Viktiga utgångspunkter inom folkhälsoområdet
Inom folkhälsovetenskapen studeras sambanden mellan sociala strukturer, omgivande miljö, levnadsvanor och uppkomsten av sjukdom och ohälsa. En helhetssyn på hälsa är grundläggande.
En helhetssyn på hälsa är en viktig utgångspunkt. Det innebär att hälsa påverkas av såväl psykiska som fysiska, sociala, sexuella och existentiella aspekter. Det betyder i sin tur att hälsa är något mer än frånvaro av sjukdom.
En helhetssyn på hälsa innebär också att människan betraktas i sitt sammanhang och att förhållanden på individ-, grupp- och samhällsnivå påverkar både livsvillkor och levnadsvanor. Det brukar beskrivas med hjälp av hälsans bestämningsfaktorer (folkhalsomyndigheten.se).
Människor föds, växer upp och åldras med olika förutsättningar och resurser. Vi har olika tillgång till skyddsfaktorer (som bevarar eller förstärker hälsan) och exponeras i olika grad för riskfaktorer (som kan skapa ohälsa). Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med låg utbildning än bland personer med hög utbildning. Det kallas för den sociala gradienten för hälsa. Men – oavsett hur exponerad en människa är för riskfaktorer – är hen också omgiven av potentiella skyddsfaktorer som kan identifieras och förstärkas.
Inom folkhälsovetenskapen studeras alltså sambanden mellan sociala strukturer, omgivande miljö, levnadsvanor och uppkomsten av sjukdom och ohälsa. Folkhälsovetenskapen är tvärvetenskaplig och innefattar flera vetenskapliga discipliner såsom biomedicin, samhälls-/socialmedicin, miljömedicin, arbetsvetenskap, epidemiologi, statistik, hälso- och sjukvårdsforskning, omvårdnadsforskning, hälsoekonomi samt samhälls- och beteendevetenskap.
