Till startsidan
Start /Nyhetsarkiv /SKaPa visar hög tillförlitlighet men vissa begränsningar kvarstår

SKaPa visar hög tillförlitlighet men vissa begränsningar kvarstår

Kan vi lita på tandhälsodata i det nationella tandhälsoregistret SKaPa? En ny studie från bland annat Tita Kirkinen, klinikchef och övertandläkare på pedodontikliniken i Karlstad, visar att registret har hög kvalitet på de flesta kariesmått men att vissa uppgifter bör tolkas med försiktighet.

Tandhälsodata från det nationella kvalitetsregistret SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit) används för forskning, uppföljning och utveckling av tandvården. Men hur väl stämmer registrets uppgifter överens med det som faktiskt dokumenteras i patientjournalerna? Det undersökts i en ny studie som nyligen publicerats. Studien jämför kariesdata i SKaPa med journaluppgifter för 250 slumpmässigt utvalda 19-åringar inom Folktandvården Värmland. Resultaten visar att registret har hög tillförlitlighet för de flesta kariesmått men också att det finns viktiga begränsningar.

Hög överensstämmelse men viss underskattning

För mått som antalet karierade och fyllda tänder (DFT), totala antalet karierade, saknade och fyllda tänder (DMFT) samt antalet fyllda tänder (FT) visade studien mycket god överensstämmelse mellan SKaPa och journalerna. Samtidigt fanns en tendens till att kariesförekomsten underskattades något i registret vilket en viktig iakttagelse för den som använder data för att beskriva tandhälsan i befolkningen.

– Våra resultat visar att SKaPa är ett tillförlitligt verktyg för att följa kariesutvecklingen hos unga. Men det är viktigt att vara medveten om att registret kan underskatta kariesförekomsten, i vårt material med 6–7 procent, säger Tita Kirkinen.

Saknade tänder svåra att utvärdera

För andra mått, som antalet tänder saknade på grund av karies (MTC), var underlaget för litet för att dra säkra slutsatser. Endast tre ungdomar i studien hade förlorat tänder till följd av karies, vilket gör att tillförlitligheten för dessa uppgifter inte kunde bedömas.

– Eftersom så få ungdomar i vår studie hade förlorat tänder på grund av karies kunde vi inte utvärdera hur väl SKaPa fångar upp den informationen. Därför bör DMFT användas med försiktighet i forskningssammanhang, säger Tita Kirkinen.

Stärkt underlag för framtidens tandvård

Trots begränsningarna är studien ett viktigt steg i arbetet med att kvalitetssäkra SKaPas uppgifter. Det är den tredje valideringsstudien av registret för barn och unga, efter tidigare granskningar av 6- och 12-åringar.

– Tillförlitliga data är avgörande för att följa tandhälsan över tid och för att utveckla tandvården utifrån befolkningens behov. SKaPa är ett värdefullt verktyg, men det är viktigt att känna till både dess styrkor och svagheter, säger Tita Kirkinen.

Forskarna rekommenderar att DFT används framför DMFT i studier av 19-åringar men med medvetenhet om risken för viss underskattning av karies. För att titta på utdragna tänder finns möjlighet att i stället be om data om denna åtgärd specifikt.

Sidan uppdaterad