Kajsa Stinnerbom, berätta om ert Living Lab?

– Living Lab Värmland är ett spännande sätt att i en demokratisk process utveckla idéer till prototyper. Genom att arbeta intensivt under fem dagar gavs möjlighet att analysera idéerna på djupet.

Varför gör ni detta?

– En viktig del i Culutrality-projektet är att ge möjlighet att utveckla idéer. De som deltog har olika bakgrund och erfarenheter och genom samverkan mellan flera aktörer ökar möjligheterna till nya lösningar. Idéerna som valts ut är skalbara och ska också gå att applicera på andra platser. På så sätt kan idéerna inte bara inspirera till utveckling i
Värmand, utan också andra platser i Europa.

Vad händer nu – efter Living Lab?

– Det som utvecklades under veckan är fritt att ta inspiration av och arbeta vidare med. Samtidigt kommer vi att sammanställa och analysera processerna och resultaten från veckan. Dessa kommer sedan att analyseras och jämföras med andra Living Lab som våra parter i projektet gör.

Vad var mest utmanande under veckan?

– Att hinna med allt under en vecka. Det är en lång tid men metoden kräver också att man går igenom flera steg grundligt.

Och det roligaste?

– Det roligaste var alla spännande möten med människorna som deltog. Det engagemang som finns hos ideella och professionella aktörer som vill göra aktiviteter, arrangemang och utveckla kulturlivet och den vilja som finns att göra det tillsammans. Den kraften behöver vi ta tillvara på.

De fyra idéerna

• Hembygdsgården vaknar till liv
• Det analoga lekandet
• Levandegöra säterkulturen
• Kulturell infrastruktur på landsbygden

Hembygdsgården vaknar till liv

Ur arbetet växte prototypen Bygdespelet fram. Spelet är utformat för att hjälpa hembygdsgårdar att identifiera sina styrkor, utmaningar och utvecklingsmöjligheter på ett enkelt och engagerande sätt. Med hjälp av olika kort och gemensamma reflektioner blir det lättare att prata om sådant som annars kan vara svårt att lyfta, samtidigt som fokus flyttas från problem till möjligheter. Tanken är att ge föreningar ett praktiskt stöd i arbetet med att utveckla verksamheten och hitta nya sätt att göra hembygdsgården relevant och levande för fler.

Det analoga lekandet

Hur får man barn att upptäcka kulturarvet genom lek och nyfikenhet?

Det var utgångspunkten för en av grupperna som arbetat med att göra hembygdsgårdar mer attraktiva, egentligen för alla - från födseln och så länge vi lever.

Gruppen valde att se hur man levandegör en plats genom lek och nyfikenhet där berättelser och hantverk vävs samman till upplevelser som engagerar flera sinnen.

Resultatet blev bland annat ett verktyg med frågekort, en idéprocess och ett årshjul som hjälper hembygdsföreningar och andra lokala aktörer att identifiera de berättelser, traditioner och resurser som gör just deras plats unik.

Som exempel har gruppen utvecklat en upplevelsestig vid Brunskogs hembygdsgård, där besökare får utforska kulturmiljön genom lek, berättande och historiska miljöer.

Målet är att gå från att visa gamla byggnader till att skapa platser som människor upplever, minns och vill återvända till.

Levandegöra säterkulturen – gammal kunskap för framtidens behov

Kan sätern vara mer än ett kulturhistoriskt minne?

Gruppen som arbetat med säterkulturen har undersökt hur traditionell kunskap kan möta dagens behov inom bland annat folkhälsa, hållbarhet, utbildning och beredskap.

Säterlivet rymmer kunskaper om självhushållning, djurhållning, mathantering och naturens resurser. Samtidigt erbjuder miljön en nära kontakt med både djur och kulturarv, något som kan skapa värden för såväl besökare som skolor och lokalsamhällen.

Under arbetet växte idén fram om en prototyp i form av en katalog som samlar de möjligheter som en levande säter kan erbjuda. Det kan handla om kurser i självhushållning, visningar på flera språk, aktiviteter kopplade till djurhållning och kunskap om kallkällor, som historiskt varit en förutsättning för livet på sätern.

Gruppen ser också potential i att knyta säterkulturen till frågor om beredskap och framtida resiliens. Vad kan dagens samhälle lära av tidigare generationers sätt att leva nära naturen och ta till vara resurser.

Kulturell infrastruktur på landsbygden

I norra Klarälvdalen finns ett rikt kulturarv, men också utmaningar i form av långa avstånd och ett utspritt utbud av platser och aktörer. Gruppens prototyp blev en formel, där omvärldsanalys, lokala berättelser och målgruppens behov kopplades samman för att utveckla nya kultur- och besöksupplevelser.

Ett exempel var en idé som utgick från områdets kvinnohistoria, säterkultur, pilgrimstraditioner och hantverksarv. Tillsammans med lokala aktörer identifierades relevanta platser, aktiviteter och samarbeten som skulle kunna utvecklas till ett paketerat erbjudande.

Efter att olika målgrupper diskuterats valdes storstadskvinnor som fokusgrupp. Resultatet blev ett koncept för en retreathelg där deltagarna får upptäcka utmarkskvinnornas historia och hantverk, uppleva natur och kultur med alla sinnen och mötas i gemenskap med andra. Arbetet visade hur lokala kulturresurser kan utvecklas till attraktiva och hållbara upplevelser genom samverkan och ett tydligt målgruppsfokus.