Lägesuppdatering om EU:s kommande långtidsbudget

Sommaren 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag för EU:s långtidsbudget för perioden 2028–2034. När förslaget lanserades skrev vi på Brysselkontoret en artikel som redogjorde för innehållet och det nya upplägget. I artikeln tog vi bland annat upp att:

• Budgeten uppgick till knappt 2 000 miljarder euro och inkluderade återbetalningen av coronapandemins återhämtningsfond (NextGenerationEU)
• Budgetförslaget innebar en genomgripande omstrukturering, där dagens huvudpelare (sammanhållning, jordbruk och övrigt) ersattes av fyra nya rubriker, med ökat fokus på säkerhet och europeisk konkurrenskraft
• Sammanhållningspolitik och jordbruk skulle slås ihop med bland annat migration och säkerhet under en gemensam rubrik
• Fördelningen av medel föreslogs ske via nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP), som skulle tas fram av medlemsstaterna och godkännas av EU‑kommissionen – ett tydligt skifte mot ökat nationellt inflytande över regionala EU‑medel
• De regionala anslagen skulle minska, och förslaget signalerade en mer centraliserad modell för sammanhållningspolitiken, jämfört med tidigare budgetperioder
• Interreg föreslogs fortsatt finnas kvar, men finansieras inom den nya strukturen, med separata nationella planer för programmen
• Sveriges regering välkomnade fokuset på säkerhet och konkurrenskraft, men kritiserade samtidigt budgetens totala storlek och betonade behovet av budgetrestriktivitet

Vad som har skett sedan förslaget presenterades

Europaparlamentet

I oktober 2025 skickade ledarna för fyra politiska grupper i Europaparlamentet (EPP, S&D, Renew Europe och De gröna/EFA) ett samordnat brev till kommissionen där de motsatte sig de föreslagna NRP-planerna och krävde en reviderad version av budgetförslaget inför ytterligare förhandlingar. Grupperna innehar tillsammans 63 procent av parlamentets stolar. I brevet uttryckte partigrupperna kritik mot att parlamentets och regionernas inflytande riskerar att begränsas. Brevet förmedlade också en oro över att planerna riskerar att centralisera en stor del (44 procent) av EU:s budget till nationell nivå, inklusive sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken.

Kommissionen svarade på brevet med möjliga justeringar av NRP-planerna, bland annat genom ett mål om att 10 procent av utgifterna ska gå till jordbruks- och landsbygdsutveckling. Parlamentet ansåg däremot att ändringarna, minst sagt, inte besvarade deras invändningar.

I december 2025 presenterade Europaparlamentets rapportörer (förhandlare), Siegfried Mureșan (EPP) och Carla Tavares (S&D), sin interimrapport med preliminära ståndpunkter om kommissionens förslag till långtidsbudget. I rapporten förespråkar rapportörerna en total budget på 1,27 procent av EU:s bruttonationalinkomst (0,01 procentenheter mer än kommissionens förslag), vilket ungefär motsvarar en ökning på 10 procent av kommissionens förslag. Rapportörerna vill också att återbetalningen av “coronafonden”, formellt kallad NextGenerationEU, inte ska ingå i budgeten, vilket skulle höja den samlade budgetnivån ytterligare till 1,38 procent av EU:s BNI.

Den 15 april röstade parlamentets budgetutskott för rapportörernas delbetänkande. Nästa steg blir att förslaget går till omröstning i parlamentets plenum den 29 april. Utöver kravet på ökad budget vill Mureșan och Tavares också att Europaparlamentet ställer ett ultimatum till sin medlagstiftare (rådet): de tekniska förhandlingarna för de olika sektorerna får endast starta efter att rådet och parlamentet kommit överens om den totala budgetramen.

De sektorsvisa förhandlingspositionerna i Europaparlamentet, exempelvis inom sammanhållningspolitiken, planeras att antas i november, varefter förhandlingar med medlemsstaterna i rådet kan inledas.

Europeiska unionens råd (ministerrådet/rådet)

Även i rådet har arbetet med långtidsbudgeten pågått sedan kommissionens förslag presenterades sommaren 2025. Till skillnad från Europaparlamentet, som tar fram en samlad politisk position, sker rådets arbete stegvis genom återkommande diskussioner mellan medlemsstaterna.

Under hösten 2025 hölls flera politiska diskussioner i allmänna rådet (GAC), som samlar EU-ministrar och ministrar med liknande portföljer, där medlemsstaterna tog ställning till budgetens övergripande inriktning. Särskilt fokus låg på den nya strukturen med färre program, införandet av nationella och regionala partnerskapsplaner samt balansen mellan flexibilitet och långsiktighet. Flera medlemsstater har varit positiva till den ökade flexibiliteten i förslaget och dess fokus på säkerhet och konkurrenskraft. Samtidigt menar några medlemsstater, däribland Sverige och Tyskland, att budgetens omfattning är för stor och förespråkar en mer återhållsam nivå. Parallellt inleddes mer tekniska förhandlingar i särskilda arbetsgrupper.

I december 2025 presenterade ordförandeskapet en första så kallad förhandlingsbox – ett dokument som samlar de viktigaste politiska knäckfrågorna, men utan konkreta budgetnivåer. Samtidigt enades rådet om delar av vissa sektorsprogram, exempelvis Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility), vilket visar att förhandlingarna påbörjats även på detaljnivå.

Under våren 2026 har arbetet gått vidare med fokus på styrningen och finansieringen av budgeten. Medlemsstaterna diskuterar bland annat hur stor budgeten ska vara, hur den ska finansieras samt hur inflytandet ska fördelas mellan EU-nivå och nationell nivå. Rådets ordförande, António Costa, har uttryckt förhoppningar om att nå en överenskommelse om budgetens storlek före årets slut, men flera medlemsstater, däribland Tyskland, har signalerat att tidsplanen kan bli svår att hålla.

Bland bedömare i Bryssel lyfts även en mer politisk dimension fram. De pekar på att Costa driver på för en tidig överenskommelse om budgetens storlek före det franska presidentvalet 2027, där det politiska utfallet kan göra förhandlingarna mer komplicerade än dagens situation.

Den 24 april samlades EU:s stats- och regeringschefer till ett viktigt toppmöte för att bland annat diskutera långtidsbudgeten. I skrivande stund är utfallet ännu inte känt, men mötet ses som ett viktigt tillfälle i Costas arbete om att få medlemsstaterna att närma sig en tidig uppgörelse om budgetens storlek. Förutsättningarna för ett genombrott bedöms dock vara begränsade, eftersom flera medlemsstater fortsatt står långt ifrån varandra i synen på budgetens nivå.

Rådet håller i bromsen – trots parlamentets offensiv

Medan Europaparlamentet vill visa handlingskraft och pressa fram tidiga besked om budgetens storlek, håller medlemsstaterna fast vid den traditionella förhandlingsordningen. I rådet går arbetet stegvis framåt, men de mest känsliga frågorna – budgetens omfattning och finansiering – skjuts medvetet upp för att undvika att låsa fast nationella positioner för tidigt och därmed tappa förhandlingsutrymme.

Det innebär att rådet i praktiken sätter tempot i processen. Parlamentets strategi, att villkora förhandlingar, kan därför ses som ett försök att sätta press på medlemsstaterna – men också som ett vågspel. Om rådet står fast vid sin linje riskerar det i stället att skapa låsningar och förseningar längre fram. Samtidigt kvarstår målet att nå en överenskommelse i god tid innan januari 2028, vilket sätter press på den fortsatta processen.

Från Brysselkontoret följer vi aktivt hur processen utvecklas och återkommer inom en snar framtid med nästa lägesuppdatering.