Genom en fiktiv pressträff arbetade systemledningen i Värmland fram konkreta förslag på åtgärder för att möta länets gemensamma utmaningar.
Från analys till handling i Värmlands systemledning
Hur går man från att prata om samverkan till att faktiskt skapa förändring? Det var en av huvudfrågorna när Värmlands systemledning för nära vård, hälsa och omsorg samlades den 9 oktober. Dagen handlade om att ta gemensamt ansvar för de utmaningar som ingen organisation kan lösa på egen hand.
Den största delen av mötet ägnades åt systemledningens eget uppdrag och ansvar i omställningen. Med utgångspunkt i återkommande utmaningar kring tillit, samverkan, ansvar och strukturer fick deltagarna diskutera varför välkända hinder fortsätter att uppstå och vad systemledningen själv behöver göra annorlunda för att få till en förändring.
Vad händer när ingen annan kan lösa problemen?
Som en del av arbetet genomfördes en övning där deltagarna fick träna på att vara systemledning i praktiken. Utgångspunkten var att "de andra har sagt upp sig" – ett sätt att tydliggöra att ansvaret för att hantera samverkansutmaningar inte ligger på någon annan, utan hos de som sitter i rummet.
I grupper fick deltagarna identifiera vilka hinder de ville arbeta vidare med, analysera varför hindren består och formulera konkreta förslag på förändring.
Fokus låg på tre frågor:
- Vad behöver vi göra annorlunda?
- Vad tar vi gemensamt ansvar för?
- Hur följer vi upp att förändringen faktiskt sker?
Övningen avslutades med en fiktiv pressträff där grupperna redovisade sina förslag.
– Syftet med övningen var att flytta fokus från att beskriva problemen till att ta ansvar för lösningarna, säger Linnea Grankvist, utvecklingsledare vid Nya Perspektiv.
Totalt presenterades cirka 50 olika åtgärder på presskonferensen, här är några av dem.
För att få till konkreta förändringar och se framsteg i omställningen, behöver systemledningen:
- Stå upp för systemledningen i alla forum och på hemmaplan.
- Föra in omställningsfrågorna på varje ledningsgrupps agenda.
- Bättre följa upp gemensamma avtal och riktlinjer (gör vi det vi sagt att vi ska göra?)
- Inrätta ett brukarråd eller motsvarande för att bättre ta tillvara personers erfarenheter och bidra till lärande och uppföljning.
- Prioritera bland systemledningens utvecklingsområden.
- Låta frågan "Vad bli bäst för Selma?" vara vägledande i arbetet, så att personens behov blir synliga i vardagens beslut.
- Arbeta och tydliggöra samverkanslogiken för att få in den i respektive organisations struktur och system, så det inte blir ett spår vid sidan om.
Samtliga förslag från övningen kommer att sammanställas och prioriteras. Resultatet ska användas som underlag för systemledningens fortsatta arbete och för de utvecklingsinsatser som drivs tillsammans.
Vid en fiktiv pressträff presenterade delar av systemledningen förslag på konkreta åtgärder för att driva omställningen framåt.
Pågående utvecklingsarbeten
Vid mötet fick deltagarna också ta del av information om två aktuella utvecklingsarbeten: ett test med slopat betalningsansvar för utskrivningsklara personer, och förberedelserna inför samsjuklighetsreformen.
Test ska ge ny kunskap om utskrivningsprocessen
Sedan 1 september pågår ett test där betalningsansvaret för kommunerna för utskrivningsklara personer tillfälligt tagits bort i Värmland. Syftet är att flytta fokus från ekonomi till det som är viktigast för individen: en trygg, säker och välplanerad hemgång från sjukhuset. Försöket följs upp under nio månader för att ge ökad kunskap om vilka effekter ett ökat fokus på samverkan och gemensamt ansvar får för patienter, kommuner och hälso- och sjukvården.
Värmland testar nytt arbetssätt för utskrivningsklara patienter
Förberedelserna inför samsjuklighetsreformen fortsätter
Den 1 januari 2028 träder samsjuklighetsreformen i kraft. För Region Värmland innebär den ett utökat ansvar för behandling av skadligt bruk och beroende, medan kommunerna behåller ansvaret för sociala insatser som boende, sysselsättning och stöd i vardagen.
Länet samordnar nu sina uppdrag för att skapa en gemensam riktning inför att reformen ska införas. Arbetet leds gemensamt av representanter från både kommunerna och regionen och omfattar bland annat utveckling av framtida vård- och stödverksamheter, tydligare ansvarsfördelning och hållbara former för samverkan.
Värmlands arbete med samsjuklighetsreformen (nyaperpektiv.se)
Några röster från mötet
Åsa Andersson, socialchef i Filipstad:
Vad är dina reflektioner efter dagens möte?
– Det märks att vi har kommit en bit på väg. Vid mitt bord dök vi ganska snabbt ner och diskuterade hur vi tillsammans ska gå vidare, vi fastnade aldrig i "det är inte mitt ansvar".
Hur tar du vidare resultatet från mötet i ditt arbete?
– En utmaning är att få ut allt i våra verksamheter, ända ut. Vi diskuterade det vid vårt bord. Om vi ska lyckas måste vi hitta sätt för delaktighet och medskapande ända ut. Jag tar också med mig att vi är väldigt starka tillsammans bara vi vill och sätter individen i fokus i stället för organisationen.
Hur tycker du att arbetet går med systemledningen och med omställningen till nära vård, hälsa och omsorg?
– En spännande resa som periodvis skapar huvudbry och däremellan förflyttar vi oss framåt. Nodarbetet är viktigt, jag tillhör östra noden och där har vi nu växlat upp vårt arbete.
Birgitta Evensson, kommundirektör Årjängs kommun:
Vad är dina reflektioner efter dagens möte?
– Vi hade bra diskussioner vid mitt bord och jag tycker även skolrepresentanterna börjar förstå sin egen del för helheten. Det är kul när allvar blandades med lekfulla inslag.
Hur tar du vidare resultatet från mötet i ditt arbete?
– Vi har en styrgrupp för omställningen i västra Värmland så där kommer jag fortsatt att följa och uppmuntra arbetet.
Hur tycker du att arbetet går med systemledningen och med omställningen till nära vård, hälsa och omsorg?
– Jag upplever att arbetet går framåt på ett positivt sätt, även om det går långsammare än man ibland skulle önska. Jag ser en ökad samsyn och ett starkt engagemang kring omställningen, vilket ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet.
Christian Persman, skolchef Arvika kommun:
Vad är dina reflektioner efter dagens möte?
– Jag tänker flera saker. Dels komplexiteten i frågorna vi ska hantera och hur utmanande det är att få flera organisationer med olika kulturer, vanor och arbetssätt att förändras. Hur ändrar man en föreställning och ett inövat beteende? Samtidigt är det nödvändigt om vi ska möta invånarnas behov bättre. De hjälps inte av organisatoriska gränser, olika lagrum och ansvarsområden. Jag ser också systemledningen som ett bra sätt att hantera komplexiteten. Ju mer vi övar på det, desto bättre blir vi. Den stora frågan är hur vi omsätter det i konkret handling.
Hur tar du vidare resultatet från mötet i ditt arbete?
– Jag tar med mig samma frågor till min ledningsgrupp och organisation. Tillsammans behöver vi komma fram till vad vi ska göra konkret, vilka frågor vi behöver samarbeta mer kring och i vilka forum det ska ske. Vi behöver också stötta våra enhetschefer, som möter medarbetarna närmast invånarna, att använda sitt omdöme och lösa situationer på bästa sätt. Där blir ledarskapet viktigt. Hur vi agerar och vilka beteenden vi uppmuntrar påverkar viljan att samarbeta.
Hur tycker du att arbetet går med systemledningen och med omställningen till nära vård, hälsa och omsorg?
– Det var första gången jag deltog i det här sammanhanget i min nuvarande roll. Jag upplever att omställningen ännu inte sker som en helhet, utan snarare genom enskilda exempel på samarbete i vardagen. Det är också där förändringen behöver ske. Om tillräckligt många goda initiativ växer fram sker en förflyttning. Samtidigt är det fortfarande svårt att få till ett självklart samarbete mellan organisationer. Osäkerhet kring mandat och vad man får göra, tillsammans med många pågående uppdrag, gör förändringsarbetet utmanande. Det stärker vikten av att fortsätta diskutera ansvar, mandat och ledarskap.
Värmlands systemledning
Värmlands systemledning för nära vård, hälsa och omsorg samlar ledande företrädare från länets kommuner, Region Värmland och andra aktörer. Uppdraget är att gemensamt leda och följa omställningen till nära vård, hälsa och omsorg samt stärka samverkan över organisationsgränserna utifrån invånarnas behov.