Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen börjar när patienten söker vård för sjukdom eller skada som påverkar individens arbetsförmåga, och processen avslutas när det inte längre finns behov av sjukskrivning.
Hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering, Socialstyrelsen, 2023.
1. Försäkringsmedicinsk bedömning
Behandlande läkare ansvarar för den försäkringsmedicinska bedömningen och dokumenterar den i patientjournalen.
Den försäkringsmedicinska bedömningen vid sjukskrivning innebär att fastställa om sjukdom eller skada föreligger. Därefter ska det klargöras om sjukdomen eller skadan medför en funktionsnedsättning som begränsar individens aktivitetsförmåga i sådan omfattning att arbetsförmågan är nedsatt. I den försäkringsmedicinska bedömningen ingår även att bedöma behov av sjukskrivning liksom övriga behandlings-, rehabiliterings- och koordineringsinsatser.
Om patientens arbetsförmåga bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom eller skada och det finns ett behov av sjukskrivning utfärdas läkarintyg för sjukskrivning.
2. Sjukskrivning och rehabilitering
Behandlande läkare ansvarar för åtgärden sjukskrivning och har det övergripande ansvaret för patientens medicinska rehabilitering. De medicinska behandlings- och rehabiliteringsinsatser som ordineras ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet samt följa aktuell kunskapsstyrning.
En passiv sjukskrivning, det vill säga en sjukskrivning utan planering eller rehabiliterande insatser, kan leda till vårdskada, social isolering och risk för förlorad försörjning. Därför är det viktigt med en plan för patientens sjukskrivning och den relaterade rehabiliteringen.
Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan ska alltid upprättas
En sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan ska alltid upprättas och dokumenteras av sjukskrivande läkare i journalen när en sjukskrivning ordineras – oberoende av diagnos eller sjukskrivningslängd. Planens omfattning och innehåll avgörs av patientens individuella behov, men ska inkludera:
- Medicinsk och försäkringsmedicinsk bedömning
- Mål
- Pågående och planerad behandling och insatser
- Planerad uppföljning
Dokumentera gärna planen i patientens journal enligt följande instruktion:
Rehabiliteringsplan/sjukskrivningsplan i kronologisk journal - INS 31826 (pdf)
Journalanteckningen registreras med KVÅ-kod DV077 ”Upprättande av sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan för återgång i arbete eller annan sysselsättning”.
En tydlig sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan bidrar till:
- Trygghet och motivation för patienten samt minskad risk för passivitet.
- Förbättrad samordning och uppföljning inom hälso- och sjukvården.
- Effektiv samverkan med externa aktörer såsom arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, när behov av sådan föreligger.
En del sjukskrivna patienter kan ha ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå i arbetslivet och kan då vara aktuella för koordineringsinsatser.
3. Uppföljning
Behandlande läkare har det övergripande uppföljningsansvaret av patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan, vilket innebär att utvärdera och följa upp resultatet av sjukskrivning och genomförda behandlings-, rehabiliterings- och eventuella koordineringsinsatser.
När läkaren följer upp en sjukskrivning innebär det att göra en ny försäkringsmedicinsk bedömning - inklusive att fastställa att korrekt diagnos föreligger. Syftet är att utvärdera om mål och delmål är uppnådda för patientens sjukskrivning, behandlings- och rehabiliteringsinsatser samt att uppmärksamma eventuella avvikelser.
Viktiga aspekter vid sjukskrivning
Sjukskrivning ska vara en aktiv och integrerad del av patientens vård och behandling.
- Fastställ att sjukdom eller skada föreligger. Använd kunskapsbaserad diagnostik för att säkerställa korrekt diagnos och undvika medikalisering.
- Bedöm om sjukdomen eller skadan medför nedsatt arbetsförmåga. Om arbetsförmågan är nedsatt av andra skäl, såsom sociala, ekonomiska eller arbetsmarknadsrelaterade faktorer, är sjukskrivning inte aktuellt.
- Utgå från en biopsykosocial modell. Med ett helhetsperspektiv på patientens situation tydliggörs relevanta frisk- och riskfaktorer.
- Samverka tidigt med patientens arbetsgivare. Inhämta information om möjligheter till arbetsanpassning, stöd eller annat arbete hos arbetsgivaren.
- Överväg alternativ till sjukskrivning. Arbetsanpassning, arbetshjälpmedel, arbetsresor eller förebyggande sjukpenning kan i vissa fall vara ett alternativ till sjukskrivning.
- Överväg deltidssjukskrivning före heltidssjukskrivning i syfte att bibehålla rutiner och kontakten med arbetsplatsen samt minska risken för social isolering.
- Upprätta en tydlig sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan tillsammans med patienten.
- Frikoppla sjukskrivning från utredning och behandling. Vänta inte rutinmässigt på utredningsresultat eller behandling för arbetsåtergång. Det är patientens aktuella arbetsförmåga som avgör om sjukskrivning är fortsatt aktuellt. En patient kan såväl förbättras som försämras i väntan på en utredning eller behandlingsinsats.
- Följ aktivt upp patienten och hens sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan. Gör en ny medicinsk och försäkringsmedicinsk bedömning. Utvärdera resultatet av insatserna.
- Eftersträva läkarkontinuitet. Fast läkarkontakt är att föredra i sjukskrivningsärenden.
- Avsluta med fördel en sjukskrivning i mitten av en arbetsvecka för en mjukare återgång i arbete.
- Avsluta gärna en längre tids heltidssjukskrivning med deltidssjukskrivning så att patienten successivt kan återgå till arbetet. Föreslå successiv upptrappning av arbetsuppgifternas svårighetsgrad för att underlätta nedtrappning av sjukskrivningen.
- Samverka med andra aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunens socialtjänst utifrån patientens behov. Tydlighet i vem som ansvarar för vad.
Regional riktlinje, kunskapsstöd och beslutsstöd
Den regionala riktlinjen ”Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen”, Socialstyrelsens kunskapsstöd och Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för diagnoser utgör basen i det försäkringsmedicinska arbetet och ska vara vägledande i arbetet med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
Regional riktlinje: Kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Region Värmland har en riktlinje för det försäkringsmedicinska arbetet inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Den innehåller övergripande mål och principer för ledning och styrning samt krav på försäkringsmedicinsk kvalitet och patientsäkerhet.
Riktlinjen gäller alla vårdgivare, såväl regionägd som privat driven verksamhet som har avtal med Region Värmland.
Nationellt kunskapsstöd från Socialstyrelsen
I Socialstyrelsens kunskapsstöd kan du läsa mer om hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering. Kunskapsstödet är baserat på bästa tillgängliga kunskap och syftar till att stödja hälso- och sjukvården att uppnå god kvalitet, patientsäkerhet och jämlikhet i arbetet med sjukskrivning och relaterad rehabilitering genom ett systematiskt arbetssätt.
I kunskapsstödet ingår även praktiska checklistor för de tre olika delprocesserna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.
"Försäkringsmedicinskt beslutsstöd för diagnoser” från Socialstyrelsen
Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer ska vara vägledande för bedömning av arbetsförmågan, men bedömningarna måste vara individuella och utgå ifrån den enskilde individens unika tillstånd.
Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt kategoriseringar av arbetets typ av belastning och krav.
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för diagnoser (socialstyrelsen.se)
Mer stöd och hjälpmedel
Här hittar du till exempel patientinformation, frågeformulär om arbetsförmåga, information till patientens arbetsgivare och en beskrivning av DFA-kedjan.