Till startsidan
Till startsidan
Start / Administration / Diagnosklassificering

Diagnosklassificering

Med hjälp av klassifikationer kan vi dokumentera information om patienter, klienter och brukare på ett systematiskt och enhetligt sätt. Tack vare klassificeringen kan vi sedan följa upp orsakerna till varför vården kontaktas, vilka åtgärder som vidtas, vilka resultat de ger samt se hur spridda olika sjukdomar är.

Diagnosklassificering är nödvändigt för ett systematiskt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården.

Regelverk för registrering av vårdkontakter

Regelverket underlättar vid registrering och dokumentation i Region Värmlands journalsystem.

Regelverk för registrering av vårdkontakter - RUT-09733 (rutin i Vida, intranät)

Anvisningar

Diagnossätt genomförda besök

För varje genomfört besök inom allmänmedicin ska du ange en diagnos.

Sätt även diganos vid kontakter via distans eller telefon som ersätter ett besök och som gäller kvalificerad hälso- och sjukvård.

Diagnosen och övriga tillstånd som haft betydelse för handläggningen vid den aktuella kontakten ska dokumenteras i journalen, samt registreras och klassificeras.

Diagnosen är oftast en sjukdom, benämning av skada eller ett symptom på störning eller förändring i kroppsfunktion.

Klassificera alla övriga fall som inte diagnossätts

Vid till exempel vid utfärdande av intyg eller vaccination ställs ingen diagnos i klassisk mening, men anledningen till kontakten ska ändå klassificeras.

Styrande dokument

Besök öppenvård

För varje genomfört besök i öppenvården som journalförs ska en huvuddiagnos anges. Huvuddiagnosen och övriga tillstånd som haft betydelse för handläggningen liksom utförda åtgärder ska dokumenteras i journalen samt registreras och klassificeras. Även sådana kontakter på distans/telefon som avser kvalificerad hälso- och sjukvård och som ersätter ett besök ska diagnossättas.

Besök på akutmottagning

Alla akutbesök ska diagnossättas oavsett om besöket leder till inskrivning i slutenvård eller inte. Om akutbesöket leder till inläggning ska KVÅ-koden XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård registreras tillsammans med huvuddiagnosen på akutbesöket. I de fall patienten bedömts av flera olika specialister under besöket skall diagnos sättas av den sista specialiteten/kliniken.

Specialiserad öppenvård som övergår till sluten vård

Ett besök inom den specialiserade öppenvården som leder till att patienten blir inlagd på vårdavdelning i sluten vård ska registreras som ett öppenvårdsbesök. Detta öppenvårdsbesök ska diagnossättas. Besöket ska innehålla KVÅ-koden XS100 Oplanerad inskrivning till sluten vård.

Huvuddiagnos

Huvuddiagnosen är oftast en sjukdom eller ett symtom. Anledningen till vårdkontakten kan också vara:

  • utfärdande av intyg
  • hälsokontroll
  • kontroll av given behandling hos numera frisk patient
  • utredning för att få ett tillstånd uteslutet
  • vaccination
  • screening

I dessa fall ställs ingen sjukdomsdiagnos i klassisk mening, men det finns ändå en anledning till kontakten med vårdgivaren som ska klassificeras. Huvuddiagnosen beskriver alltså i dessa fall inte en aktuell sjukdom utan andra omständigheter som medfört vårdkontakt.

Styrande dokument

Relaterade dokument

Introduktion i sjukdomsklassifikation - öppen vård (pdf)

Huvudregel

Som huvuddiagnos väljs det tillstånd som är orsak till en vårdkontakt, fastställt vid vårdkontaktens slut. För slutenvården innebär det i de flesta fall att den diagnos som visar sig vara anledning till intagning på sjukhus kommer att väljas som huvuddiagnos.

Hjälpregel

Om det finns mer än en orsak till vårdkontakten ska det tillstånd som förbrukat mest resurser väljas som huvuddiagnos.

Tilläggsregel

Ett tillstånd som uppstår eller upptäcks under vårdkontakten ska väljas som huvuddiagnos endast om det både

  1. förbrukar mer resurser än det tillstånd som är orsak till vårdkontakten och
  2. inte är förorsakat av det tillstånd som är orsak till vårdkontakten eller dess behandling.

En komplikation till orsaken till en vårdkontakt eller dess behandling kan således aldrig bli huvuddiagnos oavsett resursförbrukning.

Om någon sjukdomsdiagnos inte ställs vid den aktuella vårdkontakten, ska det viktigaste symtomet eller problemet som förorsakade vårdkontakten väljas som huvuddiagnos.

Särskilda regler

För vissa fördefinierade vårdkontakter som cytostatikabehandling av malign tumör, strålbehandling av malign tumör, dialysbehandling av njursvikt, eftervård och kontrollundersökningar gäller särskilda klassificeringsregler.

Bidiagnoser

Utöver den obligatoriska huvuddiagnosen kan som bidiagnoser registreras ett eller flera tillstånd som haft betydelse för den aktuella vårdkontakten. Dessa bidiagnoser bör om möjligt ordnas efter sin relativa betydelse.

Registrering av bidiagnoser i slutenvården - RUT-09145 (rutin i Vida, intranät)

En åtgärdskod är en kod som används för statistisk beskrivning av åtgärder i bland annat hälso- och sjukvård.

Åtgärder ska kodas om de är medicinskt relevanta eller är ekonomiskt betydelsefulla att kunna följa upp. Åtgärder som i princip alltid ingår i ett besök eller vårdtillfälle behöver inte kodas.

Vissa KVÅ-koder är så betydelsefulla att vi behöver fånga varje förekomst. Därför ska koderna följas av alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Koderna finns i den hälso- och sjukvårdsövergripande KVÅ-listan.

Hälso- och sjukvårdsövergripande KVÅ-lista - INS-16256 (instruktion i Vida, intranät)

Verksamheter kan ta fram egna listor

Varje verksamhet inom hälso- och sjukvården kan ta fram egna listor med fler koder av intresse för vårdverksamheten. Det görs i samråd med Klassifikationsenheten. Verksamheternas KVÅ-listor finns i Vida under respektive verksamhet. Klassifikationsenheten ansvarar för att dessa listor uppdateras årligen.

(i)-tecken i slutet av kodtext till KVÅ-kod leder till information om vilken åtgärdskod som ska användas när

I dokumentet Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) ser du tecknet (i) i slutet av kodtexten vid samtliga "icke-kirurgiska" koder som har en beskrivningstext.

Detta (i)-tecken står för "information" och r tillagt för att uppmärksamma dig på att du bör läsa den beskrivningstext som hittas i den fullständiga KVÅ. I beskrivningstexten finns ytterligare information om vad koden innebär, vad som eventuellt inkluderas eller kanske exkluderas. Denna text hjälper dig att använda rätt åtgärdskod vid rätt tillfälle.

Alla beskrivningstexter (till exempel inklusioner, exklusioner, hänvisningar) till de "kirurgiska" KVÅ-koderna finns inte med i KVÅ. Dessa finner du i den tryckta Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) och dess ändringslistor.

Styrande dokument

DRG är ett system som grupperar primärklassificeringens koder i större grupper. I Sverige används det för verksamhetsanalyser kopplade till kostnad per patient (KPP), i vissa regioner för budget- och ersättningssystem och även fakturering av högspecialiserad- och utomlänsvård till andra regioner. Inom Region Värmland används DRG vid fakturering.

Primärklassificering är när vårdgivarens kliniska diagnos/diagnoser blir kopplad med en statistisk kod ur ICD-10-SE. Här ingår även klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ).

Se utfällbart fält på denna sida för mer information om ICD och KVÅ.

Kodare

Kodare är en vårdadministratör eller motsvarande som har utbildning i sjukdomsklassifikation. Kodaren kopplar statistiska koder ur ICD-10-SE till vårdgivarens angivna diagnos.

Socialstyrelsens diagnosklassificeringar

Socialstyrelsen är den svenska myndighet som ytterst ansvarar för flera av de nationella och internationella hälsorelaterade klassifikationerna.

Diagnosklassificering (socialstyrelsen.se)

Frågor om klassificering

  • E-post: klassifikation@regionvarmland.se
    Obs - Skriv aldrig med någons personnummer!
  • Telefon: 010-831 40 01
    Telefontid: Vardagar 9.00-11.00
  • Cosmic: Länka anteckning i Cosmic och skicka till funktionsbrevlådan "Klassifikationsenheten".

Önskemål om utbildning

Epost: maria.ekelund@regionvarmland.se

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats