Hallå där Patrick Standfast, vd för The Great Journey.

Du har arbetat länge för att bygga upp spelbranschen i Värmland. När du ser tillbaka, vad har varit den största förändringen?

– Att vi gått från några enstaka eldsjälar och hobbyister till att bygga ett helt ekosystem inom spel, mycket tack vare ett nära samarbete mellan det offentliga och privata. Idag finns utbildningar, inkubator och accelerator och såddfinansiering till startupstudios.

Hur är läget inom spelbranschen i Värmland?

– Den värmländska spelbranschen står betydligt starkare i dag än för tio år sedan, men vi är fortfarande i början av resan. I Värmland finns ett 40-tal spelstudior och drygt 100 personer som arbetar med spel. Utbildningar, ett växande community och aktörer som Embracer Group och The Great Journey bidrar till utvecklingen. Särskilt positivt är att branschen inte bara har fått fler företag, utan också lockat talang och entreprenörer att flytta till Värmland. Utmaningen nu är att fler av de lovande initiativen utvecklas till hållbara företag som kan växa, anställa och nå en internationell marknad.

Varför är spelutveckling ett strategiskt viktigt område för Värmland?

– Spelbranschen förenar teknik, kreativitet, entreprenörskap och export, områden som är viktiga för Värmlands framtid. Geografin spelar mindre roll än i många andra branscher Det går att utveckla ett spel i en stuga i Torsby, sälja det globalt och samarbeta med människor över hela världen. Det gör spel särskilt intressant för en region som Värmland. Vi behöver inte konkurrera med stora städer. Dessutom är spel inte bara en näring, utan också en teknik och metod för att skapa interaktiva upplevelser som kan användas inom många andra områden.

Vad är du mest stolt över att ni har åstadkommit de senaste åren, och vilka resultat ser ni av det idag?

– Jag är mest stolt över att vi har byggt ett ekosystem, inte bara drivit ett projekt. När vi startade handlade mycket om att skapa mötesplatser och få människor att hitta varandra. I dag finns företag som har startats här, människor som har flyttat hit och utbildningar med tydlig koppling till branschen. Sedan 2016 har The Great Journey stöttat omkring 30 företagsstarter, och nu ser vi nästa steg med investeringar, internationella spelsläpp och företag som växer.

Om vi träffas igen år 2030, hur ser du att spelbranschen i Värmland har utvecklats då?
– Att vi inte pratar om spel som en framtidsbransch. Då ska den vara en självklar del av Värmlands näringsliv! Jag vill se fler hållbara spelstudios, fler internationella talanger som väljer att flytta hit och fler företag som har sina produkter och varumärken på en global marknad. Hoppas också att vi har fått ett närmare samspel mellan spel, forskning, utbildning och andra branscher. Att spelteknik används inom exempelvis utbildning, samhällssäkerhet, vård och industri och att vi har byggt företag kring den kompetensen. Värmland har blivit en internationellt känd plats där människor vet att ”här kan jag bygga mitt spel och min spelstudio”, The Great Journey är det självklara valet för någon som vill utveckla sitt företag/spelstudio.

Vilka är de största hindren för fortsatt utveckling i Värmland?
– Det största hindret är inte bristen på idéer eller talang, utan att få hela kedjan att fungera, från utbildning och kompetensförsörjning till finansiering, företagande och internationell försäljning. Spelbranschen domineras av små företag som behöver kombinera teknisk och kreativ kompetens med affärsutveckling och marknadsföring. Vi behöver också bli bättre på att attrahera talang utifrån och skapa fler möjligheter till tidiga investeringar. Samtidigt behöver vi fortsätta stärka forskning, utbildning och samverkan för att utveckla ekosystemet vidare, det visar regionens egen uppföljning.

Ni lyfter fram behovet av mer forskning inom spelutveckling. Vad saknas idag och vilken roll kan Karlstads universitet spela?
– Vi behöver förstå bättre vad som skapar framgångsrik spelutveckling, både tekniskt, mänskligt och affärsmässigt. Det handlar om allt från ledarskap, användarupplevelse och tillgänglighet till affärsmodeller och hur spelteknik kan användas inom andra områden. Karlstads universitet har starka förutsättningar med kompetens inom bland annat informatik, datavetenskap, psykologi och ekonomi. Genom forskningscentrumet Game Development Research Centre kopplas forskning direkt till spelproduktion. Det är precis den typen av samverkan vi behöver, där forskare och spelutvecklare tillsammans löser verkliga problem.

Vilka kompetenser är svårast att hitta idag och hur arbetar ni för att möta de behoven?

– Det handlar inte om en enskild kompetens, utan om samspelet mellan teknik, kreativitet och affärsutveckling. Förutom programmerare och designers behövs producenter, projektledare, affärsutvecklare och personer som kan marknadsföra och sälja produkter internationellt. Därför är det viktigt att utbildningarna ligger nära branschen och ger studenter möjlighet att arbeta i team och med verkliga projekt. Samtidigt behöver fler få upp ögonen för spelbranschen som karriärväg. Branschen behöver inte bara teknisk kompetens, utan också kreativa och entreprenöriella talanger.

Många tänker på spel som underhållning. Vilka exempel ser du på hur spelteknik och spelifiering kan göra nytta i samhället?

– Spel är i grunden en avancerad form av lärande och interaktion. Genom att testa, fatta beslut och lära av misstag i en säker miljö kan människor träna på komplexa situationer. Därför används spelteknik inte bara inom underhållning, utan också inom utbildning, vård, rehabilitering och samhällsplanering. Vi ser redan hur tekniken används för att skapa interaktiva upplevelser och göra lärande mer engagerande. Därför tror jag att spelkompetens kommer att bli allt viktigare långt utanför spelindustrin.

Vad ser du för möjligheter inom områden som samhällssäkerhet, krisberedskap och utbildning?

– Här tror jag att vi har ett av de mest spännande utvecklingsområdena framför oss. Tänk dig att du kan träna på en kris utan att faktiskt behöva befinna dig i en. Du kan simulera en skogsbrand, en cyberattack, en översvämning eller en större samhällsstörning och låta människor träna på att fatta beslut tillsammans.

– I Värmland finns redan initiativ inom området, bland annat kring digitala tvillingar och simuleringar för samhällssäkerhet. Det fina är att spelbranschen redan kan mycket om just detta; hur man bygger världar, simulerar situationer och får människor att agera i dem. Det gör kopplingen till totalförsvaret både naturlig och lovande.

Varför tror du att många fortfarande missförstår spelbranschen?

– För att man fortfarande ofta tänker på spel som en produkt man köper för att fördriva tid. Men spel är mycket mer än så. Spel är kultur. Det är berättande, musik, konst och design. Men det är också avancerad mjukvaruutveckling, AI, affärsutveckling och internationell handel. Och framförallt är spel interaktiva. Det gör att de skiljer sig från många andra kulturformer.

–Jag tror också att bilden av spelbranschen ibland har fastnat i hur det såg ut för 20 år sedan. I dag är spel en global miljardindustri och en viktig svensk exportnäring. Frågan är därför inte längre om spel är en viktig bransch, utan hur Sverige och Värmland kan fortsätta skapa företag och produkter som konkurrerar på en global marknad.

Vilket råd skulle du ge till en ung person som funderar på en framtid inom spelutveckling?

– Börja göra spel. Vänta inte på den perfekta utbildningen, idén eller teamet. I dag är trösklarna lägre än någonsin tack vare kraftfulla och lättillgängliga verktyg. Testa, visa upp det du skapar, lär dig och fortsätt vidare till nästa projekt.

– Tänk också bredare än bara programmering och design. Spelbranschen behöver allt från producenter, skribenter och ljuddesigners till projektledare, affärsutvecklare och entreprenörer.

– Det viktigaste är att vara nyfiken, våga misslyckas och fortsätta skapa. Det finns fantastiska möjligheter i dag. Och det fina är att du kan sitta i Värmland och utveckla något som människor över hela världen tar del av. Det är en häftig möjlighet.