Till startsidan
Start /Vård och behandling /Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård /Lågvärdevård och kloka kliniska val

Lågvärdevård och kloka kliniska val

I Region Värmland arbetar vi aktivt för att minska lågvärdevård och främja kloka kliniska val. Genom att fokusera på insatser som verkligen gör skillnad kan vi skapa en vård som är både säkrare, mer tillgänglig och resurseffektiv.

Här förklarar vi vad begreppen innebär och hur vi tillsammans kan bidra till en bättre vård för våra patienter.

Lågvärdevård

Lågvärdevård är insatser inom hälso- och sjukvården som ger liten eller ingen nytta för patienten. Det kan handla om åtgärder som saknar effekt, innebär större risk än nytta eller används slentrianmässigt utan att tillföra värde i patientens vård. Även uteblivna insatser, så kallad underbehandling, kan räknas som lågvärdevård.

Genom att identifiera och minska sådana insatser kan vi frigöra resurser till det som verkligen gör skillnad för patienterna. Målet är att undvika både överbehandling och underbehandling, vilket leder till en säkrare och mer tillgänglig vård.

Varför är det viktigt att arbeta med lågvärdevård?

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med begränsade resurser och ett växande vårdbehov. Uppskattningsvis går minst 20 procent av vårdens resurser till insatser som inte tillför något värde för patienterna. Samtidigt finns det nya, kostnadseffektiva metoder som inte når alla som skulle kunna ha nytta av dem.

Genom att minska lågvärdevård kan vi:

  • Frigöra resurser till insatser som verkligen gör skillnad.
  • Öka patientsäkerheten genom att undvika onödiga risker och biverkningar.
  • Förbättra tillgängligheten till vård för de som behöver den mest.
  • Skapa en mer hållbar vård som är långsiktigt resurseffektiv.

Socialstyrelsens information om lågvärdevård (socialstyrelsen.se)

Viljeinriktning lågvärdevård (pdf, kunskapsstyrningvard.se)

Kloka kliniska val

Kloka kliniska val är en modell som bygger på internationella erfarenheter, bland annat från Choosing Wisely-kampanjen. Svenska Läkarsällskapet driver det nationella arbetet med kloka kliniska val och har bland annat tagit fram rekommendationer och informationsmaterial. Modellen syftar till att underlätta dialogen mellan vårdpersonal och patienter för att göra omdömesgilla och kunskapsbaserade val av åtgärder.

De bärande principerna för kloka kliniska val är:

  • Läkarlett – Arbetet drivs av professionen och bygger på evidens.
  • Patientcentrerat – Patientens behov och önskemål står i fokus.
  • Multiprofessionellt – Alla yrkesgrupper samarbetar för att göra de bästa valen.
  • Evidensbaserat – Besluten grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet.
  • Transparent – Arbetet är öppet och bygger på tydlig kommunikation.

Genom att arbeta enligt dessa principer kan vi tillsammans skapa en vård där varje insats verkligen gör skillnad.

Här finns Svenska läkarsällskapets material med bland annat specialistföreningarnas rekommendationer och material att sprida:

Kloka kliniska val (sls.se)

Hur arbetar Region Värmland med frågan?

I Region Värmland är vi engagerade i att minska lågvärdevård och främja kloka kliniska val.

Exempel på hur man kan starta upp arbetet med lågvärdevård eller kloka kliniska val:

  • Informera berörda professioner.
  • Börja med en liten engagerad grupp som driver diskussionen.
  • Börja i det lilla, exempelvis med lab- och röntgenundersökningar.
  • Håll diskussionen levande genom regelbunden punkt på verksamhetens möten.
  • Utvärdera och mät resultat.
  • Involvera berörda professioner i uppföljning och fortsatta åtgärder.

Checklista utfasning av lågvärdevård

En checklista har tagits fram som ett stöd för att identifiera och fasa ut lågvärdesvård inom regionen. Den guidar genom att kartlägga nuläget, formulera mål, analysera orsaker till lågvärdesvård och planera konkreta åtgärder. Fokus ligger på uppföljning på nationell, regional och verksamhetsnivå, samt att involvera medarbetare och patienter i förändringsarbetet.

Checklista lågvärdevård Värmland (Powerpoint) pptx, 570 kB.

Kunskapsstyrning

För att säkerställa att vården bygger på bästa tillgängliga kunskap arbetar Region Värmland med kunskapsstyrning. Det innebär att senaste forskning och evidensbaserade metoder systematiskt implementeras i den dagliga verksamheten.

Genom kunskapsstyrningen säkerställer vi att vårdpersonal har tillgång till aktuell och tillförlitlig information för att fatta välgrundade beslut samt säkerställer att alla patienter får tillgång till de bästa och mest effektiva insatserna.

Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård genom kunskapsstyrning

Clas Lundgren
Chefsläkare

Kontaktuppgifter till Clas Lundgren (intranät)

Jonas Niklasson
Chefläkare

Kontaktuppgifter till Jonas Niklasson (intranät)

Annika Kjellman
Enhetschef kunskapsstöd och vårdkvalitet

Kontaktuppgifter till Annika Kjellman (intranät)

Sidan uppdaterad

Hjälpte sidan dig?