EU:s bioekonomistrategi ett år senare: framsteg och regionernas roll
Snart har det gått ett år sedan EU-kommissionen presenterade sin nya bioekonomistrategi. Flera initiativ har startat för att öka efterfrågan på biobaserade produkter och stärka investeringarna. Samtidigt återstår flera åtgärder. Både Region Värmland och den europeiska regionkommittén vill även se att regionerna får en större roll i arbetet.
EU bioekonomistrategi ska bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt EU genom att ersätta fossila råvaror med förnybar biomassa. Strategin betonar bioekonomins centrala roll i den europeiska ekonomin och innehåller konkreta åtgärder och initiativ för att stärka bioekonomin och göra det lättare för olika aktörer att ta tillvara dess fulla potential.
Nu, knappt ett år senare, följer vi upp vilka framsteg som har gjorts, hur långt EU har kommit i arbetet med att stärka den europeiska bioekonomin och vilken roll regionerna har fått.
Ny allians ska öka efterfrågan på biobaserade produkter
Ett av initiativen i strategin är Bio-based Europe Alliance (BEA) – en allians av företag från hela den biobaserade värdekedjan. Alliansen kopplar samman köpare av biobaserade material med primärproducenter, leverantörer samt nationella och regionala myndigheter. Alliansen lanserades den 21 oktober under Global Bioeconomy Summit i Dublin och har redan över 100 medlemmar.
Målet med alliansen är att samla EU-företag som tillsammans åtar sig att köpa biobaserade produkter för 10 miljarder euro fram till 2030. Uppdraget är att minska investeringsriskerna inom produktion av biobaserade material och bidra till att skapa förutsägbara signaler och marknadsvillkor som behövs för att möjliggöra investeringar av innovativa lösningar.
Ny grupp ska mobilisera investeringar i bioekonomin
En annan åtgärd är Bioeconomy Investment Deployment Group (BIDG), en grupp som ska få fart på investeringarna inom bioekonomi. Denna grupp bildades på initiativ av kommissionen tillsammans med Circular Bio-based Europe Joint Undertaking, och samlar affärsbanker, nationella utvecklingsbanker, riskkapitalfonder och andra investerare.
Syftet med denna grupp är att öka kunskapen om bioekonomins affärsmöjligheter, och på så sätt öka investeringar. Idag finns strukturella utmaningar kring finansierings av biobaserade innovationer i de mest kapitalkrävande stegen av innovationskedjan: från pilot- till demonstrationsfas samt från demonstration till första kommersialisering.
De inblandade aktörerna kommer därför arbeta aktivt med att ta fram konkreta lösningar för att minska det finansieringsgap som finns inom EU.
Flera åtgärder återstår och vissa har försenats
Många av åtgärderna i bioekonomistrategin bereds fortfarande av kommissionen eller förhandlas just nu. Ett exempel är initiativet om kriterier och mål för biobaserad plast. Det grundar sig på artikel 8 i förordningen om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR), som trädde i kraft i februari 2025. Senast den 12 februari 2028 ska kommissionen se över den tekniska utvecklingen och miljöprestandan för biobaserade plastförpackningar. Initiativet är i skrivande stund ute på samråd. Utifrån slutsatserna från rapporten och samrådet kan kommissionen, om det bedöms lämpligt, föreslå hållbarhetskrav och mål för att öka användningen av biobaserade råvaror för plastförpackningar.
Även kommissionens förslag till en ny gemensam EU-förordning om offentlig upphandling är kopplat till bioekonomistrategin. Enligt förslaget bör offentlig upphandling bidra till att skapa ledande marknader för biobaserade produkter, i linje med bioekonomistrategin.
Vissa åtgärder är planerade till 2027, medan andra redan har försenats. Ett exempel är Biotech Act II, som ska förenkla regelverken och påskynda produktgodkännanden av biobaserade produkter. Kommissionen skulle presentera sitt lagförslag under tredje kvartalet, men något datum är ännu inte fastställt.
Vad är regionernas roll?
Bioekonomistrategins vision för 2040 ger regional utveckling en tydlig plats. Biobaserade material och produkter ska ”erbjuda fossilfria alternativ och skapa nya, stabila inkomstkällor i landsbygds-, kust- och industriregioner över hela Europa”.
Strategin framhåller också att en mer cirkulär bioekonomi börjar lokalt. När rest- och sidoströmmar omvandlas till nya resurser skapas arbetstillfällen och intäkter nära den plats där de uppstår. Det stärker lokala samhällen och gör dem mer självförsörjande. Flera regioner visar redan hur detta kan fungera, där företag och primärproducenter omvandlar avfall till råvara, värme eller gödsel.
Regionerna ses alltså både som mottagare av bioekonomins fördelar och som drivande aktörer. I sitt positionspapper framhöll dock Region Värmland att regionerna borde lyftas fram tydligare som nyckelaktörer i genomförandet av strategin, något som saknades i den färdiga strategin.
Frågan om regionernas roll har nu åter blivit aktuell. Den 14 oktober antog Regionkommittén ett yttrande om strategin. Kommittén välkomnar den och delar uppfattningen att bioekonomin kan skapa kvalificerade jobb, särskilt på landsbygden. I likhet med Region Värmland anser kommittén ändå att kommuner och regioner bör få en starkare roll i genomförandet av strategin, eftersom de har en nyckelroll i att omsätta bioekonomi i praktiken, inte minst genom att stötta företag och projekt med finansiering. De efterlyser bland annat en tydligare roll i formandet av förvaltningsstrukturen för den kommande europeiska konkurrenskraftsfonden.
Det första året har gett konkreta resultat men många åtgärder kvarstår. För Värmland, med sin starka skogsnäring och biobaserad innovation, står mycket på spel. Region Värmland kommer att fortsätta bevaka genomförandet av strategin och verka för att regionerna får en tydlig och aktiv roll.