Förbättringsarbete för tidigare, tryggare och mer jämlik palliativ vård

En enig hälso- och sjukvårdsnämnd har gett hälso- och sjukvården i uppdrag att stärka den palliativa vården. Daniel Schützer (S) är ordförande i nämnden:

– Vi kan bli bättre på att främja livskvalitet även när livet utmanas av obotliga sjukdomar och därför har hälso- och sjukvårdsnämnden fattat det här beslutet. Och med det engagemang som vår personal visar i den här frågan är jag övertygad om att vi kommer lyckas!

Områdeschef Maria Berglund har utsett överläkare Peter Ekevig att leda förbättringsarbetet, som bygger både på nya nationella riktlinjer och våra egna identifierade behov.

Palliativ vård breddas

Palliativ vård har tidigare förknippats med obotlighet och vård i livets slutskede men nu har definitionen förändrats. Vård med ett palliativt förhållningssätt kan inledas redan vid livshotande tillstånd. Socialstyrelsens nya riktlinjer föreskriver att tidig palliativ vård skall integreras parallellt med livsförlängande vård om det finns ett livshot, vilket innebär att betydligt fler patienter och vårdenheter kommer att beröras.

– Vi ser hur svårt sjuka patienter lever länge med ett livshot och väldigt komplexa tillstånd, men de bollas ofta mellan primärvård och slutenvård, och får inte riktigt den trygga, nära och ansvarstagande vård de är i behov av i grunden. För att ge patienter och anhöriga bästa möjliga vård, men också för att bättre utnyttja primärvårdens och slutenvårdens resurser, måste vi bygga ut den palliativa vården, säger Peter Ekevig.

De nya nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen, liksom det politiska "handslaget för palliativ vård" som hälso- och sjukvårdsnämnden gjort med Cancerfonden, pekar i samma riktning: palliativ vård ska prioriteras högt och ges tidigt.

Organisatoriska utmaningar och behov av samordning

Idag saknas en övergripande organisation för palliativ vård, vilket gör det svårt att nå ut med enhetlig vård och gemensamma mål. Nuläget är på många sätt spretigt, med glapp mellan olika vårdformer och aktörer.

– Idag finns fem team som arbetar med specialiserad palliativ vård, men kapaciteten är begränsad. Tillgången varierar beroende på var man bor och vilken sjukdomsdiagnos man är drabbad av.

På kommunal nivå finns stora variationer i tillgång till korttidsplatser som alternativ till hemsjukvård eller sjukhusvård, och i såväl kommunal som regional vård utmanas man i att upprätthålla en hög palliativ kompetens.

– Vi behöver bygga en ny palliativ organisation mellan primärvården, slutenvården och den kommunala vården för att på sikt få en jämlik vård för alla patienter, oavsett diagnos eller var de bor. Det är en väldigt stor utmaning, och en stor omställning, men nödvändig, säger Peter Ekevig.

Färre onödiga vårdinsatser och bättre samverkan

Ett mål med förbättringsarbetet är att lyfta värdet av god kommunikation och implementera en samtalsstruktur som heter “Samtal vid allvarlig sjukdom” som grund för att tillsammans med patient och närstående fatta tydliga beslut om vårdnivå. Ett stort mål är att få patienter bättre lindrade, trygga och delaktiga samtidigt som det i förlängningen också borde frigöra resurser genom att vård som inte gagnar patienten undviks. Genom bättre samverkan och tydligare roller kan vården bli mer proaktiv och nära patienten.

– Palliativ vård handlar inte om att ge upp och backa, tvärtom, det är en aktiv vård där vi kliver in och är med patienten för att lindra och skapa trygghet. Vi tar inte ett steg tillbaka. Vi vågar vara med även när livet är svårt, förklarar Peter Ekevig.

Nästa steg

Förbättringsarbetet kommer att pågå under en längre tid och involvera många olika yrkesgrupper. Peter Ekevigs första uppgift är att strukturera arbetet och se över vilka representanter som behöver involveras för att få en gedigen grund för utvecklingen.