Så möter Region Värmland den nya könstillhörighetslagen

Lagen sänker åldersgränsen för att ändra juridiskt kön från 18 till 16 år, med vårdnadshavarens godkännande. Det krävs inte längre en utredning från högspecialiserad vård, utan ett intyg från legitimerade läkare, psykologer, psykoterapeuter eller kuratorer räcker. Det ger fler yrkesgrupper en viktig roll i processen.

– För många av våra patienter är det här ett efterlängtat steg – att bli bemött som den man är, utan att först behöva gå igenom en lång och krävande utredning, säger Maria Sahlin, verksamhetschef på kvinnokliniken, som mottagningen för sexuell hälsa tillhör.

Stöd från könsidentitetsteamet

För att underlätta inför lagändringen har Socialstyrelsen tagit fram ett kunskapsstöd som används i hela landet. I Region Värmland finns också ett könsidentitetsteam med expertkunskap inom området. Teamet stöttar både patienter och vårdpersonal, och arbetar aktivt med att öka kunskapen om normer, kön och könsidentitet i hela organisationen.

– Vi vill att alla i Värmland ska känna sig trygga i kontakten med vården – oavsett könsidentitet. Det är vårt mål, men vi är medvetna om att det finns utmaningar kvar. Därför är det här arbetet så viktigt, säger Maria Sahlin.

Sverige steget efter

Flera andra länder har redan infört liknande lagstiftning. Trots Sveriges rykte som ett föregångsland har vi legat efter i just denna fråga. En vanlig missuppfattning är att fler kommer att söka könsbekräftande vård när det blir enklare att ändra juridiskt kön, men erfarenheter från andra länder visar att så inte är fallet.

– Vi ser samma ökning av könsbekräftande vård som i andra länder, oavsett lagstiftning. Däremot vet vi att människor mår bättre när de får bekräftelse och respekt i kontakten med vården, säger Maria Sahlin.