Mot en motståndskraftig union: EU:s nya beredskapsstrategi i fokus

De senaste årens kriser - inklusive pandemin, klimatrelaterade naturkatastrofer och geopolitiska spänningar - har visat på behovet av en mer samordnad och resurseffektiv krishantering, menar kommissionen. Bakgrunden till den föreslagna strategin är Niinistörapporten (commission.europa.eu) som presenterades i oktober 2024. Rapporten konstaterade att den civila och militära beredskapen i EU behöver förbättras och integreras för att möta dagens och framtidens utmaningar.

Så ska EU bli bättre förberett – strategins sju huvudmål

Strategin innehåller 30 nyckelåtgärder och en handlingsplan som ska främja beredskapsunionens mål, samt skapa en beredskapskultur som ska genomsyra alla EU-policyer. I strategin finns sju övergripande huvudmål:

1. Stärka förmågan till framsyn och beredskap. För ett mer proaktivt beredskapsarbete kommer EU:s ”Emergency Response Coordination Centre” (ERCC) att stärkas, och en EU-gemensam plattform för att utbyta erfarenheter och kompetens kommer införas.
2. Skydda samhällsviktiga funktioner. Kommissionen föreslår att man inför minimikriterier för beredskap inom samhällsviktiga tjänster som exempelvis sjukvård, skolor och transport. Man föreslår även stärkt klimatanpassning och en plan för tillgång till kritiska naturresurser, såsom vatten.
3. Främja befolkningens beredskap. En årlig ”EU-beredskapsdag” som fokuserar på nationella, regionala och lokala samhällens beredskap kan komma att införas. Stort fokus kommer ligga på att beredskapsutbildning ska införas tidigt och uppmuntras i skolan.
4. Öka samarbetet mellan offentlig och privat sektor. För ett förbättrat samarbete mellan de två sektorerna vill kommissionen etablera en formell struktur för samarbete och dialog. Därtill vill man formulera nödprotokoll tillsammans med företag. Detta innebär att man i samarbete med näringslivet ska skapa detaljerade planer och rutiner för hur man ska agera i krissituationer.
5. Stärka det civila-militära samarbetet. Genom regelbundna EU-omfattande beredskapsövningar i både civila och militära sektorer eftersträvar man en bättre integration och samverkan mellan sektorerna. Kommissionen vill dessutom förenkla investeringar i produkter och tekniker som används inom båda sektorerna.
6. Förstärka samordningen av krisberedskap. Som en påbyggnad av ERCC vill kommissionen upprätta en ”EU-kriskoordineringshub” som ska förbättra ett mer välintegrerat samarbete inom EU institutionerna och unionen.
7. Stärka samarbetet med externa partners. Multilaterala samarbeten kommer att öka, särskilt med olika regionala partners och olika FN-organ.

Vad händer nu?

Strategin för beredskapsunionen kommer att diskuteras inom EU:s institutioner och bland medlemsstaterna under de kommande månaderna. Kommuner och regioner kommer att spela en central roll i att bygga upp beredskapskapacitet genom investeringar i infrastruktur, utbildning och samarbetsnätverk. Kommissionen kommer dessutom sannolikt komma med utlysningar inom Erasmus+ specifikt för att utbilda inom beredskapsområdet, som de uppmuntrar att söka för stärkt beredskap i civilsamhället, särskilt hos unga.