Systemledarskap tar form i Värmland – hela länet samarbetar för invånarnas bästa

Färdplan i arbetet sedan 2023

Nära vård är ett nationellt initiativ som ska flytta hälsa, vård och omsorg närmare invånarna, både geografiskt och organisatoriskt, för att göra den mer tillgänglig och sammanhållen. Sedan 2023 finns en färdplan i Värmland som vägleder arbetet. I färdplanen har Direktörsberedningen (kommundirektörer, regiondirektör, utvecklingsdirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör) tagit sig an uppdraget att fungera som övergripande systemledningen.

– Vilka förutsättningar behöver skapas och vilka hinder måste tas bort för att omställningen ska hända? Arbetet är komplext och kräver samarbete på högsta nivå. Vi måste upptäcka problem tidigt och hitta gemensamma lösningar, säger Anders Printz, utredare och jurist som varit delaktig i att forma Värmlands systemledning.

Värmlands färdplan mot nära vård, hälsa och omsorg

Systemledarskap i praktiken
– fyra exempel som visar hur det gemensamma ledarskapet bidrar till en mer sammanhållen och nära vård i Värmland

1. Region Värmland: "Systemledarskap och nära vård är en nödvändig modernisering av hur vi tar ansvar för det offentliga uppdraget”

Hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Christensen beskriver arbetssättet som nödvändigt.

– De flesta av våra verkliga utmaningar ägs inte av en organisation. Systemledarskap handlar om att ta ansvar för helheten när både utmaningar och lösningar finns mellan organisationer. Det är ett ledarskap som bygger på frivillighet, gemensam riktning och en samverkan där olika egenintressen drar åt samma håll. Relationer är en förutsättning för systemförändring. De 20 år som byggts upp inom Nya Perspektiv ger nu en stabil grund som nu måste omsättas i handling.

I Region Värmland byggs arbetet in i de samverkansformer som redan finns. Direktörsberedningen leder och chefsnätverken ser till att insatser och beslut hänger ihop med målbilden.

– Vi har tagit fram en målbild och färdplan för nära vård och arbetar med att göra riktningen begriplig i vardagen – i prioriteringar, resursanvändning och arbetssätt, säger Lars. En så stor omställning går inte att toppstyra: en riktning behövs men omställningen måste ägas och genomföras lokalt med stöd uppifrån. Nästa steg är att knyta ihop systemledningens olika nivåer med det som sker ute i verksamheterna och skapa mer verkstad, även när det utmanar invanda gränser.

2. Eda kommun: "Vi slutar skicka barn mellan olika instanser"

I Eda kommun har skolchef Daniel Nordström sett hur samverkansformen redan börjat göra skillnad. Tidigare kunde en familj få flera olika besked från skolan, vården och socialtjänsten utan att någon tog ett helhetsgrepp. Nu samlas alla aktörer regelbundet för att följa upp barn och ungas situation.

– Systemledarskap handlar om att se bortom den egna organisationen och ta gemensamt ansvar för välfärden, säger Daniel. I Eda innebär det att barn, elever och familjer får stöd utifrån sina behov, inte utifrån hur vår organisation råkar vara uppbyggd.

Skolledare, elevhälsa, centrala stödresurser och kommunledning jobbar utifrån gemensamma mål och tydliga strukturer.

– Utmaningarna för barn och unga är så komplexa att ingen aktör ensam kan lösa dem. Ett gemensamt ledarskap hjälper oss att hålla ihop insatserna och skapa hållbara lösningar, säger Daniel.

3. Hammarö kommun: ”På väg att bli Sveriges friskaste kommun”

I Hammarö kommun är målet tydligt: att bli Sveriges friskaste kommun. Socialchef Ulrika Vitalis berättar hur samverkansformen hjälper dem att nå dit.

– Vårt mål ger en tydlig riktning och kopplar ihop systemledningen med långsiktig utveckling. Vi jobbar med helhetsperspektiv, gemensam planering och uppföljning, och testar nya arbetssätt när det behövs.

Här samarbetar skola, vård, socialtjänst, civilsamhälle och näringsliv med gemensamma mål och verktyg.

– Många av de frågor och utmaningar vi möter är komplexa. När vi arbetar mer tillsammans använder vi resurserna klokare och minskar risken att invånare faller mellan stolarna, säger Ulrika.

4. Karlstads kommun: "Vi tydliggör ett pågående arbete"

I Karlstads kommun beskriver kommundirektör Ulrika K Jansson arbetssättet som en naturlig del av styrningen.

– Vi har arbetat på det här sättet länge, även om vi inte kallat det systemledarskap. Det handlar om samverkan och samskapande, utan att en part bestämmer allt.

Sedan några år tillbaka har Karlstads kommun en styrmodell som fungerar som en slags plattform för systemledarskap för att uppnå kommunens vision och politiska mål. I större omställningar, som till god och nära vård, har arbetssättet blivit ännu tydligare.

– Vår verksamhet är omfattande med ett brett ansvar mot medborgarna. Det gör ett gemensamt ledarskap viktigt på flera nivåer – både inom kommunen och i samarbete med andra aktörer, säger Ulrika.

Hon betonar vikten av att organisera sig gemensamt i länet för att förstå varandras roller.

– Då fattar rätt funktioner rätt beslut och delarna bildar en helhet.

Ulrika ser också en tydlig utveckling i länets gemensamma styrning.

– Vi tar fler principiella beslut, fastnar mindre i detaljer och har större tillit till processen. Men det tar tid och det måste vi vara ödmjuka inför. Det är viktigt att visualisera riktningen och hur delarna hänger ihop så att alla förstår sin del i systemet.

På gång framåt

Den 13 februari 2026 möts den övergripande systemledningen för en halvtidutvärdering och gruppen gör en plan för arbetet framåt.

Utmaningar och framgångsfaktorer i arbetet