SveReg-konferensen 2026

Under temat: Regionalt utvecklingskapital i förändring, diskuterades vilka som är de mest kritiska frågorna i budgetförhandlingarna, och de möjligheter som finns för oss regioner.

Vad är SveReg?

SveReg är ett Brysselnätverk bestående av de svenska stads- och regionkontoren, där Region Värmland ingår, samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Medlemmarna samarbetar med varandra i sina respektive uppdrag genom att påverka och bevaka beslut och processer på EU-nivå.

Varför anordnas SveReg-konferensen?

EU:s framtida regionalpolitik är nu i ett skede där förhandlingarna om finansieringen efter 2027 redan pågår och vi på regional nivå har möjlighet att påverka dess utformning. Utfallet av förhandlingarna kommer att ha betydande påverkan på det framtida regionala och lokala utvecklingsarbetet då EU:s finansiering i nuvarande budgetperiod har en betydande roll för svenska regioners utvecklingsarbete.

Konferensen var också en möjlighet att fördjupa sin kunskap om EU:s långtidsbudget, hur förhandlingsprocessen och tidslinjen ser ut, och hur vi kan stärka dialogen mellan regional, lokal och nationell nivå i Sverige. Målsättningen är att skapa en så bred och samlad svensk linje som möjligt inför kommande förhandlingar. På plats i Bryssel från Värmland var Erik Evestam (C) ordförande i Regionala utvecklingsnämnden, Eleonore Åkerlund, Regional Utvecklingsdirektör, och Sandra Svennberg, enhetschef på regional utveckling, tillsammans med kollegor från internationella teamet.

En växande oro bland regionerna

En röd tråd genom konferensen var den påtagliga oron över att EU‑kommissionens budgetförslag innebär en ökad centralisering av makt och resurser, både till EU och till medlemsstaternas regeringar, från regionerna. Som Erik Evestam (C) uttryckte det: “Regionerna är bekymrade över att man ska centralisera makten över medlen. Det tror jag inte är bra för oss i regionerna. Regional utveckling börjar ju hos oss, i det lokala. Det kan inte stater eller EU fixa”.

Medan flera uttryckte oro i sina tal var andra mer frustrerade, bland annat Thomas Wobben, direktör vid Europeiska regionkommittén. Han riktade skarp kritik mot Kommissionens planer på att ersätta dagens omfattande programstruktur med ett fåtal nationella ramar och menade att man därmed riskerar att radera det som byggts upp under lång tid: “It’s very arrogant of the Commission to say ‘We have over 500 programs, we don’t need them anymore.’ The 500 programs is the reality on the ground. Because each of these programs were looking for: what are your strengths, what benefits you, what can we do together?”

Vad står på spel?

Det kanske mest omfattade, och för oss i Värmland allra mest relevanta, är EU-kommissionens förslag om införandet av Nationella och Regionala Partnerskapsplaner (NRPP). Enligt Kommissionens förslag ska både sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken slås samman i ett nationellt ramverk. Det skulle innebära:

• Makten och pengarna centraliseras till nationell nivå
• Prestationsbaserade utbetalningar. Utbetalningar från EU sker först när medlemsstaten kan visa att överenskomna mål och milstolpar har uppnåtts och styrkts, utifrån unionssatta planer.
• Stora risker att regionala skillnader inte får genomslag.
  

Kommissionen lyfter flexibilitet som ett av de stora argumenten för förslaget om NRPP: färre program, snabbare omställningar, mindre administration och bättre möjlighet att reagera på kriser. I diskussionerna blev det dock tydligt att regionerna tolkar flexibilitet annorlunda. För många ser flexibiliteten ut att hamna på nationell nivå hos medlemsstaterna och Kommissionen, medan regionernas röst succesivt försvinner.

Tid för samarbete

Trots de många frågetecken som präglade diskussionerna under konferensen, om centralisering, nya regelverk och hur flexibelt Kommissionens förslag egentligen är, fanns det en sak som stack ut på ett positivt sätt, nämligen den starka samsynen mellan Sveriges regioner. Genom nästan alla samtal framkom budskapet att det är just nu, i denna förhandlingsperiod, som regional nivå behöver stå enad för att få genomslag. Som Erik Evestam (C), ordförande i Regionala utvecklingsnämnden, uttryckte det:

“Det glädjande är att regionerna är väldigt överens. Från norr till söder, från alla partier. I våra roller möter vi de olika relevanta departementen, då får vi framföra detta. Att vi gör det tillsammans, tror jag, är jättebra – för då är vi ganska starka."