Till startsidan
Start /

Vanliga frågor och svar om Region Värmland

Här får du svar på de vanligaste frågorna om Region Värmland.

All patientinformation finns samlad på 1177.se. Där kan du söka efter exempelvis mottagningar, behandlingar, fakta och råd samt vårdcentraler.

Du som är patient hittar information om patientavgifter och patientfakturor på 1177.se.

Om du är vårdgivare hittar du information på Vårdgivarwebben i Avgiftshandboken.

Om du har frågor eller är missnöjd med något inom hälso- och sjukvården eller tandvården talar du i första hand med vårdpersonalen. Om kontakt mellan patient och personal av någon anledning inte fungerar kan du läsa mer på 1177.se om hur du ska gå vidare.

Om man vill läsa sin journal kan man vända sig till det ställe där man behandlades. Om man är osäker vänder man sig till sin vårdcentral. Det finns mer information om patientjournaler på 1177.se.

På Vårdgivarwebben finns information till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården.

Här hittar du information om sommarjobb och vikariat.

Här finns information om våra olika praktikplatser.

Region Värmland styrs av folkvalda politiker som väljs vart fjärde år. Läs mer om hur politiken fungerar och Region Värmland styrs.

Under Möteshandlingar och protokoll finns protokoll och minnesanteckningar från både fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar.

En regions uppgift är att få olika aktörer att samverka för utveckling och tillväxt. Det handlar mycket om koordinering, samordning och att få olika aktörer att arbeta i samma riktning. Utöver hälso- och sjukvård och tandvård handlar det om områden som regional tillväxt, infrastruktur, kultur, näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjningsfrågor. Regionen kommer också vara ansvarig för fem av länets sex folkhögskolor samt kollektivtrafiken.

Region Värmland har i uppdrag av regeringen att ta fram en regional utvecklingsstrategi, det vill säga en plan för hur Värmland ska arbeta för att utvecklas. Detta resulterade i Värmlandsstrategin som gäller fram till 2040. Den har tagits fram i ett nära samarbete med många organisationer, samverkansgrupper och individer. Sammanlagt har över tusen personer och sextio organisationer deltagit i arbetet.

Vi behöver stärka bilden av Värmland så att det blir lättare att attrahera besökande, boende och företag till vår region. Befolkningsprognoser tyder på att många regioner inom en tioårsperiod riskerar att få färre invånare än idag och därmed förlorade skatteintäkter. Förlorade skatteintäkter innebär mindre pengar till exempelvis infrastruktur, skola, vård och omsorg. På sikt behöver vi alltså locka fler människor till Värmland för att kunna behålla en bra samhällsservice och god livskvalitet.

Vi jobbar för att:

  • Värmlands attraktionskraft ska stärkas.
  • Allt fler högutbildade ska söka sig hit.
  • Vår regionexport ska öka.
  • Världsledande företag ser det som attraktivt att förlägga sin produktion och sina forskningsresurser hit.

I Värmland finns en mångfald av möjligheter till eget skapande och ett professionellt utbud av scenkonst och utställningar. Det är viktigt att alla får tänka fritt och utvecklas kreativt utifrån egna intressen. Kulturen är en positiv kraft och ett rikt kulturliv bidrar till utveckling, identitet och att fler vill bosätta sig i Värmland. Vår region är vida känd för sin långa berättar- och hantverkstradition, för ett livligt musikliv, för konstnärer och filmare som går sin egen väg och mycket mer.

När flera perspektiv lyfts fram inkluderas allt fler. Ett samhälle som består av många aktiva kulturskapare ger goda förutsättnings för innovationskraft och tillväxt. Det finns också ett samband mellan kultur och invånarnas hälsa och välmående. För barn och unga är kulturen en avgörande faktor för utveckling och gör tillvaron rikare och mer meningsfull. Det är bara några av många anledningar till varför vi arbetar med kulturutveckling.

Region Värmland ansvarar för fem av sex folkhögskolor i länet för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga utbildningar med stor samhällsrelevans.

  • Ingesunds folkhögskola i Arvika, musik som huvudprofil
  • Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet, Hagfors, Sunne och Södra viken, inriktning turism, natur, självhushållning, vård
  • Kristinehamns folkhögskola, har bl.a. fritidsledarutbildning och kurser med specialpedagogisk profil
  • Kyrkeruds folkhögskola i Årjäng och Säffle, konst som huvudprofil
  • Molkoms folkhögskola i Molkom och Karlstad, film, skådespeleri och hälsa

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?