Bättre samverkan skapar tryggare diabetesvård

En invånare som tidigare hade hanterat sin diabetes själv blev beroende av kommunal hemsjukvård för att få insulin och kontrollera sina blodsockernivåer. Då inträffade en allvarlig incident som visade brister i hur ordinationer kommuniceras mellan olika vårdgivare. Anna Hellberg är biträdande verksamhetschef för hälso- och sjukvård, vård- och omsorgsförvaltningen, Karlstads kommun:

– När den kommunala sjukvården tog över blev ordinationen otydlig vilket ledde till att patienten hamnade i ett livshotande tillstånd. Händelsen synliggjorde behovet av tydligare och mer konsekventa ordinationshandlingar, särskilt för omvårdnadspersonal som inte är sjuksköterskor.

Gemensam vårdplan i praktiken

Erfarenheten blev starten på ett pilottest som har involverat hemsjukvården i Karlstads kommun och regionens specialistvårdsmottagning Endokrint diabetescentrum, EDC.

– Målet var att skapa en enhetlig process för diabetespatienter i länets kommunala primärvård och en tydlig, gemensam medicinsk plan som säkerställer att alla berörda har rätt och lättillgänglig information, säger Birgitta Hjerpe, utvecklingsledare i Region Värmland.

En enhetlig medicinsk plan gör ordinationer och ansvar tydligare och skapar bättre överblick för både personal och patienter.

– Vi får ett smidigare informationsflöde, minskar risken för missförstånd och får mer tid för det riktiga jobbet, säger Anna Hellberg.

Positiv respons bland användarna

En utvärdering visar att både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal upplever att vårdplanerna är tydliga och enkla att arbeta efter.

– De är lätta att förstå och personalen känner sig trygga vid både insulinadministrering och provtagning av P-glukos, säger Marie Stålhammar, sjuksköterska Karlstads kommun. Även kollegor som arbetar jourtid upplever att de är enkla att komma åt och tolka.

Också när det gäller samverkan och rutiner upplevs stödet fungera bra.

– Vi har en mycket bra dialog med Endokrin- och diabetescentrum (EDC), de är lätta att nå och kan svara på frågor. Kommunikationssystemet SEFOS fungerar bra när vi skickar P-glukoslistor och vi har en bra rutin för uppföljning, säger Marie.

Tydligheter leder till färre fel

Leif Bryntesson är diabetessjuksköterska vid EDC på medicinkliniken och delar samma bild. Han berättar att piloten har minskat osäkerheten och lett till färre fel, särskilt när det gäller insulinordination.

– Samtidigt finns det behov av fortsatt utveckling, till exempel av innehåll, gemensamma begrepp och hur informationen publiceras och syns i olika vårdsammanhang. För att införa arbetssättet bredare krävs beslut om gemensamma arbetssätt, justeringar i rutiner och utbildning inom både region och kommun.

Samverkan en central del av lösningen

Eftersom region och kommun arbetar tillsammans säkerställs att den medicinska planen dokumenteras och att informationen är tillgänglig för alla berörda parter.

– Vi vill få med hela vårdkedjan i 1177, oavsett om det är region eller kommun som är huvudman, säger Birgitta.

Arbetet framåt

Vissa tekniska och organisatoriska frågor återstår, och fokus ligger nu på att vidareutveckla den medicinska vårdplanen för att börja arbeta för ett breddinförande i länet.