Förslag till nya prioriteringar i EU:s sammanhållningspolitik

I och med det förändrade världsläget har prioriteringarna inom EU skiftat och man vill nu fokusera på vad som anses är strategiskt viktiga områden. Kommissionen föreslår därför en revision av sammanhållningspolitiken genom att introducera nya specifika mål för att bättre stödja dessa områden. De nya målen fokuserar på följande områden: konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen, säkerhet och försvar, bostäder till rimliga priser, vattenresiliens och energiomställningen.

Den nuvarande sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken står för cirka en tredjedel av EU:s budget och syftar till att minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan regioner inom unionen. EU vill skapa en jämn utveckling som stärker sammanhållningen och solidariteten mellan medlemsstaterna. Sammanhållningspolitiken stöds av flera fonder, däribland europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden+ (ESF+). Inom den nuvarande budgetperioden finns 392 miljarder euro kvar i budgeten för hela EU:s sammanhållningspolitik, där 1725 miljoner euro finns kvar i Sveriges planerade finansiering. Förslag på den kommande långtidsbudgeten väntas presenteras i juli 2025, men innan dess vill kommissionen alltså göra omprioriteringar inom den nuvarande budgetperioden.

Några föreslagna förändringar

Inom ERUF föreslår man ett ökat fokus på att bygga upp infrastruktur med dubbel nytta, som exempelvis militär mobilitet som också kan användas civilt. Kommissionen föreslår även att satsningar inom försvar som sker genom omfördelning av medel inom ERUF med fördel ska ges 30 % förfinansiering 2026 och medfinansiering från EU på upp till 100 %. Inom ESF+ vill man ge ett större stöd för kompetensutveckling inom försvarsindustrin. Ett nytt mål ska därför läggas till inom ESF+ för att underlätta omställning, kompetensutveckling och jobbskapande inom försvarsindustrin.

Vad kommer detta innebära för regioner?

I dagsläget står ERUF och ESF+-medel för mer än hälften av svenska regioners utvecklingsmedel. Om förslaget går igenom kommer det innebära att omfördelning av dessa medel kan börja gälla från och med 2026. Förändringarna, om de går igenom, skulle i sådana fall innebära en större flexibilitet att omfördela programmedel, vilket kan gynna projekt i denna föränderliga tid. Särskilt eftersom det i dagsläget finns medel kvar i programmen som annars kommer att gå tillbaka till strukturfonderna om de inte nyttjas. I nuläget är detta fortfarande ett förslag från kommissionen som kan komma att förändras, och bör därför tolkas med viss försiktighet. Det är dock av stor vikt att regionen håller koll på de förhandlingar som sker, eftersom detta kan komma att påverka strukturfonderna i Värmland.