Till startsidan
Till startsidan
Start / Samverkan, avtal och vårdval / Folkhälsa / Livsvillkor och levnadsvanor / Solvanor / Frågor och svar om sol, solvanor och solskador

Frågor och svar om sol, solvanor och solskador

Här kan du hitta svar på några av dina frågor om sol, solskydd och solskador.

Ta del av fakta om solen

Mellan klockan 11 och 15 är stålningen från solen som starkast och dessa timmar är det därför bra att vistas i skuggan eller inomhus. Mycket tid i solen ökar risken för solskador som kan leda till hudcancer – även om du inte bränner dig. Den samlade soltiden har stor betydelse. Ju mer du vistas i solen desto mer ökar risken för skador.

Du får brännskador om du är i solen för länge. Solens strålar kan också ge soleksem och göra att huden åldras snabbare. Mycket tid i solen ökar risken för flera typer av hudcancer, även om du inte bränner dig.

Även ögonen är känsliga för UV-ljus. Därför är det viktigt att använda solglasögon.

Den samlade soltiden har stor betydelse. Ju mer du vistas i solen desto mer ökar risken för hudcancer.

Många mår bra av ljus och värme och det kan naturligtvis påverka hälsan positivt. För personer med vissa sjukdomar kan också ljus och värme verka lindrande. Men du bör alltid tänka på att skydda dig mot den skadliga UV-strålningen som kan orsaka hudcancer.

Begränsa tiden i solen. Om du är utomhus i solen mitt på dagen – använd skyddande kläder, hatt och solglasögon. Solskyddsmedel ska användas som ett komplement till kläder.

Ja. För en ljushyad person räcker det att exponera armar och ansikte i cirka 15 minuter i svensk sommarsol för att täcka dagsbehovet av D-vitamin. Mörkhyade kan behöva vara i solen lite längre tid. Små barn, som inte alls ska vara i solen, får D-vitamindroppar via barnhälsovården i Värmland.

Ja, det gör det. Personer med rött eller blont hår, ljus hy och/eller fräknar kan ha en mer ljus- och solkänslig hud. Personer med dessa egenskaper löper en ökad risk att drabbas av solbrännskador och hudcancer. Ögonskador drabbar utan hänsyn till hudkänslighet eller hårfärg.

Barn är mycket känsligare för UV-strålning än vad vuxna är. Att bränna sig i solen som barn ökar risken för hudcancer senare i livet. Även totalt antal timmar man har varit i solen påverkar risken att senare få hudcancer. Ju yngre barnet är desto känsligare är det för UV-strålning. Barn under ett år bör inte alls vara i solen.

Alla kläder skyddar relativt bra. De bästa är tätt vävda kläder, eller kläder med UV-skydd. Kläderna ska helst vara löst sittande och torra. De ska vara så pass täta att du inte kan se din hand genom dem. Ju tätare kläder desto bättre skydd.

Solskyddsmedel rekommenderas av hudläkare från ett års ålder. Barn under ett år bör inte alls vara i solen.

Se till att barnet inte vistas mer i solen. Kylbalsam kan lindra sveda. Du kan också smörja in huden med en svag kortisonkräm så snart som möjligt, detta för att minska skadan i huden.

Använd gärna en solhatt med skärm som täcker öron och nacke. En hatt med brett brätte ger ett gott skydd för ögon, öron, ansikte och nacke. Tänk på att en keps inte skyddar nacke och öron lika bra.

Badkläder med UV-skydd brukar vara behagliga att använda vid bad och torkar snabbt. En mörk t-shirt och byxor som täcker en stor bit av låren funkar också. Byt till torra kläder efter bad.

Det beror på vad det är för kläder men som princip är kläder oftast bättre än solskyddsmedel. De bästa kläderna är tätt vävda kläder med mörk färg. Komplettera alltid med solskyddsmedel på de delar av kroppen som inte täcks med kläder.

För hela kroppen behöver du så mycket som ryms i din ena hand. Det är viktigt att smörja in solskyddsmedlet jämnt och tjockt. Glöm inte panna, nacke, läppar, öron och bakom öronen. Ovansidan av händerna och fötterna kan också vara lätt att glömma. Det är viktigt att smörja in sig rikligt och att upprepa under dagen samt efter bad. Du behöver smörja på nytt efter bad och vid behov då och då, speciellt i stark sol och på vatten. Och kom ihåg – solskyddsmedel skyddar aldrig helt mot solen.

Solglasögon med UV-skydd blockerar solens UV-strålar. Välj gärna glasögon som skyddar ögonen även från sidan.

Vatten, sand och snö kan reflektera UV-strålarna. Att det ofta är fri himmel vid stranden underlättar också spridning av strålningen.

Solen når även ner i vattnet – ända ner till en halv meter under vattenytan. Och snön reflekterar hela 80 procent av solens strålar.

Solskyddsmedel ska följa gällande bestämmelser för kosmetiska produkter. Det innebär bland annat att solskydd ska vara testade och ge det skydd man förväntar sig. Men precis som för andra hudprodukter bör man testa på en liten yta, om man har känslig hud. Vill du vara säker på att medlet är testat av svenska läkemedelsverket kan du köpa det på ett apotek. Läs också gärna på om innehållet.

Solen avger tre olika typer av UV-strålning: UVA, UVB och UVC, som alla har olika våglängder. ​UVC filtreras bort innan det når jorden. UVA och UVB tränger olika långt ner i huden och kan orsaka skador som kan leda till hudcancer.

UV-index är ett mått på styrkan av den skadliga delen av solens UV-strålning. UV-index är oftast högst mitt på dagen, när solen står som högst på himlen. Vid ekvatorn är UV-index mycket högt och kan vara det även under vintern.

Min soltid är en webbtjänst som hjälper dig att uppskatta hur länge du kan stanna i solen utan att bränna dig. Webbtjänsten tar hänsyn till UV-index på den plats du befinner dig just den dagen och till din din hudtyp.

Nej! Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från att sola i solarium. Från och med hösten 2018 är det inte tillåtet att låta personer under 18 år sola i kosmetiskt solarium.

Forskning visar att det finns ett samband mellan solarieanvändning och hudcancerformerna malignt melanom och skivepitelcancer.

Solarier kan inte skydda mot brännskador inför en solsemester och bidrar inte till D-vitaminproduktion.

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?

Kontakta Region Värmland

För dig som är patient

Hitta på webbplatsen

Region Värmlands webbplats