyg för barns och ungas hälsa har genomförts eller startats upp under 2024 i samarbete med länets kommuner och civilsamhälle.
Resultatmål: Jämställd och jämlik tillgänglighet (kollektivtrafiknämnden)
Uppnås delvis |
Nöjdheten med servicetrafiken ligger kvar på ungefär samma nivå som föregående år medan betyget för avgångstider ökar jämfört med i fjol och når nästan målnivån. Utbildningsinsatser har under året genomförts för att stärka kompetensen i jämställdhetsfrågor.
Resultatmål: Skapa förutsättningar för en väl utbyggd digital infrastruktur och innovativ digitalisering (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås delvis |
Uppföljningen visar att Region Värmland i stort sett uppfyllt kriterierna för regionens roll i handlingsplan för digital infrastruktur, men att rollen behöver utvecklas och förändras för att nå målen som ställts upp för den digitala infrastrukturen.
Resultatmål: Bidra till kvalitetsutveckling (patientnämnden)
Uppnås |
---|
Flera samverkansmöten har hållits under 2024 för att gemensamt ta fram data till en rapport där hälso- och sjukvårdens patienters klagomål ska sammanställas och analyseras på aggregerad nivå.
Resultatmål: God hjälpmedelsförsörjning utifrån individens behov (hjälpmedelsnämnden)
Uppnås inte |
Extra fokus har lagts på hantering av livslängd på hjälpmedel då EU-direktivet MDR (Medical Device Regulation) har tydliga krav på detta. Dokument, rutiner och arbetssätt behöver anpassas för att följa direktivet.
Resultatmål: Utveckla och kvalitetssäkra utbud och tjänster inom måltidsområdet (kost- och servicenämnden)
Uppnås delvis |
Upphandling av nytt kostdatasystem är klar. Aktiviteter för att säkerställa produktionskapacitet i de olika köken har påbörjats som bland annat innefattar lagerhantering, leveranser och menyer.
Indikatorer till effektmålet God, jämlik och jämställd hälsa
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Andel medicinska bedömningar i primärvården inom tre dagar. | Totalt | 70 % | 71 % | 76 % | ![]() |
Uppnås (ökande) |
Kvinnor | 70 % | 70 % | 74 % | |||
Män | 71 % | 73 % | 77 % |
Källa: Väntetider i vården.
Kommentar
Det ackumulerade resultatet för helår 2024 är 76 %. Resultatet är en förbättring jämfört med föregående år, som då var 71 %. Ackumulerat resultat för riket helår 2024 är 88 %. Totala andelen kontakter har minskat med 8 % (18 105 kontakter) år 2024 jämfört med 2023.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Andel i befolkningen som uppfattar att vård ges på lika villkor. | Totalt | 60 % | 56 % | 56 % | ![]() |
Uppnås delvis (ökande) |
Kvinnor | 54 % | 50 % | 51 % | |||
Män | 66 % | 63 % | 62 % |
Källa: Hälso- och sjukvårdsbarometern.
Kommentar
Under 2024 ansåg 56 % av invånarna i Värmland att vården ges på lika villkor. Resultatet är det samma som för 2023. Rikets resultat för året är 57 %.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Antal uthämtade antibiotikarecept i Värmland. | Totalt | 276 | 284 | 285 | ![]() |
Uppnås inte (högst 250 recept per 1 000 invånare) |
Källa: Folkhälsomyndigheten, Vården i siffror.
Kommentar
Från och med januari 2025 har regionen infört en målrelaterad ersättning för regionens vårdcentraler om de uppfyller ett antal definierade kriterier för arbete mot en bättre antibiotikaförskrivning.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.

Effektmål: Hållbar organisation
Hållbarhet har tre perspektiv. Ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och miljömässig hållbarhet. Alla tre är lika viktiga samt innebär utmaningar och krav på förändringar. Under år 2024 är den ekonomiska hållbarheten prioriterad.
Region Värmland har mål om en ekonomi i balans vilket innebär att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning, kostnadskontroll och en långsiktig ekonomiska hållbarhet. Begreppet god ekonomisk hushållning regleras i kommunallagen och syftet är att förhindra att finansiering av dagens välfärd skjuts till kommande generationer. För att kortsiktigt kunna möta det kärva ekonomiska läget görs avsteg från målet om två procents överskott och resultatutjämningsreserven kommer nyttjas även under 2024. Detta är en nödvändig åtgärd och ambitionen är att till 2025 ha en ekonomi i balans.
Inom Region Värmlands organisation är den sociala hållbarheten nära sammankopplad med arbetsliv och personalfrågor. Region Värmland ska vara en attraktiv arbetsplats på en föränderlig arbetsmarknad med hård konkurrens om medarbetarna. Region Värmland ska erbjuda ett hållbart arbetsliv som kännetecknas av gott ledar- och medarbetarskap, god arbetsmiljö med ökat fokus på hälsofrämjande aspekter, enhetlig arbetsgivarpolitik och möjlighet till kompetensutveckling. Ett aktivt arbete för ökad jämställdhet är en del i arbetet för en mer hållbar organisation. Medarbetarnas inflytande och möjlighet att vara med och utveckla verksamheten i det omställningsarbete som pågår är också en viktig del av det hållbara arbetslivet och den hållbara organisationen. Samverkan med fackliga organisationer och ledare är också viktiga delar i det.
Region Värmland behöver leda arbetet i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Vi är som aktör en stor inköpare av livsmedel, material, energi och transporter. Region Värmland är därmed en viktig aktör vars vägval påverkar inte bara miljön direkt – utan även indirekt via de signaler som våra val sänder. En viktig del av arbetet är att föregå med gott exempel och minska klimatavtrycket i vår egen organisation för att stärka hållbarhetsarbetet inom ramen för Agenda 2030, ett sätt att göra det är att utveckla arbetet med cirkulär ekonomi. Denna omställning innebär också många möjligheter att stärka den regionala utvecklingen då de hållbara valen till betydande del kan utvecklas och produceras i Värmland. Miljö och tillväxt behöver därför samverka. (Enligt beslut i Regionplan och budget 2024.)
Bidrar till de globala målen i Agenda 2030
Mål 4: God utbildning för alla
Mål 5: Jämställdhet
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla
Mål 7: Hållbar energi för alla
Mål 8: Anständiga arbetsvillkort och ekonomisk tillväxt
Mål 10: Minskad omjämlikhet
Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen
Samlad bedömning av måluppfyllnad för effektmålet Hållbar organisation
Uppnås inte |
Bedömning | ||
---|---|---|
Ekonomisk hållbarhet | Uppnås inte | |
Social hållbarhet | Uppnås delvis | |
Miljömässig hålbarhet | Uppnås delvis |
Bedömning av måluppfyllnad för Ekonomisk hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Uppnås inte |
Nämndernas resultatmål till Ekonomisk hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Ekonomi i balans | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Uppnås inte | Hälso- och sjukvårdsnämnden | ||
Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | ||
Uppnås inte | Kollektivtrafiknämnden | ||
Uppnås | Regionala utvecklingsnämnden | ||
Uppnås | Patientnämnden | ||
Uppnås | Hjälpmedelsnämnden [fotnot 5] | ||
Uppnås delvis | Kost- och servicenämnden | ||
Regionbildningen slutförd genom konsolidering och samordning | Uppnås | Regionstyrelsen |
[FOTNOT 5] Hjälpmedsnämndens ekonomi är delad med de kommuner som ingår i samarbetet och en årlig avstämning görs så att verksamhetens totala kostnader delas enligt avtal. Bedömning av måluppfyllnad avser endast Region Värmlands del, inklusive kostnader för politikerna i nämnden, men exklusive kostnader för lokaler, service och administration, som ligger under regionstyrelsen.
Resultatmål: Ekonomi i balans (regiongemensamt resultatmål för alla nämnder [fotnot 6])
Uppnås inte |
Resultatmål: Regionbildningen slutförd genom konsolidering och samordning (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Arbetet med regionbildningen är en pågående process. Flera steg har tagits mot att slutföra regionbildningen, delvis pådrivet av den ekonomiska situationen. Kansli-, HR-, planerings- och ekonomi- och kommunikationsavdelningarna har effektiviserat sin organisering. Även övriga stödfunktioners roll har tydliggjorts i organisationen.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Nettokostnad mot budget (miljoner kronor). | Totalt | - 114,3 | - 947,5 | - 695,9 | ![]() |
Uppnås inte (Beslutad nettokostnadsram) |
Källa: Raindance.
Kommentar
Verksamhetens nettokostnader uppgick till 11 981,9 miljoner kronor, vilket var 695,9 miljoner kronor högre än budget. Detta berodde främst på högre personalkostnader, köpt hälso- och sjukvård och högre kostnader för trafikavtal till följd av inflationen.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. | Totalt | * | * | 101,2 % | * | Uppnås inte (98 %) |
Källa: Raindance.
Kommentar
Det finansiella målet på kort sikt är att Region Värmland ska ha en god handlingsberedskap. Med god handlingsberedskap kan regionen på ett bra sätt möta konjunktursvängningar med förändrade skatteintäkter och fortfarande klara av sina åtaganden och planerade investeringar. En god handlingsberedskap indikeras bland annat av att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ligger på 98,0 %. Den exakta andelen beslutas av regionfullmäktige i den årliga regionplanen som 2024 var 98,0 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 101,2 % 2024.
- exakt andel beslutas årligen, jämförbarhet över tid är därför inte relevant.
- * Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Soliditet. | Totalt | - 6,8 % | - 7,0 % | -6,3 % | ![]() |
Uppnås delvis (ökande) |
Källa: Raindance.
Kommentar
Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel (eget kapital i förhållande till totala tillgångar). Måttet anger också en mer långsiktig betalningsförmåga. För Region Värmland är soliditeten 28,9 % exklusive regionens del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. Inklusive ansvarsförbindelsen är soliditeten minus 6,3 %. Vid bedömning av soliditeten är utvecklingen över tid viktigare än enskilda år.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Samlad bedömning av måluppfyllnad för Social hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Uppnås delvis |
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)
Uppnås delvis |
Under 2024 genomfördes aktiviteter för att främja kompetensförsörjning på övergripande nivå för Region Värmland som helhet samt inom enskilda verksamheter baserat på specifika kompetensbehov. För att stödja medarbetarnas utveckling genom hela arbetslivet arbetar Region Värmland med karriärutvecklingsmodeller för att synliggöra kompetens- och karriärmöjligheter. Modellerna har under 2024 utökats med yrkesgruppen dietister. Specialistutbildningstjänster som riktas mot sjuksköterskor och biomedicinska analytiker har tillsatts under året. Ett antal ansökningar om finansiering för förebyggande insatser godkändes av Omställningsfonden under året. Det handlade om insatser i omställningssyfte som genomfördes inom flera olika områden. För att öka kännedomen om vårdyrken och få fler ungdomar att söka vårdutbildningar har ett samarbete med Värmlands kommuner pågått inom konceptet ”vård är bäst”. Samarbetet kommer att fortsätta under kommande år. För att marknadsföra jobben bredare och medverka till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden får möjlighet att komma in på en arbetsplats har en struktur för att förenkla mottagande av praktik arbetats fram. I samarbete med Högskolan Dalarna har distansutbildning av sjuksköterskor utökats till att även gälla Arvika-området.
Trygga arbetsvillkor i hela organisationen
Under året har flera verksamheter inom Region Värmland, främst inom hälso-och sjukvården, påverkats av anpassning och efterlevnad till förändrade arbetstidsregler kring dygnsvila vid schemaläggning och skifttjänstgöring. Attraktionskraft Värmland var ett gemensamt projekt där Region Värmland tillsammans med klusterorganisationer, kommuner och näringsliv har haft fokus på att sprida kompetens samt ge arbetsgivare inspiration att jobba med jämställdhetsfrågor. Projektet avslutades i december 2024. Projektet har bland annat digitaliserat och uppdaterat innehållet i konceptet "Schyst" som nylanserades på Jämställdhetsforum i Karlstad.
Samverkan
För att stärka kunskapen kring samverkan finns en digital utbildning framtagen för chefer och fackliga ombud. Under 2024 tillfördes ett avsnitt gällande samverkansfrågor i den nya introduktionsutbildningen för chefer. Inom samverkansgrupper inom Region Värmland har utvärdering av samverkansavtalet genomförts genom samtal och dialog med fackliga förtroendevalda.
Omställning
Med anledning av regionens mycket allvarliga ekonomiska läge under 2023 och 2024 och att tidigare sparåtgärder inte varit tillräckliga behövde regionen gå in i en omställning under 2024. Flertalet personer har under året erbjudits omplacering till andra arbeten inom Region Värmland. Cirka 15 personer har sagts upp då omplacering inte varit möjlig. Nya rutiner kring hantering av visstidsanställda har införts och införandet av en bemanningspool (intern bemanningsenhet) påbörjats under året.
Omräknade heltider
I december 2024 fanns det 8 563 omräknade heltider, tillsvidare- och visstidsanställda, inom Region Värmland. Vid jämförelse med december 2023 var det en minskning med 310 omräknade heltider. Antalet tillsvidareanställda minskade med 168 omräknade heltider och antalet visstidsanställda minskade med 142 omräknade heltider. Effekterna av genomförda omställningsåtgärder 2024 kan ses i utvecklingen av antalet omräknade heltider. Av 8 563 omräknade heltider var 80 procent kvinnor och 20 procent män, fördelningen av andelen kvinnor och män var i nivå med föregående år.
Nämndernas resultatmål Attraktiv arbetsgivare inom effektmålet Hållbar organisation
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Attrakiv arbetsgivare | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Uppnås inte | Hälso- och sjukvårdsnämnden | ||
Uppnås | Kultur- och bildningsnämnden | ||
Uppnås | Kollektivtrafiknämnden | ||
Uppnås | Regionala utvecklingsnämnden | ||
Uppnås | Patientnämnden |
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionstyrelsen)
Uppnås |
---|
Flera kompetensutvecklingsaktiviteter har genomförts inom regionledningskontorets avdelningar. Bland annat AI för kommunikatörer och Coachande ledarskap för controllergruppen inom planering och ekonomi samt analysutbildning inom HR.
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås inte |
Kompetensförsörjning är ett prioriterat område för hälso- och sjukvården. År 2024 har varit ett utmanande år med anledning av Region Värmlands allvarliga ekonomiska läge. Det påverkar bilden av regionen som en attraktiv arbetsgivare.
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås |
---|
Arbete med kompetensförsörjningsaktiviteter som utgår från kompetensanalyser pågår enligt plan. Resultatet från årets medarbetarenkät visar liksom tidigare år på ett bra och stabilt resultat för kultur och bildning med en liten ökning under 2024 jämfört med 2023.
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (kollektivtrafiknämnden)
Uppnås |
---|
Det är låg personalomsättning inom verksamheten och genomförda medarbetarenkäter visar på gott resultat.
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås |
---|
Det är låg personalomsättning inom verksamheten och genomförda medarbetarenkäter visar på gott resultat.
Resultatmål: Attraktiv arbetsgivare (patientnämnden)
Uppnås |
---|
I verksamheten bedrivs ett systematiskt kompetensförsörjningsarbete. Vi arbetar utifrån en aktivitetsplan som uppdateras årligen och följs upp 3 ggr/termin.
Indikator till resultatmål Attraktiv arbetsgivare inom effektmålet Hållbar organisation
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Hållbart medarbetarengagemang (HME) - totalindex. | Totalt | 79 | 80 | 79 | ![]() |
Uppnås delvis (ökande) |
Kvinnor | 80 | 81 | 80 | |||
Män | 77 | 78 | 79 |
Källa: Medarbetar- och säkerhetskulturenkät.
Kommentar
Region Värmlands årliga medarbetar- och säkerhetskulturenkät genomfördes under september månad och hade en svarsfrekvens på 80 %. Enkäten innehöll frågor om hållbart medarbetarengagemang (HME), hållbart säkerhetsengagemang (HSE) och utsatthet. Trots omställning och en svår ekonomisk situation var resultatet av årets säkerhets- och medarbetarenkät bra. Totalindex för HME uppgick till 79 och det var fortsatt höga siffror för ledarskap med index på 83. Resultatet av utsatthetsfrågorna visade på behov av fortsatta insatser att förebygga kränkande särbehandling, hot och våld och sexuella trakasserier.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regiongemensamt resultatmål för berörda nämnder)
Uppnås delvis |
Det aktiva arbetsmiljöarbete som Region Värmland bedriver främjar hälsan samt förhindrar arbetsrelaterade olycksfall och sjukdomar. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) handlar om att undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. En god och hälsofrämjande arbetsmiljö är en förutsättning för Region Värmlands attraktivitet som arbetsgivare och en väl fungerande kompetensförsörjning.
För att fortsätta och hålla i arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser har arbete med friskfaktorer startats upp under året. För att stärka, strukturera och underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Region Värmland påbörjades införandet av ett digitalt verktyg. Implementeringen kommer att fortsätta under 2025. Ytterligare aktiviteter som genomförts inom arbetsmiljöområdet var bland annat implementering av en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud bland annat med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön samt anpassning och rehabilitering.
Hållbart och utvecklande chef- och ledarskap
Alla som arbetar inom Region Värmland är medarbetare och några har dessutom uppdrag att vara chefer. Den förbättringskultur Region Värmland vill ha förutsätter ett ledarskap som kommunicerar klara och tydliga mål som stödjer regionens vision och värdegrund. Chefer har ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Chefer ska skapa goda förutsättningar för medarbetarna. Det innefattar att ge förståelse för helheten och agera utifrån sin roll som verksamhetsansvarig, arbetsgivare och ledare.
En bra introduktion underlättar och ger bättre förutsättningar för ett hållbart chef- och ledarskap. Under året genomfördes därför ett nytt utbildningskoncept för nya chefer. Konceptet föll väl ut och är fortsättningsvis en del i Region Värmland chefsakademi. Akademin samlar utbildningar och program riktade till regionens chefer.
Aktiviteter kopplade till chefernas arbetsmiljö har fortsatt under året, bland annat riktad skyddsrond av chefers arbetsmiljö. Under hösten påbörjades en översyn av chefens förutsättningar, i syfte att ge en bild av chefsstrukturen i Region Värmland samt belysa chefers olika förutsättningar.
Nämndernas resultatmål till Hållbar arbetsmiljö inom effektmålet Hållbar organisation
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Hållbar arbetsmiljö | Uppnås | Regionstyrelsen | |
Uppnås delvis | Hälso- och sjukvårdsnämnden | ||
Uppnås delvis | Kultur- och bildningsnämnden | ||
Uppnås | Kollektivtrafiknämnden | ||
Uppnås | Regionala utvecklingsnämnden | ||
Uppnås | Patientnämnden | ||
Uppnås delvis | Hjälpmedelsnämnden |
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionstyrelsen)
Uppnås delvis |
Flertalet av regionledningskontorets avdelningar har påbörjat arbetet med friskfaktorer.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås delvis |
Att genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser med fokus på friskfaktorer var ett prioriterat område under 2024. Under perioden har friskfaktorsarbetet införts och startats i flera verksamheter.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås delvis |
Med utgångspunkt i personalpolitisk plan har nu alla avdelningar påbörjat arbetet med friskfaktorerna på jobbet. Nämnden har en relativt hög andel långtidssjukskrivna jämfört med övriga regionen. Insatser har gjorts under året för att få ner sjukskrivningstalen och statistiken visar i slutet av året att de gått ner betydligt.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (kollektivtrafiknämnden)
Uppnås |
---|
Det är låg sjukfrånvarokvot inom verksamheten, få långtidssjukskrivna och skyddsronder genomförs enligt plan.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (regionala utvecklingsnämnden)
Uppnås |
---|
Regional utveckling arbetar med friskfaktorerna. Sjukfrånvaron är låg.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (patientnämnden)
Uppnås |
---|
Patientnämndsenheten arbetar i enlighet med systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och utför årligen planering, uppföljning och eventuella åtgärder inom området.
Resultatmål: Hållbar arbetsmiljö (hjälpmedelsnämnden)
Uppnås delvis |
Målet är att samtliga huvudmän är representerade på nämndens möten. Hos det absoluta flertalet av huvudmännen har nämndens ledamot och representant god kontakt, men dessvärre nås inte målet gällande representation av samtliga huvudmän på nämndens möten.
Indikator till Hållbar arbetsmiljö inom effektmålet Hållbar organisation
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Sjukfrånvarokvot. | Totalt | 7,2 % | 6,6 % | 7,0 % | ![]() |
Uppnås inte (minskande) |
Kvinnor | 7,8 % | 7,2 % | 7,7 % | |||
Män | 4,9 % | 4,2 % | 4,3 % |
Källa: Heroma.
Kommentar
Sjukfrånvaron under 2024 uppgick till 7,0 %, vilket var högre jämfört med motsvarande period 2023 då sjukfrånvaron uppgick till 6,6 %. För kvinnor var sjukfrånvaron 7,7 % 2024 och för män 4,3 %. Tidiga insatser och ett aktivt rehabiliteringsarbete är viktiga åtgärder för att sänka sjukfrånvaron. Aktuellt hälsoläge är en modell som används för att tidigt kunna sätta in åtgärder för att minska sjukfrånvaro och förebygga ohälsa.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Bedömning av måluppfyllnad för Miljömässig hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Uppnås |
---|
Inom arbetet med miljöplanen låg under 2024 särskild vikt på insatser som bidrar till hälsosamma miljöer. Miljöbidrag beviljades till fem verksamheter, bland annat för utbildning i vegetarisk matlagning, säkra cykelställ och en väderstation. Material för att införa miljöronder som stöd i miljöarbetet på vårdcentralerna färdigställdes. Ett nytt inrapporteringsverktyg för miljö- och klimatdata blev klart, inklusive ett externt visualiseringsverktyg. Region Värmland skärpte miljökraven i upphandlingar och genomförde en materialanalys på textilier för spädbarn, som visade att inga detekterbara värden för analyserade kemikalier kunde uppmätas [fotnot 7].
Nämndernas resultatmål till Miljömässig hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Resultatmål | Bedömning | Beslutat av | |
---|---|---|---|
Hållbar resursförbrukning | Uppnås delvis | Regionstyrelsen | |
Vi bidrar till hälsosamma miljöer | Uppnås | Hälso- och sjukvårdsnämnden | |
Uppnås delvis | Kultur- och bildningsnämnden | ||
Uppnås | Hjälpmedelsnämnden | ||
Minskad miljö- och klimatpåverkan | Uppnås | Kollektivtrafiknämnden | |
Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska | Ej bedömt | Regionala utvecklingsnämnden |
Resultatmål: Hållbar resursförbrukning (regionstyrelsen)
Uppnås delvis |
Ett visualiseringsverktyg för det interna miljö-och klimatarbetet har färdigställts och finns tillgängligt via Region Värmlands externa webbsida.
Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hälso- och sjukvårdsnämnden)
Uppnås |
---|
Hälso- och sjukvården har påbörjat ett arbete kring matavfall och avfallshantering. Vid nyinköp och upphandlingar ses produkterna över med hänsyn till miljöpåverkan.
Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (kultur- och bildningsnämnden)
Uppnås delvis |
De insatser som planerats och genomförts inom förvaltningsområdet under året har tagit miljöplanens rekommendationer om hållbarhet i beaktande. Restriktivitet har gällt för kurser som inte går att delta i digitalt och där man måste resa.
Resultatmål: Vi bidrar till hälsosamma miljöer (hjälpmedelsnämnden)
Uppnås |
---|
Hjälpmedel, inklusive batterier, rekonditioneras och återanvänds. Källsortering sker i verksamheten och emballage återanvänds så inget nytt emballage behöver köpas in. Flertalet möten och utbildningar sker digitalt vilket sparat tid, resor, miljö och ekonomi.
Resultatmål: Minskad miljö- och klimatpåverkan (kollektivtrafiknämnden)
Uppnås |
---|
Målnivåerna för andel förnybart drivmedel för alla indikatorer uppnås.
Resultatmål: Klimatavtrycket från tjänsteresor ska minska (regionala utvecklingsnämnden)
Ej bedömt |
---|
Vid mätning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor år 2024 har felaktigheter i framtagandet av statistiken för år 2023 upptäckts. Det går därmed inte att dra några slutsatser kring 2024 års utsläpp.
Indikatorer till Miljömässig hållbarhet inom effektmålet Hållbar organisation
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Materialåtervinningsgrad. | Totalt | 24,2 % | 22,3 % | 22,7 % | ![]() |
Uppnås delvis (ökande) |
Källa: Egen uppföljning.
Kommentar
Materialåtervinningsgraden låg 2024 på 22,7 %, en liten ökning jämfört med föregående år men långt ifrån Region Värmlands långsiktiga mål på 55 %. Nytt lagkrav från januari på utsortering av matavfall medförde att insatser påbörjades inom området.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
Indikator | 2022 | 2023 | 2024 | Trend* | Bedömning** | |
---|---|---|---|---|---|---|
Mängd köpt energi/kvadratmeter och år. | Totalt | 139 | 137 | 134 | ![]() |
Uppnås (minskande) |
Källa: Egen uppföljning.
Kommentar
Utvecklingen det senaste året var positiv. Mängden köpt energi minskade från 137 kWh/kvm BRA 2023 till 134 kWh/kvm BRA 2024. Flera åtgärder bidrog till förbättringen. Kontinuerlig driftoptimering genomfördes, bland annat i byggnader med programmering av värmesystem för nattsänkning där det var möjligt. Årstidsanpassad ventilation aktiverades för Hagfors ambulansstation och ett av husen på Arvika sjukhus. Äldre lysrör byttes ut mot LED-lysrör på flera platser i länet.
* Trend mäts över tre år.
** Bedömning jämförs med föregående år.
2.6.3. Utvärdering av resultat och ekonomisk ställning
2.6.3.1. Genomgång av resultat
Verksamhetens resultat uppgick till -147,1 miljoner kronor, vilket var 505,1 miljoner kronor sämre än budget. Detta berodde främst på högre personalkostnader och högre kostnader för inhyrd personal än budgeterat.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 87,8 miljoner kronor, vilket var 187,8 miljoner kronor bättre än budget. Orealiserade värdeförändringar på finansiella omsättningstillgångar påverkar Region Värmlands resultat med 465,6 miljoner kronor och beror på årets uppgång på de finansiella marknaderna.
2.6.3.2. Verksamhetens nettokostnader
I verksamhetens nettokostnader ingår verksamhetens intäkter, kostnader och avskrivningar.
Verksamhetens nettokostnader uppgick till 11 981,9 miljoner kronor, vilket var 205,5 miljoner kronor (1,7 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Verksamhetens nettokostnader (mnkr) | Utfall | Budget | Avvikelse | Utfall 2023 |
---|---|---|---|---|
Verksamhetens intäkter | 2 387,5 | 2 177,5 | 210,0 | 2 314,4 |
Personalkostnader | -7 140,8 | -6 706,0 | -434,8 | -6 941,8 |
Köp av verksamhet | -2 569,5 | -2 334,0 | -235,5 | -2 494,2 |
Verksamhetsanknutna tjänster | -509,7 | -243,7 | -266,0 | -539,5 |
Läkemedel | -1 419,5 | -1 354,9 | -64,6 | -1 365,0 |
Material och varor | -670,3 | -616,2 | -54,1 | -656,6 |
Lämnade bidrag | -267,7 | -270,0 | 2,3 | -298,9 |
Övriga verksamhetskostnader | -1 379,0 | -1 536,6 | 157,6 | -1 378,3 |
Avskrivningar | -413,1 | -402,1 | -11,0 | -416,7 |
Verksamhetens nettokostnader | -11 981,9 | -11 286,0 | -695,9 | -11 776,4 |
2.6.3.2.1. Verksamhetens intäkter
I verksamhetens intäkter ingår verksamheternas externa intäkter, till exempel avgifter. Riktade statsbidrag och andra anslag erhållas för att utföra specifik verksamhet och förutsätter att motsvarande kostnader uppstår.
Verksamhetens intäkter uppgick till 2 387,5 miljoner kronor, vilket var 73,1 miljoner kronor högre (3,2 procent) än föregående år, detta beror främst på ökade patientavgifter till följd av fullmäktiges beslut av höjda patientavgifter, samt förändrad prissättning inom kollektivtrafiken.
Verksamhetens intäkter var 210,0 miljoner kronor högre än budget, detta beror främst på högre riktade statsbidrag och patientavgifter.
2.6.3.2.2. Verksamhetens kostnader
I verksamhetens kostnader ingår bland annat personalkostnader, köp av verksamhet, köp av tjänster, läkemedel och material och varor.
Verksamhetens kostnader uppgick till 13 956,4 miljoner kronor, vilket var 282,2 miljoner kronor (2,1 procent) högre än föregående år.
2.6.3.2.2.1. Personalkostnader
Personalkostnaderna uppgick till 7 140,8 miljoner kronor, vilket var 198,9 miljoner kronor (2,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 4 295,5 miljoner kronor, vilket var 36,2 miljoner kronor (0,9 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 1 150,5 miljoner kronor, vilket var 159,3 miljoner kronor (16,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna beror på inflationen.
Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 1 628,7 miljoner kronor, vilket var 41,7 miljoner kronor (2,6 procent) högre än motsvarande period föregående år.
Personalkostnaderna var 434,8 miljoner kronor högre än budget, vilket främst beror på högre personalkostnader inom hälso- och sjukvård.
Vid analys av personalkostnader bör även kostnader för inhyrd personal beaktas, detta återfinns under avsnittet Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal.
2.6.3.2.2.2. Köp av verksamhet
Kostnader för köp av verksamhet uppgick till 2 569,5 miljoner kronor, vilket var 75,3 miljoner kronor (3,0 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på köpt vård och kollektivtrafikens entreprenadavtal.
Kostnaden för köp av verksamhet var 235,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen består främst av köpt hälso- och sjukvård och högre kostnader för trafikavtal till följd av inflationen.
2.6.3.2.2.3. Verksamhetsanknutna tjänster och inhyrd personal
Kostnaden för verksamhetsanknutna tjänster uppgick till 509,7 miljoner kronor, vilket var 29,8 miljoner kronor (5,5 procent) lägre än föregående år. Minskningen berodde främst på lägre kostnader för inhyrd vårdpersonal. Ett nytt nationellt avtal för inhyrd personal infördes under våren i syfte att standardisera regler och priser över landet.
Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster var 266,0 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen berodde på hälso- och sjukvårdens modell för att budgetera kostnaderna för inhyrd personal som innebär att alla kostnader för bemanning budgeteras inom kostnadsslaget för personalkostnader, då avsikten är att sträva mot ett oberoende av hyrpersonal.
2.6.3.2.2.4. Läkemedel
Kostnaderna för läkemedel uppgick till 1 419,5 miljoner kronor, vilket var 54,5 miljoner kronor (4,0 procent) högre än föregående år, det är framför allt kostnaderna för receptläkemedel som ökat.
Läkemedelskostnaderna var 64,6 miljoner kronor högre än budget, det är framför allt kostnaderna för receptläkemedel som ökat.
2.6.3.2.2.5. Material och varor
Kostnaderna för material och varor uppgick till 670,3 miljoner kronor, vilket var 13,7 miljoner kronor (2,1 procent) högre än föregående år. Avvikelserna berodde främst på generellt ökade kostnader.
Kostnaderna för material och varor var 54,1 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna berodde främst på generellt ökade kostnader inom hälso- och sjukvården.
2.6.3.2.2.6. Lämnade bidrag
Kostnaderna för lämnade bidrag uppgick till 267,7 miljoner kronor, vilket var 31,2 miljoner kronor (10,4 procent) mindre än föregående år. Minskningen berodde främst på nationellt förändrad kontoplan för hantering av bidrag till kommunalförbund, vilka nu redovisas som köp av tjänst.
Kostnaden för lämnade bidrag var 2,3 miljoner kronor lägre än budget.
2.6.3.2.2.7. Övriga verksamhetskostnader
Kostnaderna uppgick till 1 379,0 miljoner kronor, vilket var 0,7 miljoner kronor (0,1 procent) högre än föregående år.
Övriga verksamhetskostnader var 157,6 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen beror främst på att utvecklingsarbeten inte startat som planerat delvis beroende av det ekonomiska läget för Region Värmland.
2.6.3.2.3. Avskrivningar
Avskrivningar används inom redovisning för att fördela kostnaden för en tillgång under tillgångens nyttjandeperiod.
Kostnaderna uppgick till 413,1 miljoner kronor vilket var 3,6 miljoner kronor (0,9 %) lägre än föregående år. Kostnaden som avser byggnader och markanläggningar var lägre jämfört med föregående år och berodde dels på att antalet avslutade investeringar var lågt, dels på en undanträngningseffekt orsakat av projektet Nya CSK. Kostnaden som avser finansiell leasing var högre än föregående år och berodde främst på ett nytt finansiellt hyresavtal.
Kostnaden var 11,0 miljoner kronor högre än budget.
2.6.3.2.4. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning
Den huvudsakliga finansieringen av Region Värmlands verksamhet kommer från skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 4,7 procent högre än föregående år.
Skatteintäkterna uppgick till 7 926,0 miljoner kronor, vilket var 95,0 miljoner kronor (1,2 procent) högre än föregående år.
Skatteintäkterna var 6,0 miljoner kronor högre än budget.
Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 3 908,8 miljoner kronor, vilket var 441,4 miljoner kronor (12,7 procent) högre än föregående år. Ökningen berodde främst på högre intäkter i utjämningssystemet, högre läkemedelsbidrag samt högre generella bidrag från staten.
Generella statsbidrag och utjämning var 184,8 miljoner högre än budget. Det berodde främst på sektorsbidraget till hälso- och sjukvård.
2.6.3.2.5. Finansiella intäkter och kostnader
I finansiella intäkter och kostnader ingår realiserad avkastning från pensionsmedelsförvaltningen samt orealiserade vinster och förluster på grund av marknadsförändringar. Enligt gällande lagstiftning ska finansiella instrument värderas till verkligt värde om de innehas för att ge avkastning eller värdestegring. Värdering till verkligt värde påverkar resultatet för Region Värmland.
Finansiella kostnader innehåller kostnader för upplåning och för ränteuppräkning av pensionsskulden, inklusive löneskatt, enligt KPA Pensions senaste prognos.
Region Värmland redovisar ett positivt finansnetto på 234,9 miljoner kronor, vilket var 29,0 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Finansnettot var 692,9 miljoner kronor bättre än budget.
För att hantera Region Värmlands pensionsåtagande till våra nuvarande och tidigare anställda förvaltar regionen en långsiktig pensionsmedelsportfölj. Portföljens innehav marknadsvärderas löpande, enligt gällande lagstiftning, och påverkas av svängningarna på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur påverkar de finansiella intäkterna och kostnaderna.
Finansiella intäkter uppgick till 755,5 miljoner kronor vilket var 123,7 miljoner kronor högre än föregående år. De finansiella intäkterna var 751,5 miljoner kronor högre än budget. Avvikelserna beror på värdeförändringar i pensionsmedelsportföljen.
Finansiella kostnader uppgick till 520,7 miljoner kronor vilket var 94,7 miljoner kronor högre än föregående år. Avvikelserna beror till största del på högre kostnader för värdereglering av pensionsskulden. De finansiella kostnaderna var 58,7 miljoner kronor högre än budget.
2.6.3.2.6. Pensionsmedelsförvaltning
Regionfullmäktige har fastställt att 338 miljoner kronor ska tillföras pensionsfonden för 2024.
Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 5 063,3 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 7 368,8 miljoner kronor. Bokfört värde var 7 368,8 miljoner kronor.
Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 63 procent aktier och 37 procent räntebärande värdepapper. Enligt Region Värmlands riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2024 har varit 11,9 procent.
2.6.3.2.7. Låneskuld och likvida medel
Regionfullmäktige har fastställt Region Värmlands låneram till 2 000 miljoner kronor för 2024.
Region Värmland hade en lånevolym vid årets slut på 520 miljoner kronor. Upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,2 procent och regionen har räntebindningsavtal om totalt 400 miljoner kronor. Syftet med räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning vid en ränteuppgångs påverkan på organisationens ekonomi och skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar.
Region Värmlands utgående likvida medel uppgick till 204,6 miljoner kronor.
2.6.3.2.8. Soliditet
Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga betalningsförmåga och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras av eget kapital.
Soliditeten exklusive andel av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till 29 procent. Soliditeten inklusive andel av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse uppgår till -6 procent. Vid bedömning av soliditeten är utvecklingen över tid viktigare än enskilda år.
2.7. Balanskravsresultat
Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna ett enskilt räkenskapsår uppstår ett underskott som ska återställas inom de tre påföljande åren.
Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgick till minus 378,9 miljoner kronor.
Region Värmland förfogar över en resultatutjämningsreserv på 365,3 miljoner kronor som efter regionfullmäktiges beslut kan nyttjas enligt fastställt Reglemente för god ekonomisk hushållning, resultatutjämningsreserv och resultatreserv. Handlingsplan för återställande av tidigare års negativt balanskravsresultat återfinns i beslutad regionplan 2025.
365,3 miljoner kronor från resultatutjämningsreserven nyttjas för att återställa del av negativt balanskravsresultat.
Årets balanskravsresultat, efter användning av medel från resultatutjämningsreserven, uppgår till minus 13,6 miljoner kronor och ska återställas inom de tre påföljande åren.
Resultatutjämningsreserven uppgick 2024-12-31 till 0 kronor.
Region Värmland har ett ingående återställningskrav från 2023 som uppgick till -398,4 miljoner kronor och ska återställas senast 2030.
Balanskravsutredning (miljoner kronor) | 2024 | 2023 | 2022 |
---|---|---|---|
Årets resultat enligt resultaträkningen | 87,8 | -272,2 | - 247,0 |
- Samtliga realisationsvinster anläggningstillgångar | -1,1 | -1,3 | -0,4 |
-/+ Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -705,0 | -605,9 | 506,7 |
+/- Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 239,4 | 3,0 | -79,5 |
Årets resultat efter balanskravsjusteringar | -378,9 | -876,4 | 179,8 |
- Reservering av medel till resultatreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
+ användning av medel från resultatreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
+ användning av medel från resultatutjämningsreserv | 365,3 | 478,0 | 0,0 |
Årets balanskravsresultat | -13,6 | -398,4 | 179,8 |
Ingående återställningskrav | -398,4 | - | - |
Utgågende återställningskrav | -412,0 | -398,4 | - |
varav utgående återställningskrav 2023 | -398,4 | -398,4 | |
varav utgående återställningskrav 2024 | -13,6 |
|
2.8. Väsentliga personalförhållanden
Väsentliga personalförhållanden redovisas i huvudsak under effektmålet Hållbar organisation i avsnittet Utvärdering av Region Värmlands effektmål.
Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön (inklusive timavlönade) | |||
---|---|---|---|
Ålder | Kvinnor | Män | Totalt |
I åldern 29 år eller yngre | 7,4 % | 4,8 % | 6,9 % |
I ålderna 30-49 år | 7,7 % | 3,4 % | 6,8 % |
I åldern 50 år eller äldre | 7,7 % | 5,4 % | 7,3 % |
Andelen tillsvidareanställda med heltidsanställning (%) | |||
---|---|---|---|
Ålder | Kvinnor | Män | Totalt |
2022 | 92,2 % | 95,6 % | 92,9 % |
2023 | 92,9 % | 95,7 % | 93,4 % |
2024 | 89,9 % | 93,5 % | 90,6 % |

2.9. Förväntad utveckling
Under året har Region Värmland genomfört ett omställningsarbete för att komma till rätta med den höga kostnadsnivån och för att nå en ekonomi i balans för kommande år. Det är för Region Värmland av yttersta vikt att komma ner i kostnadsnivå för att långsiktigt nå en ekonomi i balans. Det är också viktigt för att klara framtidens ekonomiska utmaningar samt de redan beslutade investeringarna och satsningarna inom regionen.
Region Värmland har behov av att framtidssäkra sitt fastighetsbestånd för framtidens sjukvård och har därför fattat beslut om att investera 7 miljarder kronor i lokaler för att möta framtidens behov. Projektet är uppdelat på flera delprojekt och beräknas pågå i mer än 10 år.
Tabellen nedan visar den beslutade resultatbudgeten för kommande treårsperiod och är hämtad från Regionplan och budget 2025 med flerårsplan 2026–2027, som beslutades av regionfullmäktige den 19 juni 2024. Resultatbudgeten visar hur Region Värmlands övergripande budgetposter fördelas och vilket resultat som budgeteras årligen. För att nå det budgeterade resultatet krävs att Region Värmlands beslutade besparingsåtgärder genomförs i sin helhet.
Resultatbudget (miljoner kronor) | 2025 | 2026 | 2027 |
---|---|---|---|
Verksamhetens intäkter | 2 200 | 2 230 | 2 260 |
Verksamhetens kostnader | -13 760 | -14 106 | -14 397 |
Avskrivningar | -400 | -420 | -450 |
Verksamhetens nettokostnader | -11 960 | -12 296 | -12 587 |
Skatteintäkter | 8 698 | 8 998 | 9 302 |
Generella statsbidrag och utjämning | 3 692 | 3 729 | 3 774 |
Verksamhetens resultat | 430 | 431 | 489 |
Finansiella intäkter | 4 | 4 | 4 |
Finansiella kostnader | -278 | -175 | -223 |
Årets resultat | 156 | 260 | 270 |
3. Finansiella rapporter
3.1. Resultaträkning
Resultaträkning (miljoner kronor) | Not | Utfall 2024 | Budget 2024 | Avvikelse | Utfall 2023 |
---|---|---|---|---|---|
1 | |||||
Verksamhetens intäkter | 2 | 2 387,5 | 2 177,5 | 210,0 | 2 314,4 |
Verksamhetens kostnader | 3, 4 | -13 956,4 | -13 061,4 | -895,0 | -13 674,2 |
Avskrivningar | 5 | -413,1 | -402,1 | -11,0 | -416,7 |
Verksamhetens nettokostnader | -11 982,0 | -11 286,0 | -696,0 | -11 776,4 | |
Skatteintäkter | 6 | 7 926,0 | 7 920,0 | 6,0 | 7 831,0 |
Generella statsbidrag och utjämning | 7 | 3 908,8 | 3 724,0 | 184,8 | 3 467,4 |
Verksamhetens resultat | -147,1 | 358,0 | -505,1 | -478,0 | |
Finansiella intäkter | 8 | 755,5 | 4,0 | 751,5 | 631,8 |
Finansiella kostnader | 9 | -520,7 | -462,0 | -58,7 | -426,0 |
Resultat efter finansiella poster | 87,8 | -100,0 | 187,8 | -272,2 | |
Årets resultat | 10 | 87,8 | -100,0 | 187,8 | -272,2 |
Varav oreliserade vinster/förluster från finansiella oms.tillg. | 465,6 | 0,0 | 465,6 | 602,9 | |
Periodens resultat exklusive orealiserade vinster och förluster från finansiella omsättnigstillgångar | -377,8 | -100,0 | -277,8 | -875,1 |
3.2. Balansräkning
Balansräkning (miljoner kronor) | Not | 2024‑12‑31 | 2023‑12‑31 |
---|---|---|---|
| 1 | ||
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||
Mark och byggnader | 11 | 3 287,0 | 2 928,4 |
Maskiner och inventarier | 12 | 607,8 | 566,6 |
Finansiella anläggningstillgångar | |||
Aktier, andelar och bostadsrätter | 13 | 212,6 | 142,8 |
Långfristiga fordringar | 14 | 17,4 | 18,8 |
Summa anläggningstillgångar | 4 124,8 | 3 656,6 | |
Omsättningstillgångar | |||
Lager | 10,0 | 9,9 | |
Kortfristiga fordringar | 15 | 957,0 | 1 086,7 |
Kortfristiga placeringar | 16 | 7 368,8 | 6 522,7 |
Kassa och bank | 204,6 | 152,3 | |
Summa omsättningstillgångar | 8 540,5 | 7 771,6 | |
Summa tillgångar | 12 665,3 | 11 428,3 | |
Eget kapital, avsättningar och skulder | |||
Eget kapital | 17 | ||
Eget kapital vid årets början | 3 571,0 | 3 843,2 | |
varav resultatreserv | 0,0 | 0,0 | |
varav resultatutjämningsreserv | 0,0 | 365,3 | |
Åretsresultat | 87,8 | -272,2 | |
Eget kapital vid årets slut | 3 658,8 | 3 571,0 | |
varav resultatreserv | 0,0 | 0,0 | |
varav resultatutjämning reserv | 0,0 | 365,3 | |
Avsättningar | |||
Avsättningar pensioner | 18 | 5 801,9 | 4 872,8 |
Övriga avsättningar | 19 | 16,1 | 12,7 |
Summa avsättningar | 5 818,0 | 4 885,5 | |
Skulder | |||
Långfristiga skulder | 20 | 756,0 | 508,4 |
Kortfristig skulder | 21 | 2 432,5 | 2 263,4 |
Kortfristig upplåning | 22 | 0,0 | 200,0 |
Summa skulder | 3 188,5 | 2 971,8 | |
Summa eget kapital, avsättningar och skulder | 12 665,3 | 11 428,3 | |
Ansvarsförbindelser | |||
Pensionsförpliktelser inkl löneskatt | 23 | 4 746,2 | 4 662,5 |
Visstidspensioner inkl löneskatt | 23, 24 | 6,1 | 10,6 |
Övriga ansvarsförbindelser | 25 | 411,7 | 392,2 |
Operationell leasing | 26 | 222,2 | 325,3 |
Finasiell leasing | 27 | 233,3 | 181,2 |
3.3 Noter
Not 1. Redovisningsprinciper | |
---|---|
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor.
Periodisering Periodiseringar har skett för att ge en rättvisande bild av Region Värmlands resultat och finansiella ställning. Det innebär att utgifter kostnadsförs det år förbrukningen skett och inkomster intäktsförs det år intäkterna genererats. Riktlinje för periodisering vid bokslutet är att endast belopp över ett prisbasbelopp periodiseras. Väsentlighets- och försiktighetsprincipen är vägledande. Redovisning av löner avseende OB, timlön, jour och beredskap som rapporteras i januari men avser december, har Region Värmland valt att inte periodisera eftersom storleken på posten i allt väsentligt bedöms vara densamma från år till år.
Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter innevarande räkenskapsår baseras på Sveriges kommuner och regioners (SKR) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR R2.
Statsbidrag Riktade statsbidrag och kostnadsersättningar redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. Beloppet enligt beslut för ett visst statsbidrag kan avvika från utfall i redovisningen med anledning av periodiseringsdifferens och justeringspost mellan redovisningsår.
Leasing Omfattning och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömning om ett avtal redovisas som operationella leasingavtal eller finansiella leasingavtal. Objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som en skuld i balansräkningen.
Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader.
Avskrivning anläggningstillgångar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning påbörjas samma månad som investeringen tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstiden är i regel tre, fem, sju, tio eller femton år för utrustning, inventarier och fordon beroende på nyttjandeperiod och trettio år för byggnader. Ombyggda eller funktionsanpassade lokaler kan ha kortare avskrivningstid. Modellen för komponentindelning innehåller tolv olika komponenter med avskrivningstider mellan 3 och 40 år. Komponentavskrivning tillämpas på under året aktiverade nybyggnationer samt aktiverade nybyggnationer före 2016 med ett betydande värde och ett bokfört värde överstigande 50 procent av anskaffningsvärdet. Medicintekniska informationssystem klassificeras som immateriella anläggningstillgångar och skrivs av på högst fem år. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp.
Gränsdragning mellan kostnad och investering Som materiell anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och ett anskaffningsvärde som överstiger ett helt prisbasbelopp. När det gäller immateriella anläggningstillgångar bör en viss försiktighet tillämpas och Region Värmland har därför valt att tillämpa en beloppsgräns överstigande tolv prisbasbelopp.
Finansiella tillgångar Region Värmlands pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång och redovisas som en kortfristig placering. Från och med 2019 värderas vissa finansiella instrument till verkligt värde istället för som tidigare, det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Tillgångar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Lager Material i lager värderas enligt lägsta värdets princip. Lager som redovisas som en tillgång i balansräkningen finns inom kostverksamheten, kiosk och restauranger, vaccinationscentrum samt hjälpmedelsservice.
Personalskulder Skuld till personalen i form av semester-, övertids och jourskuld redovisas som en kortfristig skuld och värderas i årets löneläge samt årets personalomkostnadspålägg enligt SKR.
Pensioner Pensionsskulden har beräknats av KPA Pension och redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda är beräknade enligt RIPS. Pensionsåtaganden intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.
Säkringsredovisning Region Värmland använder ränteswappar för att hantera ränterisken i skuldförvaltningen. Enligt god redovisningssed bokförs inte marknadsvärdet. Region Värmland har för avsikt att inneha ränteswapparna till avtalstidens slut. Värdet kommer då att uppgå till noll. Användandet av ränteswappar i skuldförvaltningen, i jämförelse med ett fasträntelån med motsvarande löptid hade gett Region Värmland samma räntekostnad och snittränta. Fördelen med att använda ränteswappar i skuldförvaltningen, till skillnad mot fasträntelån, är att dessa kan förändras över löptiden om förutsättningarna i skuldförvaltningen ändras.
Sammanställd redovisning Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande för bedömning att inte upprätta sammanställd redovisning.
Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. |
Not 2. Verksamhetens intäkter (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Patient- och trafikantavgifter | 618,5 | 536,5 |
Försäljning av verksamhet | 715,6 | 657,2 |
Försäljning av tjänster & varor | 268,1 | 254,1 |
Erhållna bidrag | 713,2 | 805,8 |
varav offentliga investeringsbidrag | 0,9 | 1,8 |
Övriga intäkter | 72,0 | 60,8 |
Summa | 2 387,5 | 2 314,4 |
Not 3. Verksamhetens kostnader (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Löner | -4 295,5 | -4 259,3 |
Pensionskostnader | -1 150,5 | -991,2 |
Sociala avgifter och löneskatt | -1 628,7 | -1 587,0 |
Övriga personalkostnader | -66,0 | -104,3 |
Summa personalkostnader | -7 140,8 | -6 941,8 |
Köp av verksamhet | -2 569,5 | -2 494,2 |
Verksamhetsanknutna tjänster | -509,7 | -539,5 |
varav inhyrd personal | -226,4 | -300,7 |
Läkemedel | -1 419,5 | -1 365,0 |
Material och varor | -670,3 | -656,6 |
Lämnade bidrag | -267,7 | -298,9 |
Övriga verksamhetskostnader | -1 379,0 | -1 378,3 |
Summa | -13 956,4 | -13 674,2 |
Not 4. Räkenskapsrevision (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Konsult upphandlad enligt ramavtal | -0,4 | -0,3 |
Förtroendevalda revisorer | -0,1 | -0,1 |
Eget revisionskontor | -0,1 | -0,1 |
Total kostnad för räkenskapsrevision | -0,6 | -0,5 |
Kostnaden för räkenskapsrevision avser kostnader för granskning av bokföring, delårsrapport samt årsredovisning. |
Not 5. Avskrivningar (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Byggnader och mark | -256,5 | -258,8 |
Inventarier och maskiner | -156,6 | -157,9 |
Summa | -413,1 | -416,7 |
Not 6. Skatteintäkter (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Preliminär regionskatt | 7 934,3 | 7 655,5 |
Preliminär slutavräkning innevarande år | 31,9 | 130,3 |
Slutavräkningsdifferens föregående år | -40,1 | 45,2 |
Summa | 7 926,0 | 7 831,0 |
Not 7. Generella statsbidrag och utjämning (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Inkomstutjämningsbidrag | 1 857,7 | 1 791,2 |
Kostnadsutjämningsbidrag | 549,7 | 536,7 |
Regleringsbidrag | 206,9 | 121,2 |
Generella statsbidrag | ||
Läkemedelsförmånen | 1 118,3 | 1 018,4 |
Sektorsbidrag Kammarkollegiet | 176,2 | 0,0 |
Summa | 3 908,8 | 3 467,4 |
Not 8. Finansiella intäkter (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Ränteintäkter | 17,7 | 14,1 |
Realisationsvinster värdepapper | 24,6 | 11,6 |
Orealiserade vinster värdepapper | 705,0 | 605,9 |
Övriga finansiella intäkter | 8,2 | 0,2 |
Summa | 755,5 | 631,8 |
Not 9. Finansiella kostnader (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Räntekostnader | -11,4 | -9,8 |
Räntedel i årets pensionskostnad | -401,5 | -329,2 |
Räntedel i årets löneskattekostnad | -97,4 | -79,9 |
Realisationsförlust värdepapper | -1,4 | 0,0 |
Räntekostnad finansiella anläggningstillg. | -8,4 | -6,8 |
Övriga finansiella kostnader | -0,4 | -0,4 |
Summa | -520,7 | -426,0 |
Not 10. Balanskravsutredning (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Årets resultat enligt resultaträkning | 87,8 | -272,2 |
-Samtliga realisationsvinster anläggningstillgångar | -1,1 | -1,3 |
-/+ orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -705,0 | -605,9 |
+/- återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 239,4 | 3,0 |
Årets resultat efter balanskravsjusteringar | -378,9 | -876,4 |
- reservering av medel till resultatreserv | 0,0 | 0,0 |
+ användning av medel från resultatreserv | 0,0 | 0,0 |
+ användning av medel från resultatutjämningsreserv | 365,3 | 478,0 |
Balanskravsresultat | -13,6 | -398,4 |
Not 11. Mark och byggnader (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Anskaffningsvärde | 8 078,2 | 7 463,1 |
Ackumulerade avskrivningar | -4 791,3 | -4 534,7 |
Bokfört värde | 3 287,0 | 2 928,4 |
Ingående anskaffningsvärde | 7 463,1 | 7 104,1 |
Inköp | 615,1 | 364,6 |
Försäljningar/utrangeringar | 0,0 | 0,0 |
Omklassificeringar | 0,0 | 5,6 |
Utgående ack. anskaffningsvärde | 8 078,2 | 7 463,1 |
varav pågående investering | 686,7 | 376,3 |
Ingående ack. avskrivningar | -4 534,7 | -4 277,4 |
Årets avskrivningar | -256,5 | -257,3 |
Återföring avskrivningar vid försäljning/utrangering | 0,0 | 0,0 |
Utgående ack. avskrivningar | -4 791,3 | -4 534,7 |
Redovisat värde vid årets slut | 3 287,0 | 2 928,4 |
Därav finansiell leasing | 408,8 | 312,6 |
Genomsnittlig livslängd (år) | 27,9 | 26,8* |
* Justering enligt uppdaterad rekommendation från RKR R4 Materiella anläggninsgtillgångar. |
12. Maskiner och inventarier (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Anskaffningsvärde | 2 000,7 | 1 983,7 |
Ackumulerade avskrivningar | -1 392,9 | -1 417,1 |
Bokfört värde | 607,8 | 566,6 |
Ingående anskaffningsvärde | 1 983,7 | 1 881,2 |
Inköp | 198,9 | 164,6 |
Försäljningar/utrangeringar | -181,8 | -67,7 |
Omklassificeringar | 0,0 | 5,6 |
Utgående ack. anskaffningsvärde | 2 000,7 | 1 983,7 |
varav pågående investering | 36,7 | 10,5 |
Ingående avskrivningar | -1 417,1 | -1 324,5 |
Årets avskrivningar | -156,6 | -157,9 |
Återföring avskrivningar vid försäljning/utrangering | 180,8 | 65,3 |
Utgående ack. avskrivningar | -1 392,9 | -1 417,1 |
Redovisat värde vid årets slut | 607,8 | 566,6 |
Genomsnittlig livslängd (år) | 12,8 | 11,3* |
* Justering enligt uppdaterad rekommendation från RKR R4 Materiella anläggninsgtillgångar. |
Not 13. Aktier, andelar, bostadsrätter (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Kommuninvest i Sverige AB insatsemission, medlemsinsats | 59,8 | 54,3 |
Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF), garantikapital | 34,1 | 34,1 |
LÖF ovillkorat kapitaltillskott åren 2007 och 2008 | 6,0 | 6,0 |
Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg | 0,3 | 0,3 |
Gångjärnet i Karlstad AB | 44,2 | 0,0 |
Bussfastigheter i Kristinehamn AB | 20,1 | 0,0 |
Värmlandstrafik AB | 39,0 | 39,0 |
AB Transitio | 1,0 | 1,0 |
Karlstad Airport AB | 8,0 | 8,0 |
Övriga aktier, andelar, bostadsrätter | 0,2 | 0,2 |
Summa | 212,6 | 142,8 |
Not 14. Långfristiga fordringar (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Lån Svenskt Ambulansflyg | 17,4 | 18,1 |
Förskott elnät Energi Försäljning Sverige AB | 0,0 | 0,8 |
Summa | 17,4 | 18,8 |
Not 15. Kortfristiga fordringar (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Kundfordringar | 191,6 | 205,3 |
Interimsfordringar | 258,2 | 187,4 |
Mervärdesskatt | 67,7 | 65,8 |
Fordringar på staten | 26,6 | 24,9 |
Övriga kortfristiga fordringar | 13,1 | 10,5 |
Upplupna intäkter | 34,0 | 26,9 |
Upplupna statsbidrag | 203,6 | 198,7 |
Upplupna skatteintäkter | 162,2 | 367,1 |
Summa | 957,0 | 1 086,7 |
Not 16. Kortfristiga placeringar (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Aktier, bokfört värde (=marknadsvärde) | 4 409,8 | 3 810,3 |
Aktier, anskaffningsvärde | 2 633,8 | 2 291,5 |
Obligationer och andra värdepapper, bokfört värde (=marknadsvärde) | 2 959,0 | 2 712,4 |
Obligationer och andra värdepapper anskaffningsvärde | 2 429,5 | 2 391,2 |
Summa marknadsvärde | 7 368,8 | 6 522,7 |
Not 17. Eget kapital (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Ingående eget kapital | 3 571,0 | 3 843,6 |
Byte av redovisningsprincip för vissa leasingavtal avseende hyra lokal och fastighet | 0,0 | -0,4* |
Årets resultat | 87,8 | -272,2 |
Utgående eget kapital | 3 658,8 | 3 571,0 |
varav resultatreserv | 0,0 | 0,0 |
varav resultatutjämningsreserv | 0,0 | 365,3 |
*Justering av belopp med 0,4mnkr till följd av ändrad redovisningsprincip. Beloppet avser hyror avseende lokaler som har omklassificerats till finansiella leasingavtal, tidigare klassificerade som operationella. |
Not 18. Avsättningar till pensioner (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Specifikation - avsatt till pensioner | ||
Särskild avtals/visstidspension | 7,7 | 7,7 |
Förmånsbestämd/kompl pension | 4 502,1 | 3 776,7 |
Ålderspension | 111,0 | 122,1 |
Pension till efterlevande | 9,9 | 11,4 |
OPF-KL | 7,0 | 3,5 |
Övrigt | 31,5 | 0,0 |
Summa pensioner | 4 669,2 | 3 921,4 |
Löneskatt | 1 132,7 | 951,4 |
Summa avsatt till pensioner | 5 801,9 | 4 872,8 |
Ingående avsättning till pensioner | 4 872,8 | 4 183,3 |
Pensionsutbetalningar | -117,3 | -101,9 |
Nyintjänad pension | 452,1 | 355,0 |
Ränte- och basbeloppsuppräkning | 401,5 | 329,2 |
Förändring av löneskatt | 181,4 | 134,6 |
Överfört till försäkringslösning | 0,0 | -33,3 |
Övrigt | 11,4 | 5,9 |
Utgående avsättning till pensioner | 5 801,9 | 4 872,8 |
Not 19. Övriga avsättningar (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Avetableringskostnad modulbyggnad | 16,1 | 6,6 |
Återbetalning yrkeskurser | 0,0 | 6,1 |
Summa | 16,1 | 12,7 |
Not 20. Långfristiga skulder (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Lån från Kommuninvest | 520,0 | 320,0 |
Offentliga investeringsbidrag | 19,4 | 20,3 |
Skulder till regionens stiftelser | 0,1 | 0,1 |
Långfristig leasingskuld | 216,5 | 168,0 |
Summa | 756,0 | 508,4 |
Kapitalförfall andel av lån | ||
0-1 år | 0% | 38% |
1-3 år | 81% | 62% |
3-5 år | 19% | 0% |
Derivat och säkringsredovisning | ||
Marknadsvärden ränteswappar (mnkr) | ||
Säkrad låneskuld | 300,0 | 400,0 |
Marknadsvärde ränteswappar | 4,4 | 10,3 |
Genomsnittlig räntebindningstid | ||
exklusive räntesäkringar | 0,2 år | 0,2 år |
inklusive räntesäkringar | 2,1 år | 2,3 år |
Genomsnittlig ränta | ||
exklusive räntesäkringar | 2,9% | 4,3% |
inklusive räntesäkringar | 2,2% | 2,2% |
Erlagd och erhållen ränta på ränteswapparna redovisas som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen. För upplysning om vilken påverkan ränteswapparna har haft på räntekostnaderna, se not 10 Finansiella kostnader. |
Not 21. Kortfristiga skulder (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Leverantörsskulder | 674,6 | 696,2 |
Preliminärskatt, löneavdrag | 113,2 | 107,2 |
Arbetsgivaravgifter och löneskatt | 211,8 | 185,7 |
Innestående semester | 392,1 | 376,0 |
Innestående övertid | 25,1 | 26,2 |
Innestående jour och beredskap | 184,1 | 177,2 |
Övriga interimsskulder | 517,4 | 502,0 |
Individuell del pensionsavsättning | 188,3 | 177,4 |
Förutbetalda skatteintäkter | 40,0 | 0,0 |
Övriga kortfristiga skulder | 5,0 | 2,5 |
Kortfristig del av långfristig leasingskuld | 16,7 | 13,0* |
Kortfristiga lån | 64,3 | 0,0 |
Summa | 2 432,5 | 2 263,4 |
*Leasingavtal avseende vissa lokaler, som tidigare klassificerast som operationell leasing, har nu klassificeras som finansiell leasing. |
Not 22. Kortfristig upplåning (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Kommuninvest | 0,0 | 200,0 |
Summa | 0,0 | 200,0 |
Regionens kortfristiga upplåning sker med rörlig ränta och tre månaders löptid. Avsikten är att fortlöpande omsätta lånen. Kortfristig del av ett långfristigt räntefritt lån som kommer att amorteras inom ett år. |
Not 23. Ansvarsförbindelse för pensioner (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Ingående ansvarsförbindelse | 4 495,8 | 4 427,8 |
Utbetalningar | -288,3 | -265,8 |
Ränte- och basbeloppsuppräkning | 284,8 | 291,7 |
Förändring av löneskatt | 12,6 | 12,1 |
Övrigt | 49,5 | 19,4 |
Summa | 4 554,4 | 4 485,2 |
Skandikon ÄDEL | 191,8 | 177,3 |
Visstidspensioner inkl löneskatt | 6,1 | 10,6 |
Utgående ansvarsförbindelse | 4 752,4 | 4 673,1 |
Not 24. Övriga upplysningar om pensioner |
---|
Antalet visstidsförordnanden uppgår till 2 och avser förtroendevalda. Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda är beräknade enligt RIPS21. Beräkningarna är utförda av pensionsförvaltaren KPA Pension. Aktualiseringsgraden är 98,0 procent. |
Not 25. Övriga ansvarsförbindelser (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Proprieborgen AB Transitio | 399,1 | 378,5 |
Borgensåtagande Bussfastigheter i Kristinehamn AB | 12,6 | 13,7 |
Summa | 411,7 | 392,2 |
AB Transitio Region Värmland har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för AB Transitio avseende finansiering Kommuninvest i Sverige AB Region Värmland har i april 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Region Värmland ansvarar som delägare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag för bolagets förbindelser | ||
Not 26. Operationell leasing (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Minimileaseavgifter | ||
Inom ett år | 88,3 | 83,6 |
Senare än 1 år men inom 5 år | 133,9 | 204,7 |
Senare än 5 år | 0,0 | 36,9 |
Summa | 222,2 | 325,3 |
Årets kostnader för operationell leasing | ||
Inventarier och utrustning | 12,7 | 9,2 |
Fordon | 78,1 | 70,6 |
Summa | 90,8 | 79,8 |
Not 27. Finansiell leasing (miljoner kronor) | 2024 | 2023 |
---|---|---|
Fastigheter och lokaler | ||
Totala minimileaseavgifter | 293,4 | 198,4 |
Nuvärde minimileaseavgifter | ||
Inom ett år | 23,8 | 17,9 |
Senare än 1 år men inom 5 år | 81,8 | 63,1 |
Senare än 5 år | 127,7 | 100,2 |
Summa | 233,3 | 181,2 |
Not 28. Upplysning om upprättade särredovisningar |
---|
Samtliga regioner redovisar tandvårdsverksamhetenenligt en modell för öppen redovisning. Resultatet för Region Värmland finns tillgängligt hos regionens diarium. |
4.4 Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalys (miljoner kronor) | Not | 2024 | 2023 |
---|---|---|---|
Den löpande verksamheten | |||
Årets resultat | 87,8 | -272,2 | |
Justering för ej likviditetspåverkande poster | |||
Resultatpåverkan omklassificering finansiella avtal | 0,0 | -0,4 | |
Avskrivningar | 5 | 413,1 | 416,7 |
Utrangeringar/nedskrivningar | 12 | 0,9 | 2,1 |
Realisationsvinst/förlust sålda anläggningstillgångar | 12 | -2,1 | -1,3 |
Realisationsvinst/förlust sålda finansiella tillgångar | 8, 9 | -23,2 | -11,6 |
Orealiserade kursförändringar finansiella omsättningstillgångar | 8, 9 | -705,0 | -605,9 |
Orealsierade valutakurseffekter | -5,5 | -1,8 | |
Avsättningar | |||
Pensionsskuld | 18 | 929,1 | 689,5 |
Övriga avsättningar | 19 | -6,1 | 2,1 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet | 689,0 | 217,2 | |
Förändring av rörelsekapital | |||
Ökning (-) alt. minskning (+) förråd | -0,2 | 1,7 | |
Ökning (-) alt. minskning (+) kortfristiga fordringar | 15 | 129,7 | 93,2 |
Ökning (+) alt. minskning (-) kortfristiga skulder | 21, 22 | -30,9 | -147,2 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital | 787,6 | 164,9 | |
Investeringsverksamheten | |||
Investering immateriella anläggningstillgångar | 0,0 | 0,0 | |
Investering materiella anläggningstillgångar | 11, 12 | -732,5 | -514,4 |
Investering finansiella anläggningstillgångar | -69,8 | -5,0 | |
Försäljning av anläggningstillgångar | 2,2 | 1,7 | |
Investering finansiella tillgångar | -975,4 | -666,2 | |
Försäljning finansiella tillgångar | 862,9 | 379,4 | |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | -912,5 | -804,5 | |
Finansieringsverksamheten | |||
Ökning (-) alt. minskning (+) av långfristiga fordringar | 14 | 1,4 | 1,9 |
Ökning (+) alt. minskning (-) av långfristiga skulder | 20 | 175,6 | 105,4 |
Kassaflöde från finansiering | 177,0 | 107,3 | |
Årets kassaflöde | 52,3 | -532,3 | |
Ingående likvida medel | 152,3 | 682,8 | |
Utgående likvida medel | 204,6 | 152,3 | |
Förändring likvida medel | 52,3 | -530,5 | |
Orealiserade valutakurseffekter likvida medel | 0,0 | 1,8 | |
Förändring likvida medel exklusive orealiserad valutakurseffekt | 52,3 | -532,3 |
4. Drift- och investeringsredovisning
4.1. Driftredovisning
Driftredovisningen ska innehålla en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Innevarande års utfall ska även jämföras med föregående års utfall.
Regionfullmäktige har beslutat om budgetramar för Region Värmlands nämnder. Budgetramarna avser nettokostnader. Nettokostnaden består av verksamhetens intäkter minus verksamhetens kostnader och avskrivningar.
Nedan redovisas driftsredovisning per nämnd.
Driftredovisning (Nettokostnad, mnkr) | Utfall 2024 | Budget 2024 | Avvikelse | Utfall 2023 | Utveckling mnkr |
---|---|---|---|---|---|
Regionstyrelsen | -1 701,4 | -1 778,9 | 77,5 | -1 670,0 | -31,4 |
Hälso- och sjukvårdsnämnd | -9 149,7 | -8 428,1 | -721,6 | -8 953,2 | -196,5 |
Regional utvecklingsnämnd | -80,7 | -83,5 | 2,8 | -74,4 | -6,3 |
Kultur- och bildningsnämnd | -176,9 | -181,2 | 4,3 | -163,8 | -13,1 |
Kollektivtrafiknämnd | -857,6 | -796,5 | -61,1 | -899,1 | 41,5 |
Hjälpmedelsnämnd | -2,8 | -3,8 | 1,0 | -2,6 | -0,2 |
Patientnämnd | -4,6 | -5,4 | 0,8 | -4,7 | 0,1 |
Kost- och servicenämnd | -1,1 | -1,3 | 0,2 | -1,4 | 0,3 |
Revision (ej nämnd) | -7,0 | -7,2 | 0,2 | -7,2 | 0,2 |
Verksamhetens nettokostnader | -11 981,9 | -11 286,0 | -695,9 | -11 776,4 | -205,5 |
4.1.1. Redovisningsprinciper internredovisning
Driftredovisningen är upprättad med ett pålägg för kollektivavtalad pension och avtalsförsäkringar utifrån den anställdes ålder samt bokförd internränta för kapitalkostnader. Pålägget och internräntan följer Sveriges kommuner och regioners (SKR) rekommendationer.
4.2. Nämndanalyser
Nämndanalyserna innehåller nämndernas kortfattade redogörelse avseende utfall mot tilldelad nettokostnadsram (överskott/underskott). För djupare analys hänvisas till nämndernas egna årsredovisningar.
Regionstyrelsen
Nämnden visade ett överskott på 77,5 miljoner kronor. Överskottet berodde på omställningsarbetet och medel till förfogande som ännu inte använts.
Hälso- och sjukvårdsnämnd
Nämnden visade ett underskott på 721,6 miljoner kronor. Underskottet beror främst på för höga bemanningskostnader. Året har präglats av ett omställningsarbete och hälso- och sjukvården har vid 2024 års utgång 266 omräknade heltider färre än vid årets början.
Regional utvecklingsnämnd
Nämnden visade ett överskott på 2,8 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre kostnader än budgeterat avseende personalkostnader.
Utöver nettokostnadsramen och länstransportsplanen (ram 1 miljard kronor över en tolvårsperiod) hanterar nämnden även medel från anslag 1:1 för regional tillväxtpolitik (ram 155 miljoner kronor). Dessa medel motfinansieras av EU:s strukturfonder, Tillväxtverket och andra aktörer.
Kultur- och bildningsnämnd
Nämnden visade ett överskott på 4,3 miljoner kronor. Överskottet berodde främst på lägre personalkostnader och en allmän ekonomisk återhållsamhet.
Kollektivtrafiknämnd
Nämnden visade ett underskott på 61,1 miljoner kronor. Underskottet berodde främst på att indexnivån i trafikavtalen låg på en högre nivå vid årets ingång än vad som beräknats. Minskat utbud av trafik och användning av färre fordon kompenserade inte den högre indexnivån.
Hjälpmedelsnämnd
Nämnden visade ett överskott på 1,0 miljoner kronor. Överskottet berodde på ramtillskott tidigare år då medel avsatts för bland annat Välfärdsutredningen men som avser satsning på god, jämlik och jämställd hälsa. I dagsläget har nämnden inga kostnader för detta och det ingår inte i den verksamhet som delas med kommunerna.
Hjälpmedelsnämnden är gemensam med länets 16 kommuner och dess över- eller underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Därutöver tillkommer kostnader för service och administration, men exklusive politikerkostnaderna. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.
Patientnämnd
Patientnämnden visade ett överskott på 0,8 miljoner kronor. Överskottet förklaras dels av förändrad inriktning gällande tjänsteresor och möten vilket har lett till minskade rese- och konferenskostnader dels av lägre personalkostnader.
Kost- och servicenämnd
Nämnden visar i nuläget ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Överskottet beror i huvudsak på att avropad volym för nämnden har minskat, i kombination med lägre livsmedelspriser och materialkostnader.
Över- och underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala årsvolymen. Varje huvudman står för sina kostnader för respektive ledamot och ersättare.
4.3. Investeringsredovisning
Under året har Region Värmland investerat för 685,7 miljoner kronor, under 2023 var investeringarna 450,3 miljoner kronor.
Investeringsutrymme enligt fullmäktigebeslut 2024 (miljoner kronor) | ||
---|---|---|
Investeringsslag | Utfall 2024 | Beslutad ram 2024 |
Återinvesteringar | 235,8 | 180,0 |
Beslutade men ej färdigställda investeringar | 18,3 | 30,0 |
Åtgärder för att bevara fastigheternas värde eller motsvarande | 1,2 | 25,0 |
Nyinvesteringar | 2,8 | 15,0 |
Nya CSK | 427,6 | 367,0 |
Summa | 685,7 | 617,0 |
.
Finansiell leasing | Utfall | Beslutad ram |
---|---|---|
Hyresavtal klassade som finansiell leasing | 128,3 | 0,0 |
Återinvesteringarnas syfte är att bibehålla ursprunglig status på de investeringar som finns. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas i respektive område eller motsvarande verksamhet. Nyinvesteringar är investeringar vilka innebär ny funktionalitet för olika verksamheter.
I nedanstående tabell redovisas endast politiskt beslutade investeringar.
Beslutade pågående investeringar | Totalutgifter | Varav årets investeringar | ||
---|---|---|---|---|
Beslutat belopp | Akumulerat utfall | Kvarstår | Utfall 2024 | |
Nya investeringar | ||||
Hållplatsutrustning | 4,0 | 0,1 | 3,9 | |
Likenäs förskola | 9,3 | 2,8 | 6,5 | 2,8 |
Bevarande och utveckling av befintliga fastigheter | ||||
Kallelse i länet | 15,0 | 14,9 | 0,1 | 1,6 |
Bårhus Kristinehamn | 2,8 | 0,9 | 1,9 | 0,1 |
Hissar utbyte etapp 2 | 19,0 | 14,4 | 4,6 | 10,2 |
Kallelsesystem etapp 2 | 7,4 | 1,8 | 5,6 | 1,8 |
Bostäder FHS Molkom | 19,0 | 3,1 | 15,9 | 3,1 |
Fönster hus 51 och 75 | 4,3 | 0,3 | 4,0 | 0,3 |
Klimat käkkirurgin CSK | 1,4 | 0,2 | 1,2 | 0,2 |
Nya CSK | 7 000,0 | 744,2 | 6 255,8 | 427,6 |
Summa pågående investeringar | 7 082,2 | 782,7 | 6 299,5 | 447,7 |
Som pågående investeringar redovisas de investeringar som har ett ekonomiskt utfall men ännu inte har avslutats.
I nedanstående tabell redovisas avslutade politiskt beslutade investeringar.
Beslutade under året avslutade investeringar (miljoner kronor) | Totalutgifter | Varav årets investeringar | ||
---|---|---|---|---|
Beslutat belopp | Akumulerat utfall | Avvikelse | Utfall 2024 | |
Nya investeringar | ||||
C båge OP CSK | 1,5 | 1,4 | 0,1 | 0 |
Vidvinkelkamera CSK | 1,7 | 0,9 | 0,8 | 0,9 |
Inter orala scanners FTV | 9,6 | 5,8 | 3,8 | 0 |
Bevarande och utveckling av befintliga fastigheter | ||||
Kyla Torsby | 14,2 | 12,8 | 1,4 | 0,1 |
Utbyte 6 hissar | 9,3 | 6,7 | 2,6 | 0 |
Tak Seminariet | 2,7 | 1,2 | 1,5 | 1,2 |
Summa avslutade investeringar | 39 | 28,8 | 10,2 | 2,2 |
Antalet avslutade investeringar är lågt vilket beror på eftersläpningar på grund av pandemin samt viss undanträngningseffekt orsakat av projekt Nya CSK.
I nedanstående diagram redovisas regionens totala investeringar exklusive finansiell leasing per år.
5. Budgetväxlingar
Omfördelning av budgetramar mellan nämnder ska alltid beslutas av alla berörda nämnder samt av regionstyrelsen.
Nämnd | Beslutad nettokostnadsram 2024 | Fastighets-kostnader LG2 | Jämställdhets-resurs | Ökat ägarbidrag SLA | Bashyra Operan | Anslag värmlands museum | Anslag Wermland Operan | Nettokostnadsram 31 december 2024 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Hälso- och sjukvårdsnämnd | 8 425 583 | 2 506 | 8 428 089 | |||||
Regionstyrelsen | 1 781 474 | 855 | 500 | -2 506 | -834 | -283 | -261 | 1 778 945 |
Kollektivtrafiknämnd | 796 513 | 796 513 | ||||||
Kultur- och bildningsnämnd | 179 791 | 834 | 283 | 261 | 181 169 | |||
Regional utvecklingsnämnd | 84 890 | -855 | -500 | 83 535 | ||||
Hjälpmedelsnämnd | 3 838 | 3 838 | ||||||
Kost- och servicenämnd | 1 279 | 1 279 | ||||||
Patientnämnd | 5 432 | 5 432 | ||||||
Revision | 7 200 | 7 200 | ||||||
Summa | 11 286 000 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 11 286 000 |
6. Ordlista
Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier.
Avskrivning
Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgång för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd.
Avsättning
Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner.
Balanskrav
Intäkterna ska vara lika stora eller större än kostnaderna.
Balansräkning
Sammanställning över tillgångar, skulder och eget kapital vid en viss tidpunkt, till exempel på bokslutsdagen.
Bemanningskostnad
Kostnader för personal plus kostnader för inhyrd personal.
Diskonteringsränta (kalkylränta)
Används för att nuvärdesberäkna framtida betalningar.
Driftbudget/driftredovisning
Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten.
Eget kapital
Skillnaden mellan redovisade tillgångar och redovisade avsättningar/skulder enligt balansräkningen.
Effektmål
Regionfullmäktiges långsiktiga och övergripande mål. Antas varje mandatperiod och fastställs varje år.
Ekonomi i balans
Skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunal utjämning ska täcka verksamhetens nettokostnader och investeringsbehov.
Extraordinära kostnader/intäkter
Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet, inträffar inte ofta eller regelbundet och uppgår till väsentligt belopp.
Finansnetto
Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen.
Finansiella intäkter och kostnader
Exempel på finansiella intäkter och kostnader är räntor på fordringar och skulder, kursvinster och kursförluster samt utdelning på aktier och andelar, både realiserade och orealiserade.
Indikator
Mätbart värde vars utfall är ett av flera underlag som används för att beskriva tillstånd, följa utveckling och prognosticera eller bedöma måluppfyllnad för mål. Kan vara kvalitativ eller kvantitativ.
Intern kontroll
Utgår från genomförda riskanalyser och är ett stöd för regionstyrelsen och nämnderna i styrningen av verksamheterna.
Internränta
Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Regionen använder sig av SKR:s förslag på internräntesats.
Intäkt
Periodiserad inkomst. Värdet av periodens utförda prestationer.
Investeringsbudget/redovisning
Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar till exempel fastigheter, utrustning.
Jämförelsestörande post
Intäkter eller kostnader som påverkar jämförbarheten med föregående år.
Kapitalkostnad
Benämning för internränta och avskrivning.
Kassaflödesanalys
Analys som redovisar tillförda medel, använda medel samt förändring av rörelsekapital och likvida medel.
Kortfristiga fordringar och skulder
Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen.
Kostnad
Periodiserad utgift. Värdet av periodens förbrukade resurser.
Likvida medel
Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar.
Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.
Nettokostnader
Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel och generella statsbidrag.
Nettokostnadsram/budgetram/ram
Tilldelat ekonomiskt utrymme att bedriva verksamhet inom.
Nettokostnadsutveckling
Procentuell jämförelse av nettokostnad med motsvarande period förgående år.
Nyinvesteringar
Investeringar som innebär att ny funktionalitet tillförs och som långsiktigt får påverkan på verksamhetens inriktning. Nyinvesteringar överstigande en miljon kronor hanteras av regionstyrelsen.
Omsättningstillgång
Tillgångar som innehas kortare tid.
Pensionsskuld
Upptas i balansräkningen endast till den del av pensionsskulden som upparbetats från och med 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse.
Periodisering
Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas
Resultat
Intäkter minus kostnader. Resultatet blir ett överskott (+) eller ett underskott (-).
Resultatmål
Nämndernas mål som ska bidra till att regionfullmäktiges effektmål nås. Kan vara ett- eller fleråriga. Beslutas i nämndens Svar på planeringsdirektiv och fastställs efter beslut om Regionplan och budget. Vissa resultatmål inom effektmålet Hållbar organisation är regiongemensamma.
Resultaträkning
Sammanställning av periodens intäkter och kostnader. Skillnaden mellan intäkter och kostnader utgör periodens resultat.
Återinvesteringar
Syftet med återinvesteringar är att bibehålla status på befintliga investeringar. Löpande återinvesteringar hanteras och beslutas av förvaltningen och ska finansieras inom befintlig ram.