EU vill sätta fart på tillverkningsindustrin – nytt lagförslag på bordet

Under de senaste åren har flera rapporter och politiska initiativ pekat på att Europas industriella bas försvagats, samtidigt som beroendet av tredjeländer i strategiska värdekedjor har ökat. I den omtalade rapporten om Europas konkurrenskraft av Mario Draghi, lyfts behovet av en mer aktiv europeisk industripolitik för att säkra produktion och teknologisk utveckling inom strategiska sektorer.

Särskilt energiintensiva industrier och tillverkning kopplad till den gröna omställningen – såsom batterier, solpaneler och elfordon – har pekats ut som områden där EU riskerar att tappa mark gentemot andra stora ekonomier. Samtidigt kräver omställningen till klimatneutral produktion omfattande investeringar i ny ren teknik och infrastruktur.

Enligt Kommissionen har denna omställning bromsats av höga produktionskostnader, osäker efterfrågan på koldioxidsnåla produkter och långa och komplexa tillståndsprocesser för industriprojekt. IAA, som är en del av Konkurrenskraftskompassen och Given för ren industri, är tänkt att ta itu med dessa utmaningar genom att dels stimulera efterfrågan på europeiska och klimatvänliga produkter, dels göra det enklare att investera i ny industriproduktion inom EU.

Vad lagförslaget innebär

Lagförslaget innehåller fyra pelare som tillsammans ska stärka Europas industriella kapacitet och påskynda omställningen till klimatneutral produktion. Det övergripande målet är att öka tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP från 14,3 procent år 2024 till 20 procent år 2035.

“Made in EU” – ökad efterfrågan på europeiska industriprodukter

En central del av förslaget är att skapa större efterfrågan på industriprodukter som tillverkas inom EU. Genom nya kriterier i offentlig upphandling och i offentliga stödprogram ska europeiskt producerade och koldioxidsnåla produkter prioriteras. Syftet är att skapa så kallade ledande marknader för exempelvis stål, cement och andra strategiska industriprodukter och därigenom ge företag större investeringssäkerhet och stärka europeisk produktion. Genom att prioritera produkter som tillverkas inom EU räknar Kommissionen med att fler jobb kommer att skapas. Enbart inom batteriprojekt uppskattar Kommissionen att förändringarna kommer leda till 85 000 nya jobb fram till år 2030.

Förenklade och snabbare tillståndsprocesser för industriprojekt

Denna del av förslaget syftar till att påskynda etableringen av ny industriproduktion genom mer effektiva tillståndsprocesser. För att minska administrativa hinder för industriella investeringar, föreslås bland annat tydligare tidsramar och digitala kontaktpunkter – så kallade “one-stop-shops” – för myndighetsprocesser. Tanken är att företag ska kunna lämna in en enda ansökan till en samordnande myndighet som hanterar hela tillståndsprocessen, i stället för att behöva ansöka hos flera olika myndigheter separat.

Nya villkor för investeringar i strategiska sektorer

För att säkerställa att utländska investeringar stärker EU:s leveranskedjor, främjar tekniköverföring och skapar kvalitativa jobb, inför IAA villkor för investeringar över 100 miljoner euro i framväxande sektorer som batterier, elfordon, solceller och kritiskt råmaterial. Exempelvis kan investeringar behöva uppfylla krav på att minst 50 procent av de anställda är EU-medborgare samt att minst 30 procent av komponenterna i slutprodukten ska komma från EU.

Stöd till hållbar industriproduktion

Lagförslaget introducerar Industrial Acceleration Areas, särskilda områden som ska underlätta samarbete mellan industriverksamheter och främja utvecklingen av kluster för ren industriproduktion. Genom att samla projekt i sådana områden ska det bli lättare att bygga ut nödvändig energiinfrastruktur och hantera tillståndsprocesser mer samordnat.

Svensk inställning

Den svenska regeringen har ännu inte presenterat något officiellt ställningstagande till lagförslaget. Däremot har de så kallade “Made in EU”-kraven varit en av de mest kontroversiella delarna i processen fram till lagförslaget och uppges vara en av anledningarna till att initiativet försenats.

Flera medlemsländer, däribland Frankrike, har länge drivit på för att offentlig upphandling i EU i större utsträckning ska prioritera europeiskt producerade varor, under parollen “Buy European”.

Sveriges regering har däremot tagit en mer försiktig linje i frågor som riskerar att begränsa frihandel. För ett par veckor sedan kritiserade Ulf Kristersson öppet Frankrikes president Emmanuel Macrons “Buy European”-kampanj och framhöll då att EU:s styrka ligger i den öppna handeln och starka internationella partners.

Reaktioner

Branschplattformen Steel News, som drivs av det tyska stålbearbetningsföretaget Gerber Group, menar att lagförslaget i praktiken främst gynnar Europas största industrikoncerner. Enligt deras analys är IAA utformat för att stödja energiintensiv industri och stora industriprojekt, medan små och medelstora företag riskerar att hamna i kläm. Kritiken går ut på att mindre företag ofta saknar resurser att anpassa sig till nya krav, rapporteringssystem och komplexa upphandlingsregler.

EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) välkomnar initiativet och menar att en starkare europeisk industripolitik kan bidra till stärkt konkurrenskraft, ökad europeisk säkerhet och till klimatomställningen.

European Environmental Bureau (EEB), det största nätverket av miljöorganisationer i Europa, är mer kritiska och menar att lagförslaget saknar tillräckligt bindande klimatkrav. Organisationen varnar för att industristöd riskerar att gå till projekt som fortfarande är beroende av fossila bränslen och efterlyser tydligare regler som säkerställer en snabb utfasning av fossil energi.

Hos BusinessEurope, Europas största näringslivsorgansation, är de försiktigt positiva men något avvaktande. Organisationens ordförande, Markus J. Beyrer, är positiv till förslagen om snabbare tillstånd men varnar för att förslaget om specifika regler för utländska investeringar kommer att påverka EU:s investeringsattraktivitet.

Hur kan detta påverka Värmland?

För en industriregion som Värmland kan förslaget innebära nya möjligheter i takt med att EU försöker stärka europeiska leveranskedjor och öka efterfrågan på koldioxidsnåla produkter. Samtidigt återstår det att se hur regler kring upphandling, investeringar och tillstånd kommer att påverka företagens konkurrensvillkor.

Lagförslaget ska nu förhandlas i Europaparlamentet och bland medlemsländerna i Europeiska unionens råd, där mycket fortfarande kan komma att ändras. Vi på Brysselkontoret kommer därför att följa utvecklingen noggrant.