Med hjälp av en flannelograf berättade Olof Wretling om Diagnoserna i sitt liv - en uppskattad del av inspirationskonferensen om god och nära vård, hälsa och omsorg på Karlstad CCC den 17 november.
Inspirationsdag om framtidens vård, hälsa och omsorg
Torsdagen 17 november hölls en inspirationskonferens om Värmlands omställning till god och nära vård, hälsa och omsorg på Karlstad CCC. Drygt 500 deltagare tog del av arbeten från länet, aktuell forskning och lyssnade också på en föreställning av komikern Olof Wretling.
Över 500 personer från områdena vård- och omsorg, hälso- och sjukvård, skola, elevhälsa och socialtjänst från Värmlands kommuner och regionen samlades på torsdagen på Karlstad CCC för att lära mer och inspireras av exempel på länets arbeten i omställningen mot en god och nära vård. Peter Bäckstrand, regiondirektör, och Monica Gundahl, 1:e vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Karlstads kommun, inledde med att tala om sin syn på omställningen och vägen fram.
– För alla aktörer i Värmland är omställningen till god och nära vård jätteviktig, vi måste använda de resurser vi har på allra bästa sätt, sa Monica Gundahl. Arbetet är något vi gör tillsammans över hela länet, vi måste arbeta mer förebyggande men också på ett annat sätt. Nu gäller det att gasa på och en sådan här inspirationsdag är en viktig del i det arbetet.
– Omställningen är en rörelse som är i gång i hela landet. I den målbild vi tagit fram i Värmland, och som är politiskt beslutad har vi skapat en grund för hur vi ska jobba framåt med frågorna, sa Peter Bäckstrand. Den beskriver vår riktning i arbetet och nu är det vår uppgift att tillsammans driva det framåt. Nu skapar vi aktiviteter som ska skynda på omställningen. Att inspireras av varandra är betydelsefullt och det gör vi här idag på CCC.
En komplex och nödvändig omställning i välfärden
Kristin Törnqvist, regionens samordnare för nära vård och Linnea Grankvist, samordnare för Värmlands arbete med målbild och färdplan, gav en övergripande bakgrund till omställningen och varför den är nödvändig. En av många anledningar till att vi behöver ställa om vårt sätt att arbeta handlar om den förändrade befolkningssammansättningen vi ser framöver. År 2030 kommer de som är över 80 år att vara nästan dubbelt så många som idag medan personer i arbetsför ålder inte alls ökar i samma takt. Det innebär att färre ska ta hand om fler i framtiden.
– Att arbeta med att förbättra hälsa, vård och omsorg är en komplex utmaning för hela samhället och ingen aktör äger själv vare sig problemet eller lösningen, säger Linnea Grankvist. Därför har Region Värmland och länets kommuner enats om att gemensamt arbeta för att utveckla en god och nära vård, hälsa och omsorg i länet för att skapa det bästa värdet för våra invånare.
Lösningen ligger i att jobba smartare, inte mer
– Vi behöver jobba mer samordnat och nyttja våra gemensamma resurser på ett bättre sätt, så att insatser från våra olika verksamheter blir en helhet för invånarna, säger Kristin Törnqvist. För att kunna minska behovet av insatser på sikt måste vi stärka det proaktiva och förebyggande arbetet. För att våra resurser ska räcka till de som behöver, behöver vi även ta tillvara invånarnas egna möjligheter där de som vill och kan bidra ska kunna göra det. Lösningen handlar alltså inte om att jobba mer, utan smartare och tillsammans ta vara på våra resurser på bästa sätt.
Lösningen i omställningen handlar inte om att jobba mer, utan smartare och tillsammans ta vara på våra resurser på bästa sätt. Det och mycket mer berättade Linnea Grankvist och Kristin Törnquist.
Hej då specialisering, hej personcentrering
I komplexa omställningar, som nära vård-omställningen är, går det inte att på förhand räkna ut vilken lösning som ger bäst effekt. Alla delar blir viktiga, vi är beroende av varandra i länet och små förändringar kan göra stor skillnad. Johan Quist, forskare från Karlstads universitet, beskrev i några tydliga exempel förändringen som måste till när stuprörstänk och dålig samordning skapar oreda för de vi ytterst är till för.
– Vi måste tänka på vem vi skapar värde för i vårt arbete, blir personerna hjälpta av det vi gör och om de inte blir det, vad ska vi göra då? Och om vi gör vi fel saker har vi ett ansvar i att signalera det till våra chefer och ledare.
Hammarö kommun använder befintliga resurser på nya sätt
Under parallella seminarier delade verksamheter från länets kommuner och regionen med sig av sina egna berättelser från omställningsarbetet. Ulrika Vitalis och Mia Hernell Blomqvist berättade om Hammarö kommuns arbete mot målet att bli Sveriges friskaste kommun, en resa man tydligt kopplar ihop till nära vård-omställningen. Det handlar bland annat om tematräffar för äldre, digitaliseringsprojekt och om att utbilda kommunens ledare för att ge dem verktyg att leda omställningen.
– Många undrar hur mycket pengar vi fått till vårt omställningsarbete men det vi har gjort har egentligen krävt ganska små medel, säger Ulrika Vitalis. Vi har till stor del använt resurser vi redan har, organiserat om och krokat arm med det och de som redan finns på plats. Vi har även fokuserat på att använda statsbidrag smart och kopplat insatser till omställningsarbetet för att få ut det bästa av pengarna.
Diagnoserna i Olof Wretlings liv
Eftermiddagen avslutades med föreställningen Diagnoserna i mitt liv med Olof Wretling. Genom en flannelograf (!) och ett yvigt kroppsspråk berättade han om sitt livs ställda diagnoser, hur de påverkat honom, hans uppväxt, liv och arbete. Med en blandning av humor och allvar ifrågasatte han bland annat vår förmåga att dela in andra människor i fack och sätta etiketter på andras personlighet.
– Gränsen mellan att vara charmig och dum i huvudet är hårfin, avslutade han sin uppskattade show.
