Kostpärm

Avsedd för patienter som inte behöver någon specialkost eller inte har andra nutritionsproblem och som är näringsmässigt stabila.

Om kosten:

• Kosten utgår från Nordiska näringsrekommendationer (NNR2012) med något förhöjt intag av protein och fett.
• Matportionen kan kompletteras med dubbel mängd kokta grönsaker samt råkost.
• Till dessert rekommenderas färsk frukt.
• En normal portion innehåller cirka 450-540 kcal, 20-25 g protein.

Livsmedelsval

• Vatten, lättmjölk, drycker med lågt energiinnehåll.
  
• Nyckelhålsmärkta chark- och mejeriprodukter.
  
• Produkter med högt fiberinnehåll.

Mellanmål

• 2-3 stycken mellanmål per dag.
  
• Färsk frukt.
  
• Smörgås med magert pålägg.
  
• Yoghurt eller fil, med 0,5-1,5 procent fetthalt, och musli eller flingor till.

Måltidsordning näringsmässigt stabila patienter

Nedanstående måltidsordning rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen och baseras på ett dagligt energibehov på 9 MJ (cirka 2150 kcal).

Avsedd för

Patienter som föredrar vegetarisk mat av olika anledningar. En del väljer det av miljöskäl eller hälsoskäl, andra av etiska eller religiösa skäl och en del för att de tycker det är godare.

Beskrivning

I matlagningen används förutom vegetabilier, mjölk och mjölkprodukter (lakto) samt ägg (ovo).

Kött, fågel och fisk utesluts.

Patienter som har risk för undernäring kräver extra stort fokus på energi- och proteinrika mellanmål.

Vegetariska rätter finns som alternativ i den ordinarie patientmenyn och är märkta med ett löv.

Livsmedelsval

• Vegetabiliska livsmedel, mjölk och mejeriprodukter samt ägg.
• Vegetabiliskt smörgåsfett men med mjölk går bra.

Mellanmål

Se förslag i broschyren ”De viktiga mellanmålen” där det finns förslag för både näringsmässigt stabila patienter och för näringsmässigt sköra patienter, med eller utan diabetes.

Avsedd för

Patienter med:

• lättare tugg- och sväljsvårigheter.
• dålig tandstatus.

Det är av stor vikt att oklara tuggbesvär utreds med hjälp av tandläkare eller tandhygienist och att sväljbesvär utreds av logoped så att patienten får rätt konsistens.

Kontakta dietist vid risk för undernäring för hjälp med att tillgodose patientens närings- och energibehov.

Beskrivning

Konsistensen är lätt att dela och mosa med gaffel.

Huvudkomponenten i måltiden kan vara köttfärs- korv- och fiskrätter.

På ordinarie veckomeny finns flera måltider med lättuggad huvudkomponent, det går också att välja potatismos till flera av rätterna.

Tänk på att ris är lätt att sätta i halsen vid sväljbesvär och bör därför undvikas.

Frukost beställs från ordinarie meny.

Patienten är ofta i riskzonen för undernäring och behöver därför alltid minst 3 energi- och proteinrika mellanmål och näringsdryck för att tillgodose hela näringsbehovet.

Soppor och drycker kan behöva förtjockas till lagom konsistens och förtjockas då till önskad konsistens på vårdavdelningen.

Livsmedelval

• Köttfärs- korv- och fiskrätter.
• Mjukare rätter, exempelvis gröt, yoghurt och omelett.
• Varma eller kalla släta soppor kan förtjockas vid behov.
• Söta drycker utan sötningsmedel som förtjockas vid behov.
• 1,5 deciliter kaffe och choklad. Kan förtjockas och berikas med 3 matskedar majsvälling berikning.
• Välj feta produkter framför magra.
• Mjukt bröd utan hela fröer.
• Berika med rapsolja, creme fraiche, grädde, majsvälling eller det proteinpulver som för närvarande är upphandlat, exempelvis Nutrison powder eller Fresubin protein powder.
• Använd det förtjockningsmedel som för närvarande är upphandlat, exempelvis nutilis clear/thick and easy.

Mellanmål

• Yoghurt.
• Smörgås utan hela fröer med matfett och pålägg.
• Fruktkräm med en klick grädde eller gräddmjölk.
• Protino dessert.
• Kesella kvarg 10 procent med 0,5 deciliter slät fruktsoppa.
• Proteinglass.
• Soppa som vid behov förtjockas och toppas med en klick creme fraiche.
• Ägg.
• Smoothie.
• Pannkaka.
• Risifrutti, mannafrutti, keso.

Se förslag i broschyren ”De viktiga mellanmålen” där det finns förslag för både näringsmässigt stabila patienter och för näringsmässigt sköra patienter, med eller utan diabetes.

Avsedd för

Patienter med uttalade tugg-och sväljsvårigheter.

Maten kräver ingen grundligare bearbetning i munnen men håller ihop, vilket underlättar vid störd tung-och munmotorik. Den kan fungera för den som hamstrar mat i kinderna eller äter långsamt.

Det är av stor vikt att oklara tuggbesvär utreds med hjälp av tandläkare eller tandhygienist och att sväljbesvär utreds av logoped så att patienten får rätt konsistens.

Kontakta dietist för hjälp med att tillgodose patientens närings- och energibehov.

Beskrivning

Konsistensen är mjuk, slät, som omelett och kan ätas med gaffel eller sked.

Maträtterna för timbalkosten presenteras i ”Konsistensanpassad meny”. Det är viktigt att med hjälp av menyn informera patienten om vad som serveras.

Lunch och middag från köket består av kött eller fisktimbal, grönsakstimbal, potatismos och rikligt med sås. Till lunch finns även dessert att beställas.

Frukost beställs på komponentnivå efter patients behov.

Patienten är ofta i riskzonen för undernäring och behöver därför alltid minst 3 energi- och proteinrika mellanmål och ofta kosttillägg för att tillgodose hela näringsbehovet.

Soppor och drycker förtjockas vid behov till önskad konsistens på vårdavdelningen.

Livsmedelval

• Varma eller kalla släta soppor som förtjockas.
• Söta drycker utan sötningsmedel som förtjockas.
• 1,5 deciliter kaffe och choklad. Kan förtjockas och berikas med 3 matskedar majsvälling berikning
• Fullfeta mejeriprodukter med minst 3 procent fett.
• Slät kräm, slät yoghurt utan bitar
• Mjukt bröd utan kanter med matfett och mjukost, bredbar leverpastej, kaviar, messmör. Timbalsmörgås vid behov.
• Berika med rapsolja, creme fraiche, grädde, majsvälling eller det proteinpulver som för närvarande är upphandlat, exempelvis Nutrison powder eller Fresubin protein powder.
• Förtjockningsmedel använd det som för närvarande är upphandlat, exempelvis Nutilis clear/thick and easy.

Mellanmål

• Slät yoghurt.
• Smörgås utan kanter med matfett och mjukost.
• Smoothie.
• Äggröra.
• Slät fruktkräm med en klick grädde eller blandat med grädde.
• Protino dessert.
• Kesella kvarg 10 procent, eventuellt blandat med 0,5 deciliter slät fruktsoppa.
• Slät soppa som förtjockas och toppas med en klick creme fraiche.
• Slät äggkräm: Mixa kalla kokta ägg och tillsätt kall mjölk till önskad konsistens (gräddfilskonsistens). Smaksätt. Äggkräm kan serveras som "klick" i soppan, som pålägg, i äggkopp eller som "ägghalva".

Avsedd för

Patienter med:

• celiaki (glutenintolerans).
• dermatitis herpetiformis (hudsjukdom).

Vid celiaki skapar gluten en skada i tarmslemhinnan. Den enda behandlingen är livslång strikt glutenfri kost.

Glutenintolerans får inte förväxlas med allergi mot sädesslagen. Detta beror på att det är olika beståndsdelar som orsakar reaktionerna.

Sädesslagsallergiker (veteallergiker) kan även bli svårt sjuka av specialmjöl för glutenintoleranta.

Beskrivning

Gluten och glutenliknande proteiner finns i vete, råg, korn, spelt (dinkel), kamut (vetesort som är släkt med durumvete) och korsningar mellan dessa.

Havre har en annan proteinuppsättning, men kan ha förorenats av andra gluteninnehållande spannmål. Därför ska specialhanterad havre väljas, så kallad ren havre.

Vissa patienter är extra känsliga för gluten och kan behöva en ännu mer strikt kost än den konventionella och klarar till exempel inte ren havre. Detta är mycket ovanligt men förekommer. Kontakta dietist vid frågor.

Läs innehållsförteckningen noga. Om ett livsmedel innehåller spannmål med gluten måste det stå i ingrediensförteckningen tydligt utmärkt med fet eller stor stil.

Använd separata redskap vid hantering av den glutenfria maten för att minska risken för kontamination, använd även separata matfettspaket och matfettskniv.

I menyerna är de alternativ som är glutenfria märkta med GF.

Livsmedelsval

• Endast glutenfria livsmedel får användas.
• Naturligt glutenfria livsmedel är bland annat potatis, ris, majs, quinoa, hirs, bovete.
• När det gäller havre så är endast "ren havre" glutenfri, då den garanterat inte är kontaminerad av andra sädesslag.
• Glutenfri pasta, bröd och kakor.
• Produkter märkta ”Kan innehålla (spår av) vete eller gluten” får ingå i den glutenfria kosten. Analyser har visat att dessa produkter inte innehåller gluten över gränsvärdet.
• Vetestärkelse kan ingå i produkter som är märkta som glutenfria.

Förtydligande för vissa livsmedel och ingredienser

• Fruktdryck med havre.
  - Tänk på att mängden havre i produkten samt mängden som konsumeras är avgörande.
  - Rekommendationen är att vid regelbundet intag rekommenderas glutenfria sorter Enstaka, små intag av livsmedel baserade på vanlig havre kan ingå i en glutenfri kost. Proviva är analyserat och innehåller ej gluten.
  
  
• Havrebaserade ersättningar för mejeriprodukter.
  - Tänk på att mängden som konsumeras är avgörande. Maträtter med stor mängd havrebaserad produkt en högre risk för för stort glutenintag.
  - Rekommendationen är att vid regelbundet intag välj glutenfria sorter. Enstaka, små intag av livsmedel baserade på vanlig havre kan ingå i en glutenfri kost.
  
  
• Hel- och halvfabrikat.
  - Kan innehålla gluten.
  - Läs innehållsförteckningen.
  
  
• Julmust.
  - Vid innehåll av kornmalt eller malt kan slutprodukten innehålla mer än 20 milligram gluten per kilo.
  - De flesta vanliga sorters julmust innehåller inte kornmalt eller malt och är glutenfria.
  
• Kornmaltextrakt Maltextrakt (korn).
  - Kan innehålla mer än 20 milligram gluten per kilo beroende på tillverkningsmetod. Livsmedel där kornmaltsextrakt ingår innehåller dock oftast mindre än 20 milligram gluten per kilo.
  - Uteslut regelbundna och stora intag av livsmedel med kornmaltsextrakt med oklart innehåll av gluten.
  
  
• Kryddblandningar, fonder, buljong och såser.
  - Kan innehålla gluten. Glutamat och glutaminsyra är glutenfritt.
  - Läs innehållsförteckningen.
  
  
• Malt, kornmalt.
  - Innehåller gluten, ska uteslutas.
  
• Maltextrakt, maltarom.
  - Är inte baserat på gluteninnehållande sädesslag.
  - Kan ingå i glutenfri kost.
  
• Sockerarter av vete.
  - Till exempel glukossirap, fruktossirap, maltodextrin
  - Kan ingå i glutenfri kost
  
  
• Sojasås.
  - Gluten från vete bryts ned vid fermentering
  - Kan ingå i glutenfri kost
  
• Vetestärkelse, glutenfri.
  - Vetestärkelse i livsmedel märkta ”glutenfri” innehåller mindre än 20 milligram gluten per kilo.
  - Kan ingå i glutenfri kost.
  
  
• Vetestärkelse (utan glutenfri märkning).
  - Kan innehålla mer än 20 milligram gluten per kilo.
  - Livsmedel med vetestärkelse som inte är märkt ”glutenfri” ska uteslutas.
  
• Öl.
  - Innehåller gluten.
  - Välj glutenfri öl.

Mellanmål

Bröd, kex, musli osv kan enkelt bytas ut mot glutenfria alternativ.

Se förslag i broschyren ”De viktiga mellanmålen” där det finns förslag för både näringsmässigt stabila patienter och för näringsmässigt sköra patienter, med eller utan diabetes.

Observera!

Ska inte förväxlas med mjölkproteinfri kost.

Observera!

Ska inte förväxlas med laktosfri kost.

Avsedd för

Patienter som av någon anledning har problem i mage- och tarm, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, stomier eller förträngningar i mag- och tarmkanalen.

Beskrivning

Maten ska kunna tryckas genom en sil eller mosas med en gaffel. Maten ska vara lätt att tugga.

Maten får inte innehålla hårda bitar, skal och trådiga livsmedel som kan fastna i en stomi.

Frukost beställs från ordinarie meny.

Patienten är ofta i riskzonen för undernäring och behöver därför alltid minst 3 energi- och proteinrika mellanmål och ofta även näringsdryck för att tillgodose hela näringsbehovet.

De maträtter som är anpassade enligt beskrivningen är märkta med "MT" på de ordinarie menyerna.

Livsmedelval

Maträtterna får inte innehålla:

• Skal på exempelvis frukt, tomat (finkrossade eller puré går bra) eller gurka.
• Trådiga grönsaker och frukt, exempelvis sparris, bönor, stjälken på broccoli, spenat, vindruvor, apelsin, mandarin, ananas.
• Bladgrönsaker.
• Stora bitar av lök och annat som är svårtuggat och kan fastna i exempelvis en stomi.
• Rivna morötter.
• Pizzasallad.

Lämpliga råvaror är kokt eller ugnsbakad färs och fisk.

Maträtterna bör innehålla välkokta grönsaker och rotfrukter.

Mellanmål

Rådgör med avdelningens dietist.

Se förslag i broschyren ”De viktiga mellanmålen” där det finns förslag för både näringsmässigt stabila patienter och för näringsmässigt sköra patienter, med eller utan diabetes.

Avsedd för

Personer som föredrar vegansk mat av olika anledningar. En del väljer det av miljöskäl eller hälsoskäl, andra av etiska eller religiösa skäl och en del för att de tycker det är godare.

Beskrivning

I matlagningen används enbart vegetabiliska livsmedel. Kött, fisk, ägg och mejeriprodukter utesluts helt.

Patienter som löper risk för undernäring krävs extra stort fokus på energi- och proteinrika mellanmål.

Beställs via personlig kost.

Livsmedelsval

• Vegetabiliska livsmedel.
• Vegetabiliskt matfett.
• Havre- och sojaprodukter, välj berikade sorter.
• Mjölkfritt bröd.
• Baljväxter, tofu, ärt- och sojafärs för att tillgodose protein.

Mellanmål

• Havre- eller sojagurt.
• Smörgås med vegetabiliskt matfett och vegansk ost.
• Frukt.

Ska ordineras av behandlande nefrolog.

Avsedd för

Patienter med:

• kronisk njursvikt utan dialys.
• symtom på urinförgiftning (uremi).

Patienter som ordinerats denna kost ska alltid få information av dietist.

Beskrivning

Maten planeras så att dagsintaget av protein blir cirka 0,6 gram per kilo och dygn.

För att hålla den låga proteinnivån måste serveringsmängder i huvudmål och mellanmål vara kontrollerade.

Alla måltider ska vara reducerade på protein. Eftersom intaget av protein minskar måste intaget av fett och kolhydrater öka, annars bryter kroppen ner sina egna muskler för att få energi.

Vid planering av proteinreducerad kost utgår vi från ordinarie meny och plockar ut lämpliga rätter där den proteinrika delen är cirka hälften så stor som en normalportion.

Beställs via Personlig kost.

Livsmedelval

• Begränsa proteinrika livsmedel som kött, fågel, fisk, chark- och mejeriprodukter.
• Begränsa även mängden bönor, linser och ärtor av olika slag.
• Energibehovet tillgodoses i huvudsak från fett och kolhydrater. Välj fett av god kvalité.
• Kolhydratrika livsmedel som ris pasta, bröd, grönsaker, rotfrukter, bär, konserverad frukt. Marmelad, sylt och honung.
• Klick margarin på varma grönsaker, oljedressing till sallad. Majonnäs.
• Söta måltidsdrycker, svagdricka, lättöl, te med honung.

Mellanmål

• Frukt (äpple och päron är att föredra), bär, konserverad frukt med vispad grädde.
• Fruktsoppor, frukt-och bärkrämer, nyponsoppa, blåbärssoppa. I stället för mjölk, späd grädde med vatten.
• Smörgåsrån eller skorpa, exempelvis Mariekex med matfett och eller marmelad, sylt. Vetebröd.
  
• Vid behov komplettera med energirika, proteinlåga kosttillägg för att uppnå önskvärt energiintag.

Be avdelningens dietist om förslag.